Alex Schulman skriver om en hemlig kärlek
När familjen skyggar för hans ilska bestämmer sig Alex Schulman för att bryta förbannelsen. På jakt efter roten till sitt eget mörker snubblar han över en ödesmättad kärlekshistoria. I boken Bränn alla mina brev berättar han om sin mormors, Karin Stolpes,
Av en händelse hittade Alex Schulman en brevbunt som dokumenterade den hemliga romansen mellan hans mormor, Karin Stolpe, och Olof Lagercrantz. Breven gav svaret på morfars, Sven Stolpes, oresonliga ilska.
Skulle han ha kvar ramberättelsen om sin egen vrede, eller inte? Två veckor innan boken gick i tryck var Alex Schulman vankelmodig. Fanns det inte en risk för att kärnan i boken – den om kärlekshistorien mellan hans mormor Karin Stolpe och Olof Lagercrantz – skulle överskuggas av hans eget jag?
– Jag kände väldigt starkt att det här faktiskt inte är min historia. När jag börjar en bok på det sätt som jag har gjort då är den återigen väldigt jagcentrerad, säger Schulman med en suck.
Förbjuden relation
Som författare har Alex Schulman baserat sig på det självbiografiska. I böcker som Skynda att älska (om pap- pa Allan Schulman) och Glöm mig (om mamma Lisette Schulman) använder han sig själv som ett sätt att spegla den han skriver om. Här ville han egentligen inte skriva en ”jagisk” bok, men bestämde sig efter många kval för att ändå inleda och avsluta boken med jakten på ursprunget till sin egen vrede. Det var trots allt det som ledde honom till släkthemligheten om den förbjudna relationen mellan Karin och Olof.
Är han en argsint människa? Nja, Alex Schulman har egentligen aldrig betraktat sig själv som en sådan. I skrift möjligen, på bloggar och i krönikor där polemik och konfrontation har varit en sorts arbetsredskap, men inte som privatperson.
– Jag får aldrig några utbrott, jag skriker inte, jag höjer aldrig rösten över huvud taget. Jag blir aldrig våldsam, jag slår ingen, knuffar ingen, jag är rädd för allt sådant där. Men kanske blir folk ändå rädda för mig för att jag har någon typ av... vad ska man säga att det är? En lågintensiv passiv aggressivitet nästan.
En lågintensiv vrede
Alex Schulman trevar sig fram när han pratar om det som gjorde att han till sist tog hjälp av en kbt-terapeut. En lågintensiv vrede, eller kanske snarare en ständig irritation som hans allra närmaste reagerade negativt på. Var kom den ifrån? När terapeuten bad honom att rita upp en familjekarta och berätta om sin släkt blev mönstret tydligt – familjens tag-
gigheter, konflikter och kaosartade relationer strålar ut från en och samma punkt – morfar Sven Stolpe, berömd författare, fruktad polemiker, i det privata ofta elak koleriker.
– Han är urondskan på något sätt, säger Alex Schulman helt utan ironi.
Som ett led i att försöka förstå sig själv börjar han läsa sin morfars produktion, 94 böcker skrivna mellan 1929 och 1990, och söker efter nycklar till dennes beryktade vrede. Ganska snart finner han att ett årtal återkommer i Stolpes självbiografiska skrivande, 1932, året då ”livet slocknade”, året då han ”tappade tron på människan”. Varför? För att han utsatts för ”ett sexuellt attentat”.
– Det är så sjukt, så typiskt Sven Stolpe att uttrycka det så. Sedan förstod jag att han beskrev det här sexuella attentatet, fast i romanform, i bok efter bok efter bok. Och att alla de här kvinnorna som han beskriver, det är alltså mormor.
Den svurne ärkefienden
I morfars arkiv där tusentals arkiverade brev samsas med fickalmanackor, foton och recensioner hittar han kryptiska ångestladdade anteckningar om en OL – en person som Alex Schulman till sist räknar ut måste vara Olof Lagercrantz, morfars svurne ärkefiende i spalterna. Och när han efter mer research närmar sig familjen Lagercrantz bekräftas bilden. I Olof Lagercrantz dagbok och sparade brev framgår det tyd
Min morfar förintade mormors liv, förstörde varje möjlighet för henne att bli lycklig. Han är inte bara skyldig till att ha förstört sitt eget liv, utan har många liv på sitt samvete.
ligt att Olof och Karin Stolpe sommaren 1932 hade en passionerad kärleksaffär.
– När jag får tillstånd av Martina Lagercrantz, 97 år gammal, att publicera de här texterna förstår jag att jag sitter på ett material som jag aldrig kommer att få igen i livet. Jag får aldrig samma möjligheter att skriva en så stark historia som det här.
Varför stannade Karin Stolpe ändå hos Sven livet ut? Utan att avslöja för mycket kan man säga att vreden spelar en avgörande roll för beslutet. Var Alex Schulmans sympatier ligger är inte svårt att gissa, boken ser han som en sorts upprättelse för sin mormor.
– Min morfar förintade mormors liv, förstörde varje möjlighet för henne att bli lycklig. Han är inte bara skyldig till att ha förstört sitt eget liv, utan har många liv på sitt samvete.