Hufvudstadsbladet

Nykter framgångss­aga på Island

Nationella hemkomstti­der och fritidsakt­iviteter bidrog till att de isländska ungdomarna gick från rus och bus till att bli Europas primusar.

- Hur tog ungdomarna utegångsfö­rbudet? SPT/SöREN JONSSON

För drygt tjugo år sedan hade Island stora problem med ungdomarna­s hälsa. De hörde till dem som drack allra mest alkohol i hela Europa.

I dag rör de knappt alkoholen. Vad var det egentligen som Island gjorde för att få till denna otroliga förändring? Enligt Heiða Björg Hilmisdótt­ir, biträdande borgmästar­e i Reykjavik, är familjen och fritiden det centrala i den så kallade Islandsmod­ellen.

– På den tiden talade man mycket om kvalitetst­id med barnen. Men det är bara humbug. Det spelar ingen roll vad du gör med barnen. Bara du har tid för dem, säger hon.

Innan Island hade tagit fram sin modell riktade man fy skäms-propaganda till barnen. Men att varna dem för alkoholens och narkotikan­s negativa effekter hade ingen verkan. Därför började staten rikta in sig på föräldrarn­a.

– När du får ett barn, så ansvarar du i arton år för att barnet inte börjar dricka alkohol, säger Hilmisdótt­ir.

Men vad gjorde man konkret? Jo, bland annat gjorde man ett tillägg i barnavårds­lagen. Barn under sexton år får inte vistas utomhus om kvällarna utan sällskap av en vuxen.

– I Reykjavik har vi föräldrapr­omenader. Det är föräldrarn­as plikt att gå runt på stan och fråga ungdomar vad de gör. Vi visar att vi bryr oss om alla barn, inte bara våra egna. – De första åren var förbudet inte så populärt bland ungdomarna, men det hjälpte föräldrarn­a att sätta gränser. I dag är det ingen som klagar.

Trots att Island i tjugo år har bekämpat ungdomsdri­ckandet dricker vuxna lika mycket i dag som för trettio år sedan.

– Vi har inte gått in för ett nyktert samhälle. När man blir vuxen är det ens eget ansvar att ta hand om sin hälsa. Men så länge man är barn så är det samhällets ansvar.

Islands mål är att alla ungdomar ska ha åtminstone ett fritidsint­resse.

Varje år får ungdomarna i Reykjavik 50 000 kronor (cirka 360 euro) insatt på ett aktivitets­kort. Ungdomarna kan använda pengarna till olika fritidsint­ressen efter skoltid.

Utöver detta höjdes myndighets­åldern från 16 år till 18 år. För att köpa alkohol i butik måste man vara 20 år. All marknadsfö­ring av alkohol och tobak är förbjuden.

Siffrorna talar för sig. Den isländska modellen fungerar verkligen. År 1990 uppgav 42 procent av de unga att de druckit alkohol i berusnings­syfte den senaste månaden. I dag är samma siffra 5 procent. Antalet som röker har minskat från 25 procent till 3 procent. Även om riktningen är densamma i många andra europeis-

När du får ett barn, så ansvarar du i arton år för att barnet inte börjar dricka alkohol. Heiða Björg Hilmisdótt­ir Reykjaviks biträdande borgmästar­e

ka länder så har förändring­en inte varit så här stor någon annanstans.

Ungdomar lider av psykisk ohälsa

Alkoholanv­ändning är inte längre det största problemet på Island. Allt fler ungdomar lider av psykisk ohälsa.

– Det verkar vara kopplat till användning­en av internet och sociala medier. Många har frågat om vi ska införa gemensamma regler för användning­en av internet, men något sådant beslut har vi inte fattat, säger Hilmisdótt­ir och skrattar till.

Är det bara att kopiera modellen till Finland? – Absolut, säger Hilmisdótt­ir, men det gäller att anpassa den till den egna kulturen och hitta de skyddande faktorerna och riskfaktor­erna.

Nja, säger man på Institutet för hälsa och välfärd, THL. Kirsimarja Raitasalo, specialfor­skare vid THL, tar fasta på att Island är ett mycket speciellt samhälle. Landet har ungefär lika många invånare som det finns finlandssv­enskar i Finland.

– Jag tror inte att man i ett land av Finlands storlek kan vakta vem som rör sig på allmänna platser, säger Raitasalo.

Vad skulle du vilja se från den isländska modellen i Finland? – En sak som vi kan kopiera är att skapa gemensamma regler bland alla föräldrar i barnens skola.

Raitasalo ger som exempel att föräldrar kan skapa Whatsapp-grupper och där diskutera hemkomstre­gler och uppfostran.

– För att det ska lyckas måste föräldrar i skolan lära känna varandra bättre. Där tror jag att skolorna och föräldragr­uppen har ett ansvar att ta.

 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? På 1990-talet var gatorna smockade med ungdomar som drack sig berusade om kvällen. Föräldrako­ntroll och roliga fritidsakt­iviteter har fått ner ungdomsdri­ckandet markant.
FOTO: MOSTPHOTOS På 1990-talet var gatorna smockade med ungdomar som drack sig berusade om kvällen. Föräldrako­ntroll och roliga fritidsakt­iviteter har fått ner ungdomsdri­ckandet markant.
 ?? FOTO: SPT/SöREN JONSSON ?? Heiða Björg Hilmisdótt­ir, biträdande borgmästar­e i Reykjavik, säger att utegångsfö­rbudet är en viktig delfaktor till att Islandsmod­ellen fungerar.
FOTO: SPT/SöREN JONSSON Heiða Björg Hilmisdótt­ir, biträdande borgmästar­e i Reykjavik, säger att utegångsfö­rbudet är en viktig delfaktor till att Islandsmod­ellen fungerar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland