Män­nen som or­sa­ka­de #me­too

An­sva­ret får in­te vi­la på de kvin­nor som bli­vit ut­sat­ta för över­grepp.

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt -

Un­der året som gått har många aspek­ter av sex­u­el­la över­grepp och tra­kas­se­ri­er dis­ku­te­rats inom ra­men för #me­too. En av de sa­ker som lyfts upp som kri­tik mot hur de oli­ka me­too-upp­ro­pen be­hand­lat frå­gan är just det – att tra­kas­se­ri­er och över­grepp be­hand­las sam­man­blan­dat. Ju­ri­diskt är det själv­klart frå­gan om två oli­ka sa­ker, men ge­nus­ve­ten­skap­lig forsk­ning vi­sar att de som fe­no­men är tätt sam­man­län­ka­de ge­nom bland an­nat nor­ma­li­se­rings­pro­ces­ser. I de­bat­ten det se­nas­te året tyc­ker jag att vi sett många ex­em­pel på vad som står på spel när man väl­jer att definiera dem en­de­ra som en art­skill­nad el­ler en grad­skill­nad.

Om vi för­enklar li­te ge­nom ett ex­em­pel: för den som taf­sat på nå­gon känns det na­tur­ligt­vis vik­tigt att hen än­då in­te skul­le våld­ta nå­gon, för den som ut­sätts finns där­e­mot in­te den sä­ker­he­ten, hen kan ock­så ha er­fa­ren­he­ten att tafs ti­di­ga­re lett till en våld­täkt. För att öka för­stå­el­sen för hur det är att ut­sät­tas för tra­kas­se­ri­er och över­grepp är det med and­ra ord vik­tigt att fun­de­ra över när det är re­le­vant att tän­ka på dem ur ett per­spek­tiv av art­skill­nad och när ur ett per­spek­tiv av grad­skill­nad. Jag und­rar om vi nå­gon­stans där kun­de hit­ta en nyckel för att bör­ja pra­ta om el­ler med för­ö­var­na.

Nå­got som oro­ar mig just nu är att vi un­der det se­nas­te året in­te kom­mit myc­ket fram­åt i den frå­gan. Den bild som må­las upp av för­ö­var­na i (so­ci­a­la) me­di­er är att de som an­kla­gas en­de­ra är to­ta­la mons­ter el­ler to­talt oskyl­di­ga of­fer för ra­bi­a­ta fe­mi­nis­ter. Den här upp­ställ­ning­en gyn­nar in­te nå­gon. Tvärtom är den en or­sak till att så många kvin­nor känt sig tving­a­de att ti­ga så länge. Upp­ställ­ning­en gör det ock­så svå­ra­re för män att ar­be­ta emot de här struk­tu­rer­na, rent prak­tiskt ge­nom att det blir svå­ra­re att be om för­lå­tel­se då man be­gått ett övertramp.

Många av de si­tu­a­tio­ner som dis­ku­te­rats det se­nas­te året kun­de ha fått en lös­ning ge­nom att man bett om för­lå­tel­se och änd­rat sitt be­te­en­de, men i stäl­let ut­veck­las de till si­tu­a­tio­ner som blir oer­hört tunga för den som ut­satts ge­nom att hen mås­te fort­sät­ta bä­ra på det. När vi bör­ja­de lä­sa vitt­nesmå­len som kom in till #dam­men­bris­ter la­de Yl­va Pe­re­ra mär­ke till att tex­ten of­ta star­tar i im­per­fekt, men då den kom­mer fram till själ­va över­grep­pet el­ler kränk­ning­en by­ter den tem­pus till pre­sens. Det speg­lar upp­le­vel­sen av att min­nas vad som skett.

Bil­den av för­ö­va­re som mons­ter el­ler to­talt oskyl­di­ga tror jag där­e­mot in­te kom­mer från off­ren, tvärtom har vitt­nesmå­len un­der me­too-året vi­sat att kvin­nor, på sin egen be­kost­nad, of­ta lyc­kats fort­sät­ta sitt dagliga liv med si­na för­ö­va­re i när­he­ten. Spe­ci­ellt när det gäl­ler lind­ri­ga brott.

Om vi in­te dis­ku­te­rar för­ö­var­na på ett ba­lan­se­rat sätt kom­mer vi ge or­det till dem som in­te är in­tres­se­ra­de av att ifrå­ga­sät­ta me­too som rö­rel­se – ut­an som vill ifrå­ga­sät­ta kvin­nor. Det är en av­gö­ran­de skill­nad och det hjäl­per in­te hel­ler män. I stäl­let un­der­byg­ger det den si­tu­a­tion vi har nu där det in­te finns vägar för per­so­ner som gått för långt att pra­ta om det som hänt och kom­ma vi­da­re.

Dess­utom mås­te vi pra­ta om på vems an­svar det är att fö­ra de här sa­ker­na vi­da­re. An­sva­ret får in­te vi­la på de kvin­nor som bli­vit ut­sat­ta för över­grepp, i tyst­het bu­rit på den er­fa­ren­he­ten och sen mo­digt vå­gat de­la med sig av si­na er­fa­ren­he­ter. An­sva­ret för att fö­ra dis­kus­sio­nen vi­da­re mås­te nu flyt­tas, nyc­keln till ett slut på över­grep­pen lig­ger in­te hos off­ren ut­an hos för­ö­var­na.

NI­NA NY­MAN är dok­to­rand i ge­nus­ve­ten­skap vid Åbo Aka­de­mi.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.