RYTMEN är nyc­keln

Hufvudstadsbladet - - Helg - TEXT: JAEL NY­MAN

Cong­as, cla­ve, gui­ro, bongotrum­mor och ma­racass. Sal­san skul­le sak­na sin ka­rak­tä­ris­tis­ka sväng ut­an den la­ti­na­me­ri­kans­ka mu­si­kens ryt­m­in­stru­ment. I dag vill allt fler fin­län­da­re lä­ra sig att be­mäst­ra de här in­stru­men­ten. Ryt­mer­na är nyc­keln till att bli en rik­tigt skick­lig dan­sa­re.

Från käl­lar­vå­ning­en på Ru­ne­bergs­ga­tan hörs mju­ka, ryt­mis­ka trum­komp. Ki-ki-kun-ki-ki-kun, lå­ter Iyátrum­man, den störs­ta av de tre oli­ka ba­tátrum­mor­na. De mäs­san­de sång­stäm­mor­na som ac­kom­pan­je­rar trum­sla­gen för tan­kar­na till fjär­ran län­der och ex­o­tis­ka kul­tu­rer.

Yo­ru­ba­mu­si­ken, som uprsprung­li­gen kom­mer från Afri­ka ut­veck­la­des vi­da­re på Ku­ba, dit den kom ge­nom slav­han­deln. Upp­skatt­nings­vis när­ma­re en mil­jon af­ri­ka­ner skep­pa­des till Ku­ba un­der 1600–1800ta­len.

Till skill­nad från många and­ra ko­lo­ni­a­li­se­ra­de län­der, tilläts sla­var­na fort­sät­ta spe­la sin mu­sik på Ku­ba. Det här är en av för­kla­ring­ar­na till var­för så många la­ti­na­me­ri­kans­ka mu­siksti­lar har sitt ur­sprung på just den lil­la ön. Där ut­veck­la­des mu­si­ken vi­da­re och kom så små­ning­om att läg­ga grun­den för bland an­nat tim­ba, son, bo­le­ro och det vi i dag kal­lar sal­sa.

In­spi­ra­tion i ryt­mer­nas mång­fald

På mu­sik­sko­lan Rum­ba-Aka­te­mia, som spe­ci­a­li­se­rar sig på un­der­vis­ning i la­ti­na­me­ri­kansk mu­sik, går i dag ett fyr­ti­o­tal ele­ver på grupp­un­der­vis­nings­tim­mar el­ler pri­vat­lek­tio­ner. Ut­ö­ver det ord­nar sko­lan ock­så in­ten­siv­kur­ser och works­hop­par.

– Den här hös­ten var in­tres­set stör­re än nå­gon­sin och vi fick många nya ele­ver till sko­lan. Son­grup­pen ha­de till ex­em­pel så många in­tres­se­ra­de att al­la in­te rym­des med, sä­ger sko­lans grun­da­re och rek­tor Vi­li Musta­lam­pi.

Det är sär­skilt oli­ka slag- och ryt­m­in­stru­ment, som till ex­em­pel ba­tátrum­man som in­tres­se­rar ele­ver­na.

– Rum­ba- och yo­ru­batrum­mor­nas ryt­mer har starkt på­ver­kat mu­si­ken i La­ti­na­me­ri­ka. Sät­ter man sig in­te in i dem och lär sig för­stå dem kom­mer allt man gör inom gen­ren ba­ra att bli ytskrap.

En av del­ta­gar­na på grupp­un­der­vis­ning­en i ba­tátrum­mor är cir­kusar­tis­ten Mi­ra Ra­vald.

– Jag har ti­di­ga­re gått på en­sta­ka works­hop­par som Rum­ba-Aka­te­mia ord­nat och länge ve­lat lä­ra mig spe­la ba­tátrum­mor. Den här höst­ter­mi­nen blev det änt­li­gen av. Det har va­rit en rik­tig ut­ma­ning, sär­skilt att sjunga och spe­la sam­ti­digt, men otro­ligt gi­van­de och jag går all­tid hem full av ener­gi.

Hon har dan­sat ku­bans­ka dan­ser se­dan 2005 och sär­skilt de se­nas­te åren har hon fo­ku­se­rat myc­ket på yo­ru­ba­dans, som dan­sas till ba­tátrum­mor­na. Hon hop­pas via mu­sik­un­der­vis­ning­en bätt­re lä­ra sig hö­ra, för­stå och ta till sig den ku­bans­ka mu­si­ken och att det ut­veck­lar hen­ne som dan­sa­re.

– Ku­bansk mu­sik och dans är i all sin mång­fald oer­hört ri­ka. De mång­fa­cet­te­ra­de ryt­mer­na har in­spi­re­rat mig att un­der­sö­ka och ut­veck­la mi­na rö­rel­ser ock­så som lin­dan­sa­re och hjälpt mig gå ut­an­för de tra­di­tio­nel­la mönst­ren.

För id­rotts­mas­sör och tal­te­ra­peut Lau­ra Pel­ja­mo fun­ge­rar mu­sik­hob­byn som en kre­a­tiv åter­hämt­ning från job­bet.

– Jag äls­kar mu­si­ken och har de se­nas­te två åren som jag ta­git lek­tio­ner fått spe­la al­la in­stru­ment som an­vänds inom rum­ba- och ba­tá­mu­sik. Det är verk­li­gen ro­ligt. Via mu-

■ si­ken och dan­sen kom­mer jag in i ett slags flowlä­ge. Mu­si­ken flö­dar ge­nom mig och var­ken tid el­ler rum ex­i­ste­rar, sä­ger Pel­ja­mo.

Dan­sar­na vill för­stå mu­si­ken

Det öka­de in­tres­set för mu­sik­un­der­vis­ning för­kla­ras till stor del med ett ökat in­tres­se för la­ti­na­me­ri­kans­ka dan­ser över­lag. Pre­cis som Pel­ja­mo och Ra­vald kom­mer näm­li­gen de fles­ta in på mu­si­ken via dan­sen.

– Många har bör­jat med att dan­sa sal­sa och den vägen hit­tat till bland an­nat rum­ban, som lig­ger som grund för sal­san. Se­dan har de in­sett att för att bli rik­tigt bra dan­sa­re mås­te de för­stå mu­si­ken på ett dju­pa­re plan och då har de kom­mit till sko­lan, sä­ger Vi­li Musta­lam­pi.

Men un­dan­tag finns ock­så. För Ti­mo He­i­nos del var det in­tres­set för ett in­stru­ment som väck­te ny­fi­ken­het för själ­va mu­si­ken där det an­vänds.

– Jag häng­de på en kom­pis rock­bands trä­ning­ar och då trä­ning­ar­na tog slut fö­reslog gi­tar­ris­ten en jam­ses­sion. I ett hörn av trä­nings­lo­ka­len hit­ta­de jag gam­la bongotrum­mor och del­tog med dem på jam­ses­sio­nen. Då ha­de jag ing­en aning om hur man skul­le spe­la bongotrum­mor, men nå­gon kom­men­te­ra­de att det lät bra. Det slu­ta­de med att jag blev så iv­rig att jag er­bjöd mig att kö­pa de gam­la trum­mor­na.

Näs­ta steg blev att re­pa­re­ra de slit­na trum­mor­na och er­sät­ta det gam­la skin­net med nytt. När han väl lärt sig hur man re­stau­re­rar bongotrum­mor kun­de han li­ka gär­na fort­sät­ta.

– Så små­ning­om bör­ja­de jag sam-

la på in­stru­ment. Jag köp­te gam­la trum­mor som var i då­ligt skick och re­stau­re­ra­de dem. En del be­höll jag själv, and­ra sål­de jag vi­da­re. Jag gav dem ett nytt liv helt en­kelt!

Un­der årens lopp har He­i­no hun­nit lä­ra sig spe­la bå­de cong­as bongooch ba­tátrum­mor.

– Jag vil­le ut­veck­las och bli bätt­re. Ba­tátrum­mor­na loc­ka­de, ef­tersom de har väl­digt krä­van­de och kom­pli­ce­ra­de ryt­mer.

He­i­no är till sitt yr­ke skulp­tör och gäs­tan­de fors­kar­dok­tor på Konstu­ni­ver­si­te­tet.

– Jag gil­lar att job­ba med mi­na hän­der. Att spe­la trum­mor och gö­ra skulp­tu­rer är bå­da ett slags sin­ne­nas och hän­der­nas kre­a­ti­va sam­ar­be­te. Jag ser dem bå­da som oli­ka kom­plet­te­ran­de sätt att ut­tryc­ka rytm på.

Det är in­te ba­ra Rum­ba-Aka­te­mia som no­te­rat ett ökat in­tres­se för la­ti­na­me­ri­kansk mu­sik. Dans­lä­ra­re Ma­ti­as Löyt­ty­ni­e­mi bör­ja­de för sex år se­dan hål­la fö­re­läs­ning­ar om la­ti­na­me­ri­kansk mu­sik och dess ryt­mer då han märk­te den sto­ra ef­ter­frå­gan. Om­kring 30–60 per­so­ner bru­kar dy­ka upp på fö­re­läs­ning­ar­na som han hål­ler någ­ra gång­er om året.

– Sär­skilt de se­nas­te fem åren har in­tres­set för la­ti­na­me­ri­kans­ka dan­ser ökat stort och det märks ock­så på dans­ba­nor­na run­tom Fin­land där det allt of­ta­re dan­sas bland an­nat sal­sa. Men den här mu­si­ken skil­jer sig myc­ket från vår väs­ter­länds­ka och där­för är det många som har svårt att få grepp om den.

För till­fäl­let skri­ver Löyt­ty­ni­e­mi sin pro gradu-av­hand­ling om just ku­bansk mu­sik.

Löyt­ty­ni­e­mi me­nar att den ku­bans­ka mu­si­ken går att för­kla­ra, även om den för en ovan kan lå­ta svår­tol­kad.

– De störs­ta skill­na­der­na mel­lan till ex­em­pel väs­ter­ländsk pop­mu­sik och ku­bansk sal­sa är ryt­mer­na och hur lå­tar­na är upp­bygg­da. I väs­ter­ländsk mu­sik be­to­nas of­ta förs­ta tak­ten tyd­ligt, men i ku­bansk mu­sik är det myc­ket mju­ka­re. Där­för kan et­tan va­ra svår att hit­ta för oss.

Nya dör­rar öpp­nas

Då man lär sig för­stå skill­na­der­na öpp­nar sig nya dör­rar.

– La­ti­na­me­ri­kansk mu­sik är otro­ligt rik och mång­fa­set­te­rad, men den krä­ver ock­så att lyss­na­ren har rätt red­skap för att kun­na ta till sig den. Det bäs­ta med den här mu­si­ken är att det finns en oänd­lig möj­lig­het att lä­ra sig mer och för­dju­pa sig.

FO­TO: KARL VILHJáLMSSON

Sal­sa­ban­det Tri Co­hi­ba loc­ka­de Sto­ry­vil­les publik ut på dans­gol­vet. Här syns sång­a­ren och gi­tar­ris­ten Ro­ber­to Cu­e­to, som till­sam­mans med res­ten av ban­det char­ma­de publi­ken bland an­nat med en sal­sa-co­ver av klas­si­ker­lå­ten No Wo­man, No Cry.

FO­TO: CATA PORTIN

Vi­li Musta­lam­pi (i mit­ten) är rek­tor för mu­sik­sko­lan Rum­ba-Aka­te­mia som spe­ci­a­li­se­rar sig på la­ti­na­me­ri­kansk mu­sik. Ge­nom att lä­ra sig spe­la ba­tátrum­mor hop­pas ele­ver­na Mi­ra Ra­vald (till väns­ter) och Lau­ra Pel­ja­mo (till hö­ger) öka sin för­stå­el­se för den ku­bans­ka mu­si­ken och dan­sen.

FO­TO: KARL ViLHJáLMssOn

Club Co­hi­ba, där sal­sa­ban­det Tri Co­hi­ba spe­lar, ord­nas re­gel­bun­det på klub­ben Sto­ry­vil­le i Helsing­fors. På bil­den syns An­dres Me­na som spe­lar trom­bon i ban­det.

FO­TO: CATA PORTin

På ba­tá­lek­tio­nen för­dju­par sig ele­ver­na i yo­ru­ba­mu­si­ken. Mu­si­ken spe­las på tre oli­ka stor­leks ba­tátrum­mor som al­la pro­du­ce­rar oli­ka ljud: den mins­ta trum­man kal­las Okón­ko­lo, den mel­lers­ta Itó­te­le och den störs­ta Iyá.

FO­TO: KARL ViLHJáLMssOn

Ti­mo Sep­pälä le­der ban­det Tri Co­hi­ba och spe­lar själv pi­a­no i grup­pen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.