RYTMEN är nyckeln
Congas, clave, guiro, bongotrummor och maracass. Salsan skulle sakna sin karaktäristiska sväng utan den latinamerikanska musikens rytminstrument. I dag vill allt fler finländare lära sig att bemästra de här instrumenten. Rytmerna är nyckeln till att bli en riktigt skicklig dansare.
Från källarvåningen på Runebergsgatan hörs mjuka, rytmiska trumkomp. Ki-ki-kun-ki-ki-kun, låter Iyátrumman, den största av de tre olika batátrummorna. De mässande sångstämmorna som ackompanjerar trumslagen för tankarna till fjärran länder och exotiska kulturer.
Yorubamusiken, som uprsprungligen kommer från Afrika utvecklades vidare på Kuba, dit den kom genom slavhandeln. Uppskattningsvis närmare en miljon afrikaner skeppades till Kuba under 1600–1800talen.
Till skillnad från många andra kolonialiserade länder, tilläts slavarna fortsätta spela sin musik på Kuba. Det här är en av förklaringarna till varför så många latinamerikanska musikstilar har sitt ursprung på just den lilla ön. Där utvecklades musiken vidare och kom så småningom att lägga grunden för bland annat timba, son, bolero och det vi i dag kallar salsa.
Inspiration i rytmernas mångfald
På musikskolan Rumba-Akatemia, som specialiserar sig på undervisning i latinamerikansk musik, går i dag ett fyrtiotal elever på gruppundervisningstimmar eller privatlektioner. Utöver det ordnar skolan också intensivkurser och workshoppar.
– Den här hösten var intresset större än någonsin och vi fick många nya elever till skolan. Songruppen hade till exempel så många intresserade att alla inte rymdes med, säger skolans grundare och rektor Vili Mustalampi.
Det är särskilt olika slag- och rytminstrument, som till exempel batátrumman som intresserar eleverna.
– Rumba- och yorubatrummornas rytmer har starkt påverkat musiken i Latinamerika. Sätter man sig inte in i dem och lär sig förstå dem kommer allt man gör inom genren bara att bli ytskrap.
En av deltagarna på gruppundervisningen i batátrummor är cirkusartisten Mira Ravald.
– Jag har tidigare gått på enstaka workshoppar som Rumba-Akatemia ordnat och länge velat lära mig spela batátrummor. Den här höstterminen blev det äntligen av. Det har varit en riktig utmaning, särskilt att sjunga och spela samtidigt, men otroligt givande och jag går alltid hem full av energi.
Hon har dansat kubanska danser sedan 2005 och särskilt de senaste åren har hon fokuserat mycket på yorubadans, som dansas till batátrummorna. Hon hoppas via musikundervisningen bättre lära sig höra, förstå och ta till sig den kubanska musiken och att det utvecklar henne som dansare.
– Kubansk musik och dans är i all sin mångfald oerhört rika. De mångfacetterade rytmerna har inspirerat mig att undersöka och utveckla mina rörelser också som lindansare och hjälpt mig gå utanför de traditionella mönstren.
För idrottsmassör och talterapeut Laura Peljamo fungerar musikhobbyn som en kreativ återhämtning från jobbet.
– Jag älskar musiken och har de senaste två åren som jag tagit lektioner fått spela alla instrument som används inom rumba- och batámusik. Det är verkligen roligt. Via mu-
■ siken och dansen kommer jag in i ett slags flowläge. Musiken flödar genom mig och varken tid eller rum existerar, säger Peljamo.
Dansarna vill förstå musiken
Det ökade intresset för musikundervisning förklaras till stor del med ett ökat intresse för latinamerikanska danser överlag. Precis som Peljamo och Ravald kommer nämligen de flesta in på musiken via dansen.
– Många har börjat med att dansa salsa och den vägen hittat till bland annat rumban, som ligger som grund för salsan. Sedan har de insett att för att bli riktigt bra dansare måste de förstå musiken på ett djupare plan och då har de kommit till skolan, säger Vili Mustalampi.
Men undantag finns också. För Timo Heinos del var det intresset för ett instrument som väckte nyfikenhet för själva musiken där det används.
– Jag hängde på en kompis rockbands träningar och då träningarna tog slut föreslog gitarristen en jamsession. I ett hörn av träningslokalen hittade jag gamla bongotrummor och deltog med dem på jamsessionen. Då hade jag ingen aning om hur man skulle spela bongotrummor, men någon kommenterade att det lät bra. Det slutade med att jag blev så ivrig att jag erbjöd mig att köpa de gamla trummorna.
Nästa steg blev att reparera de slitna trummorna och ersätta det gamla skinnet med nytt. När han väl lärt sig hur man restaurerar bongotrummor kunde han lika gärna fortsätta.
– Så småningom började jag sam-
la på instrument. Jag köpte gamla trummor som var i dåligt skick och restaurerade dem. En del behöll jag själv, andra sålde jag vidare. Jag gav dem ett nytt liv helt enkelt!
Under årens lopp har Heino hunnit lära sig spela både congas bongooch batátrummor.
– Jag ville utvecklas och bli bättre. Batátrummorna lockade, eftersom de har väldigt krävande och komplicerade rytmer.
Heino är till sitt yrke skulptör och gästande forskardoktor på Konstuniversitetet.
– Jag gillar att jobba med mina händer. Att spela trummor och göra skulpturer är båda ett slags sinnenas och händernas kreativa samarbete. Jag ser dem båda som olika kompletterande sätt att uttrycka rytm på.
Det är inte bara Rumba-Akatemia som noterat ett ökat intresse för latinamerikansk musik. Danslärare Matias Löyttyniemi började för sex år sedan hålla föreläsningar om latinamerikansk musik och dess rytmer då han märkte den stora efterfrågan. Omkring 30–60 personer brukar dyka upp på föreläsningarna som han håller några gånger om året.
– Särskilt de senaste fem åren har intresset för latinamerikanska danser ökat stort och det märks också på dansbanorna runtom Finland där det allt oftare dansas bland annat salsa. Men den här musiken skiljer sig mycket från vår västerländska och därför är det många som har svårt att få grepp om den.
För tillfället skriver Löyttyniemi sin pro gradu-avhandling om just kubansk musik.
Löyttyniemi menar att den kubanska musiken går att förklara, även om den för en ovan kan låta svårtolkad.
– De största skillnaderna mellan till exempel västerländsk popmusik och kubansk salsa är rytmerna och hur låtarna är uppbyggda. I västerländsk musik betonas ofta första takten tydligt, men i kubansk musik är det mycket mjukare. Därför kan ettan vara svår att hitta för oss.
Nya dörrar öppnas
Då man lär sig förstå skillnaderna öppnar sig nya dörrar.
– Latinamerikansk musik är otroligt rik och mångfasetterad, men den kräver också att lyssnaren har rätt redskap för att kunna ta till sig den. Det bästa med den här musiken är att det finns en oändlig möjlighet att lära sig mer och fördjupa sig.