93
Fossila bränslen, ofullständig förbränning och miljöskadliga gaser drabbar oss både direkt och indirekt. Men med politisk vilja kan utvecklingen vända. Det visar fyra miljönyheter.
procent av världens barn andas oförorenad luft uppger världshälsoorganisationen WHo i en rapport.
HBL listar fyra aktuella studier om miljö och hälsa på
Giftig luft ger tidig död
Luftföroreningar drabbar nästan 2 miljarder barn, fastslår Världshälsoorganisationen i en rapport. WHO uppger att 93 procent av världens barn andas förorenad luft varje dag, och det är att betrakta som en tidsinställd hälsobomb.
– Luftföroreningar förstör våra barns hjärnor och påverkar deras hälsa på fler sätt än vi anat förut, säger Maria Neira, WHO-direktör för folkhälsa och miljö.
Luftföroreningar leder till att gravida kvinnor föder för tidigt och till att barnens neurologiska funktioner utvecklas långsamt. Astma och hjärtsjukdomar blir vanligare. Barn är mer utsatta än vuxna, uppger studien.
Vissa luftföroreningar härstammar från vulkanutbrott och skogsbränder, men merparten kommer från förbränning av kol eller olja och från ofullständig förbränning av sopor och från matlagning på dåliga spisar som eldas med ved, skräp eller fotogen. Nästan 4 miljoner människor beräknas dö i förtid varje år bara av förorenad inomhusluft. Det är fler än antalet människor som dör i malaria, tuberkulos och hiv sammanräknat.
Myggor året om
Vart fjärde dödsfall i Afrika är miljörelaterat, uppger WHO på en miljöoch hälsokonferens i Gabon. Siffran väntas stiga när klimatförändringen rubbar mat- och vattentillgången samt vädermönstren.
– Det finns en mycket tydlig koppling mellan klimatförändringen och sjukvårdskostnader, säger Seychellernas hälsominister Jean Paul Adam till Reuters.
Vädermönstren och nederbörden på Seychellerna har rubbats under de tio senaste åren, vilket har gjort arbetet mot denguefeber dyrare. Dengue sprids av myggor som behöver sötvatten för att föröka sig. Tidigare utbröt epidemier bara under regnperioden, men numera kan det regna på Seychellerna när som helst under året.
– Därför dras vi hela tiden med dengue, säger Adam.
Klimatförändringen väntas också leda till svårare översvämningar och torrperioder. Det ökar risken för dels vattenburna sjukdomar som kolera, dels missväxt och hunger. På Kap Verde har torkan fått oväntade följder: för att avvärja hungersnöd har man tvingats importera mycket mat, vilket rubbat dieten och ökat förekomsten av diabetes och hjärtsjukdomar.
Ozonlagret repar sig
Hålen i ozonskiktet har minskat sedan ozonförstörande ämnen förbjöds för 30 år sedan. En färsk FN-studie av ozonskiktets tillstånd beräknar att ozonskiktet ska vara så gott som återställt över största delen av norra halvklotet år 2030 och över största delen av södra halvklotet 2050. Också hålen över polerna ska växa igen till 2060, vilket dämpar den ultravioletta strålningen.
Återhämtningen är en följd av robust miljöpolitik genom Montrealprotokollet, som har kallats världens mest framgångsrika miljöavtal.
Men även om klorfluorkarboner som användes i kylskåp och sprayflaskor förbjöds 1989 finns fler substanser som skadar ozonet, främst fluorkolväten (F-gaser) som används bland annat i kylskåp och luftkonditionering. De förbjuds från och med årsskiftet. Eftersom F-gaserna är kortlivade växthusgaser beräknas detta bromsa klimatförändringen med upp till 0,5 grader på relativt kort sikt.
– Koldioxid är fortsatt den överlägset viktigaste växthusgasen bakom klimatförändringen, men vi kan bidra till att bromsa klimatförändringen genom att fasa ut andra utsläpp, som F-gaser, säger Internationella meteorologiska institutets generalsekreterare Petteri Taalas.
Britterna i framkant
Tyskland gjorde ett nummer av sin Energiewende, men omställningen slog fel. Storbritannien däremot fasar konsekvent ut kolkraft och förlitar sig alltmer på utsläppsfria energiformer. Nyligen passerade man en milstolpe.
Storbritannien har nu för första gången mer installerad kapacitet för förnybar än för fossil energi. Brittiska medier hänvisar till en rapport från Drax Electric Insights som visar att den totala effekten av förnybar energi har vuxit till 42 gigawatt medan den fossila kapaciteten minskat med en tredjedel på fem år och nu är nere på 40,6 gigawatt, uppger Reuters.
Det låter bättre än det är eftersom kol- och gaskraftverken fortfarande genererar mer energi än de förnybara källorna. Trenden är ändå klar och Storbritannien ska fasa ut kolkraften till 2025, fyra år före Finland. Redan nu står de utsläppsfria energikällorna, alltså de förnybara plus kärnkraften, för över hälften av den brittiska energiproduktionen.
Analytiker varnar ändå för att det stigande gaspriset och regeringens oförmåga att sätta ett minimipris på kol riskerar att öka på kolkraftsproduktionen.
Det finns en mycket tydlig koppling mellan klimatförändringen och sjukvårdskostnader. Jean Paul Adam Seychellernas hälsominister
Luftföroreningar förstör våra barns hjärnor och påverkar deras hälsa på fler sätt än vi anat förut. Maria Neira WHO-direktör för folkhälsa och miljö