Etla: Vartannat nytt jobb finns tack vare politiska beslut
Näringslivets forskningsinstitut Etlas rapport sammanfattar vad som gick fel i den finländska ekonomin för tio år sedan och varför det tog så lång tid innan den återhämtade sig.
När sex Etlaforskare tittar tillbaka på de senaste tio åren ser de en ekonomisk nedgång i Finland som inte kan förklaras enbart med Nokias kollaps. De senaste åren ser de en ökad sysselsättning som inte heller kan förklaras uteslutande med ökad export.
Inget som kommer fram i rapporten Finlands tillväxt – Det förlorade decenniet och de närmaste årens möjligheter, överraskar egentligen forskarna. Finanskrisen och Nokias ras har analyserats många gånger tidigare. Finland hade otur när de sammanföll och det samtidigt var svåra tider för pappersindustrin.
Ett ökat sug på exportmarknaden förklarar en del av uppsvinget, men enligt forskarna ligger politiska reformer bakom hälften av de 100 000 nya arbetstillfällen som uppkommit under den nuvarande valperioden.
Bland annat aktiveringsmodellen och konkurrenskraftsavtalet har enligt forskarna lett till en snabb ökning av sysselsättningen. Det kan tolkas som ett stort erkännande för Juha Sipiläs (C) regering, men Etlas vd Vesa Vihriälä talar också om lågt hängande frukter som nu är plockade.
– Hittills har vi kunnat öka arbetskraften utan att lönerna skenat i väg. Har vi nått gränsen nu, när det råder arbetskraftsbrist i så gott som hela landet?
Konkurrenskraftsavtalet, som direkt syntes i minskade produktionskostnader, är enligt Vihriälä en engångsföreteelse. Han vill påminna om att en del av de politiska beslut som bidragit till att öka sysselsättningen de senaste åren fattades redan under tidigare regeringar, till exempel pensionsreformen 2017 som gjorde det lönsamt att jobba längre.
Vihriälä varnar också för konsekvenser som syns med några års fördröjning. Dit hör bland annat nedskärningarna inom utbildningen.
Återhämtningens anatomi
Värdet med rapporten, enligt Etlas prognoschef Markus Lehmus, är att allt nu är kvantifierat. Produktiviteten, sysselsättningen och exporten speglas mot jämförbara länder och orsaken till tappade procent söks i all möjlig statistik. Konklusionen är att Finland drabbades av Nokiachocken och finanskrisens svallvågor samtidigt som vi inte hade samma gynnsamma befolkningsstruktur som bland annat Sverige, Tyskland och USA.
Ekonomiska kriser har olika orsaker och kan få olika konsekvenser. Vad har man för nytta av en historisk studie, Markus Lehmus? – Den visar återhämtningens anatomi, och till exempel att man kan undvika massarbetslöshet genom stimulansåtgärder. Men man kan också titta bakåt och fundera vad som skulle ha hänt med en flexiblare lönesättning.
Med det syftar han på att det tog längre för den finländska ekonomin att återhämta sig än i jämförbara länder, och att lägre lönekostnader kanske skulle ha hjälpt.
Forskarna vid Etla återkommer i januari med sina rekommendationer inför nästa valperiod. Budskapet kommer att vara att det är möjligt att uppnå en tillväxt på 2,6 procent och en sysselsättningsgrad på 75 procent. Det förutsätter att det inte sker några stora förändringar i världsekonomin och att regeringen driver igenom omfattande strukturförändringar, samtidigt som den arbetsrelaterade invandringen ökar och det utbildas rätt kompetenser.