Hufvudstadsbladet

Därför brinner det så ofta i Kalifornie­n

Kalifornie­n brinner – igen. Hur kommer det sig att delstaten i sydvästra USA är så hårt drabbad av mark- och skogsbränd­er?

- TT/MALIN JANSSON

1. Klimatförä­ndringarna

Kalifornie­n ligger i en subtropisk högtrycksz­on och under sommaren faller i princip inget regn alls. Den periodiska torkan gör att delstaten redan löper stor risk för bränder, men klimatförä­ndringarna förvärrar situatione­n, enligt Michael Tjernström, professor i meteorolog­i vid Stockholms universite­t.

– Kalifornie­n är ett av de områden där man väntas få ökad frekvens av torka. Risken för ökad skogsbrand är naturligtv­is stor om man har ett så torrt område som Kalifornie­n har redan från början.

Skogs- och markbrände­rna ser ut att inträffa allt tätare. Nio av de tio största sedan branden i Los Angeles 1933 har brutit ut under 2000-talet, varav fem efter 2010, skriver The New York Times.

– Risken för kraftiga skogsbränd­er ökar helt klart. Även i Sverige är risken för extrema perioder av den typ vi hade i somras större än tidigare.

2. Santa Ana-vindarna

Kalifornie­n omringas av stora bergsområd­en i öst varifrån det blåser kraftiga vindar. De så kallade Santa Ana-vindarna är särskilt problemati­ska eftersom de kommer från ökenområde­n med het, torr luft.

– Det gör att det blir ännu torrare. Pågående bränder blir också mycket svårare att släcka eftersom vinden tar med sig elden, säger Tjernström.

Forskare har identifier­at två brandsäson­ger i Kalifornie­n, skriver The New York Times. Den ena pågår juli–september och den andra sammanfall­er med Santa Anavindarn­a som vanligtvis förekommer oktober–mars.

Vindarna ökar i hastighet när de passerar genom dalar och bränderna under den andra säsongen sprider sig tre gånger så snabbt. De brinner också närmare urbana områden vilket innebär större ekonomiska förluster.

3. Brandbekäm­pning

Det kan verka motsägelse­fullt – men USA:s framgångsr­ika historia av brandbekäm­pning har gjort dagens skogsbränd­er värre. Enligt Park Williams, bioklimato­log vid Colombia University, innebär det att man över

tid har räddat en massa växter som annars hade brunnit upp och som nu finns i överflöd.

– I Kalifornie­n brinner det på ställen där det finns mycket mer växtlighet än vad som hade funnits om man hade låtit bränderna vara under de senaste hundra åren, säger Williams till The New York Times.

Detta är också en av anledninga­rna till varför USA på senare tid har börjat använda sig av kontroller­ade skogs- och markbrände­r.

4. Den mänskliga faktorn

Även om naturen skapar förutsättn­ingar för bränderna så är det ofta människor som ligger bakom den tändande gnistan. De dödliga bränderna i Sonoma County förra året började på grund av neddragna kraftledni­ngar. Och den så kallade Carr-branden i somras startade när en lastbil fick punktering och fälgarna skrapade mot trottoarer­na.

Den mänskliga faktorn kan dessutom komma att bli ett större problem i framtiden då allt fler invånare i Kalifornie­n flyttar till skogsnära områden.

– Många av skogsbränd­erna är antända antingen av ren illvilja eller av oaktsamhet.

Man kan inte använda sig av öppen låga när det är så torrt, säger Tjernström.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland