Ju mer vi är tillsammans

Vi blir allt färre, vi med svenska som modersmål i Vanda. Vi är en minoritet som är liten, men naggande god.

Förra veckan firade Finland svenska dagen med olika festligheter och utdelning av förtjänsttecken. Vanda gick steget längre genom att fira svenska veckan, en vecka med program på svenska främst för barn under skolåldern och i lågstadieåldern, men också med fest, konserter och föreläsningar för en vuxen publik.

Vandas färska befolkningsrapport visar att staden just nu har 5 594 personer med svenska som modersmål. Det är drygt 2,5 procent av stadens befolkning och färre än till exempel de som talar ryska eller estniska som första språk. Enligt stadens befolkningsprognos kommer andelen svenskspråkiga att sjunka, sakta men säkert.

Den stora skillnaden mellan språkgrupperna ligger i historien. Det svenska i Vanda går tillbaka till medeltiden, till Helsinga, Helsinge och Helsinge landskommun. De första svenskarna kom till ett nytt land, till Nyland. Och på det nuvarande Vandas område grundade de byar och bölen, i betydelsen nyröjd mark. Håkansböle, Mårtensby och Skattmansby är exempel på vilka som en gång grundat de platser som i dag närmast upplevs som förorter.

Svenskan har också i Vanda varit ett viktigt språk. Och är det fortfarande för de närmare 5 600 personer som uppger det som sitt modersmål.

För oberoende av vad statistiken visar så är svenskan i Vanda livskraftig och attityden till att både lära sig och tala svenska är i allmänhet positiv. Nästan född och åtminstone uppvuxen och bofast i Helsinge och Vanda har jag en enda gång stött på en person som aggressivt farit ut mot mig för att jag talat svenska. Den personen var långt ifrån nykter.

Under svenska veckan ordnade organisationer nu för första gången en svensk lunch i Vanda stadshus. Tanken var att alla som var intresserade kunde komma och sätta sig ner, äta lunch på egen bekostnad och tala svenska. Med fanns personer från svenska organisationer i Vanda och intresset bland stadens tjänstemän visade sig vara stort. Tiotals tjänstemän med stadsdirektör Ritva Viljanen i spetsen åt sin lunch på svenska och fick diskutera både språk och andra aktuella frågor.

För att bevara språket livskraftigt hos en liten och spridd minoritet behövs eldsjälar som ordnar aktiviteter på svenska och möjligheter att sprida information om de aktiviteterna. Daghem och skolor spelar givetvis också en stor roll, men för barn och unga är det ett måste att hitta aktiviteter på modersmålet också utanför skoltid.

Ett skäl till att Vandasvenskarna minskar uppges vara utflyttning till Helsingfors och Esbo där servicen på svenska upplevs som bättre. Men visst finns det mycket svenskt i den egna hemkommunen.

Ett bra sätt att hitta de svenska aktiviteterna är till exempel Facebookgruppen Vi Vandasvenskar som berättar om allt från sagostunder för de minsta till olika föreningars basarer och allsångsaftnar nu inför jul.

Går vi tillbaka till befolkningsprognosen visar den att Myrbacka och Dickursby är de orter där de flesta, med svenska som modersmål bor, ungefär hälften av Vandasvenskarna finns på de här två storområdena. Men de två områden där svenskarnas antal faktiskt ökar just nu är Kivistö och Korso.

Att vara en spridd minoritet med ett gemensamt språk kan vara en enande faktor. Och den aktivitet som finns i de svenska föreningarna visar på en livskraftig minoritet i Vanda.

KATARINA KOIVISTO ”För att bevara språket livskraftigt hos en liten och spridd minoritet behövs eldsjälar som ordnar aktiviteter på svenska och möjligheter att sprida information om de aktiviteterna.”