Jari Aarnio: Chefer visste om register
Jari Aarnio förnekar att han brutit mot reglerna som gäller polisens användning av informatörer. Orsaken att han raderade informatörsregistret var att informatörerna drog tillbaka sitt samtycke.
Helsingfors narkotikapolis ex-chef Jari Aarnio fick svara på åklagarens frågor i Helsingfors tingsrätt i går. Aarnio står åtalad för tjänstebrott i samband med tjänstebrottsrättegången mot polisledningen.
– När narkotikaenheten grundades valde man poliser som har goda kontakter med den undre världen. Information från informatörer är ett centralt verktyg för narkotikapolisen, säger Aarnio.
Resten av de åtalade i tjänstebrottshärvan är misstänkta för att ha struntat i övervakningen av narkotikaenheten i allmänhet och Aarnio i synnerhet. Aarnio däremot står åtalad för att ha slarvat med informatörsregistret och för att ha raderat registeranteckningarna i slutet av 2008. Enligt åklagaren ska polisen upprätthålla ett register över sina informatörer och hur de används.
Aarnio medgav att narkotikapolisen hade ett informatörsregister i början av 2000-talet och att Inrikesministeriets polisavdelning (numera Polisstyrelsen) visste om det. Orsaken att han raderade registret hade att göra med samtycke.
– För oss har det alltid varit klart att informatören måste ge sitt samtycke för att registreras, säger Aarnio.
När den första tjänstebrottsutredningen mot Aarnio kom i gång 2007 och saken kom upp i medierna blev narkotikapolisens informatörer rädda för att de skulle avslöjas och drog tillbaka sitt samtycke, varpå Aarnio raderade dem ur registret, uppger han.
Nästa år ville Centralkriminalpolisen skapa ett nationellt informatörsregister.
– För min och narkotikaenhetens del var det inget problem. Vi kan vara av vilken åsikt som helst, men om Polisstyrelsen vill ha ett dylikt register är det onödigt att klaga.
Det nationella registret blev ändå aldrig av. Enligt den tidigare polisöverdirektören Mikko Paatero var det för svårt att skapa både tekniskt och juridiskt.
Narkotikapolisen har anklagats för att se mellan fingrarna på sådana brott som begås av deras informatörer.
En vältalig man
Aarnio har beskrivits som en man som är väldigt bra på att prata och det hördes även i rätten. Aarnio talar klart och tydligt, ger gott om ex- empel och framstår som en person man gärna vill tro. Samtidigt har det sagts att han är fullständigt opålitlig.
Aarnio bestred påståendet att narkotikapolisens verksamhet inte övervakades.
– Inom Helsingforspolisen finns inte en enda enhet som har blivit lika väl övervakad som narkotikaenheten, säger Aarnio.
Enligt honom visste polisledningen mycket väl om att informatörerna ville ut ur registret och varför.
– Det här är inget som har hållits hemligt inom Polisstyrelsen, säger Aarnio.
– Helsingfors biträdande polischef (först Jari Liukku, sedan Lasse Aapio) ville ha direkt kontakt med den operativa verksamheten. Jag har alltid hållit dem uppdaterade om vad vi håller på med.
Aapio, Paatero, brottsbekämpningsenhetens dåvarande chef Robin Lardot och Helsingfors ex-polischef Jukka Riikonen har alla nekat till att de visste vad Aarnio sysslade med.
Aarnio däremot hävdade att förutom Aapio även Paatero och Lardot visste om narkotikapolisens verksamhet när det gäller användningen av informatörer. Riikonen sade han inget om.
Mordrättegång nästa?
Hittills har Aarnio dömts till tre år fängelse i hovrätten för Trevochärvan och tio år fängelse i tingsrätten för haschtunnorna. Haschtunnorna har nu behandlats i hovrätten och domen väntas i början av nästa år.
Dessutom misstänks Aarnio för delaktighet i mordet av svenska Volkan Ünsal i Helsingfors hösten 2003. Ünsal deltog i det så kallade Arlandarånet 2002. Mordmisstankarna framkom så sent som i somras.
Aarnio har genomgående bestridit alla åtal.
Inom Helsingforspolisen finns inte en enda enhet som blivit lika väl övervakad som narkotikaenheten. Jari Aarnio tidigare chef för Helsingfors narkotikapolis