Hufvudstadsbladet

Slarv ofta orsak till takras i skolor

Taket har rasat ner i två olika skolor de senaste veckorna. Många skolor är i behov av renovering – men elever behöver inte vara oroliga, enligt Jari Puttonen, professor i husbyggnad­steknik.

- NICLAS LöNNQVIST 029 080 1356, niclas.lonnqvist@ksfmedia.fi

När taket rasar in i ett skolhus beror det ofta på slarv i renovering­ar och brist på pengar. Också bristfälli­g planering och övervaknin­g förorsakar skador.

2013 rasade taket in två gånger i en grundskola i Tavastby i Vanda. Skolhuset renoverade­s sammanlagt tio gånger.

Förra veckan rasade taket in i den finskspråk­iga lågstadies­kolan i Åggelby i Helsingfor­s.

Nu har den finskspråk­iga grundskola­n i Veikkola i Kyrkslätt råkat ut för samma öde när elever och lärare märkte att taket håller på att bågna och rasa ner.

Orsaken till raset i Åggelby var att innertaket vid en renovering för två år sedan hade spikats fast i stället för att skruvas. Företaget som utförde renovering­en har gått i konkurs och därmed lär frågan om vem som bär ansvaret och vem som ska stå för skadestånd­et bli en utdragen process.

Det finns många faktorer som spelar in vid ett takras, enligt Jari Puttonen, professor i husbyggnad­steknik vid Aalto-universite­tet. Därför vill han inte uttala sig om de enskilda fallen. Men han tror inte på att elever och lärare har någon större orsak att sitta och titta upp i taket på lektionern­a.

– I offentligh­eten får man ofta bilden av att det är bärande konstrukti­oner som går sönder, men till exempel i Åggelby var det frågan om ett innertak som var fäst i en bärande konstrukti­on.

Många skolor måste byggas om

Många finländska skolhus måste byggas om eller renoveras. Till exempel i Esbo ska skolor renoveras för en miljard euro fram till år 2030. Över hälften av landets skolor och daghem verkar i hus som är byggda mellan åren 1950 och 1979. Det finns också skolbyggna­der från 80-talet som är i behov av renovering­ar.

– Vi har ett stort byggnadsbe­stånd från 60- och 70-talen som är i behov av renovering­ar och det gäller många skolhus och daghem i Finland. Det är inget märkligt. Husen måste renoveras efter 45 till 50 år. Varje hus är individuel­lt. En del av ett hus är mer långlivad än en annan del, säger Jari Puttonen.

I hur många fall vore det klokare att riva ett gammalt skolhus än att renovera det? – Det finns en inbyggd konservati­sm och säkert emotionell­a skäl att bevara en gammal stadsmiljö intakt, men tänker man helt ekonomiskt så finns det många fall där det vore vettigt att riva huset och bygga nytt. En rivning av ett skolhus uppfattas också som ett misslyckan­de, vilket det inte ska vara. I ett nytt hus är det lättare att bygga de tekniska lösningar som krävs för dagens skolutrymm­en, säger Puttonen.

Byggbransc­hens förbundsor­ganisation Rakennuste­ollisuus chef Jukka Pekkanen tar i Kainuun Sanomat inte ställning till raset i Åggelby, men på ett allmännare plan är hans åsikt klar: Slarv i arbetet, dålig planering och bristande övervaknin­g är de tre största orsakerna när taket rasar in. Ett fuktigt väder är ingen förklaring.

– Vid fuktigt väder sväller ju byggnadsma­terial av trä. Det som hände i Åggelby borde inte vara möjligt om man skyller på vädret. Ett tak ska hålla hela byggnadens livslängd och inte vara en del som byts ut, säger Pekkanen.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/MARKKU ULANDER ?? I den finskspråk­iga lågstadies­kolan i Åggelby rasade taket. Entreprenö­ren som utförde renovering­en av taket har gått i konkurs.■
FOTO: LEHTIKUVA/MARKKU ULANDER I den finskspråk­iga lågstadies­kolan i Åggelby rasade taket. Entreprenö­ren som utförde renovering­en av taket har gått i konkurs.■

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland