Ensamhet – vår tids folksjukdom?

Ensamhet börjar alltmer uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Att känna sig ensam, trots många vänner i sociala medier och rika tillfällen till umgänge, kan vara lika farligt för hälsan som rökning. Men det finns hjälp att få.

Ensamhet är svår att definiera i tabeller och statistik, eftersom den även kan vara självvald och oproblematisk. En definition som brukar användas av forskare är ”upplevd social isolering, och en känsla av att inte ha de sociala kontakter man önskar att man hade”.

Debatten om denna ofrivilliga ensamhet i samhället har pågått ett tag, men det är en kluven bild som växer fram. Å ena sidan pekar siffror från Eurostat och World Happiness Index, entydigt på att Finland är det lyckligaste landet i världen, men å andra sidan uppger cirka var tionde i detta lyckliga land att man känner sig ensam, vilket motsvarar ungefär 400 000 personer.

De allra ensammaste är unga människor mellan 20 och 30 år, följt av äldre över 70 år, enligt en av Finlands ledande ensamhetsforskare. Orsaken till denna upplevda ensamhet är troligen att de unga vuxna ofta flyttar både geografiskt och socialt och riskerar då att förlora kontakten med tidigare vänner och bekanta, medan de äldre gradvis förlorar sitt nätverk genom tidens gång.

I Sverige, som först kommer på nionde plats i World Happiness Index, försöker man identifiera de bakomliggande faktorerna och frågar sig om den svenska statsindividualismen, som överbetonar individens oberoende och det offentligas roll för denna, gör att svenskarna inte kan se hur ensamheten breder ut sig bland både unga och gamla. I Sverige gör man också en tydlig koppling mellan ensamhet och den snabbt ökande psykiska ohälsan, särskilt bland de äldre över 65 år.

Oberoende orsakerna till ensamheten tycks de flesta vara överens om att den hotar folkhälsan. Den brittiska tidskriften The Economist skriver i ett stort reportage att amerikanska forskare har gått igenom 70 vetenskapliga artiklar som omfattar över tre miljoner intervjuade och funnit att de som klassificerades som ensamma hade en 26 procents högre dödsrisk totalt än de som inte var ensamma. Andra, mindre studier visade på en korrelation mellan ensamhet och diverse hälsoproblem som hjärtattacker, stroke, cancer, ätstörningar, drogproblem, sömnproblem, depression, alkoholism och ångest.

Det är knappast en slump att just brittiska The Economist ägnar så stort spaltutrymme åt detta ämne för Storbritannien anses ledande när det gäller strategier för att bekämpa ensamhet. Landet är också det första i världen som har fått en speciell ensamhetsminister i regeringen. En rapport visar att av landets dryga 65 miljoner invånare säger nio miljoner britter att de ofta eller alltid känner sig ensamma. Under hösten presenterade premiärministern därför en strategi mot ensamhet och beskrev den som ”första steget i den nationella uppgiften att utrota ensamhet under vår livstid”.

Ett steg på vägen mot detta mål är sociala kontakter på recept. Det har prövats på försök i Storbritannien under en tid, med gott resultat. Patienter som hänvisas till social aktivitet har visat sig må bättre och kosta samhället mindre. Antalet återbesök på vårdcentral och akutmottagning har också minskat för den här patientgruppen. Därför skalar man nu upp försöket och satsar fem miljoner euro på att öka utskrivningen av sociala aktiviteter på recept. Patienterna remitteras till aktivitetslotsar som ska hjälpa dem hitta föreningar eller andra aktiviteter för att på så sätt kunna träffa nya vänner.

I Finland är det knappast sociala aktiviteter på recept som står i fokus. I stället är det frivilligsektorns verksamhet som uppmärksammas. Ett exempel är webbplatsen frivilligarbete.fi, där människor som behöver hjälp eller sällskap möter de som vill hjälpa till. En annan viktig aktör är naturligtvis Röda Korset med bland annat vänförmedling och väncirklar.

Utöver dessa traditionella och oftast mycket väl fungerande aktiviteter finns det numera i ett antal länder många intressanta projekt som försöker råda bot på ensamheten på olika sätt. Vanligast är att ta tekniken till hjälp. Ett exempel är Pepper, en humanoid robot från japanska Softbank, som kan följa en persons blick och anpassar sitt beteende till hur personen agerar och på så sätt skapa en meningsfull dialog på användarens villkor.

Andra lösningar är inte speciellt tekniska, men desto mer kreativa. I Japan till exempel växer hyr-en-familj-branschen snabbt. Man fyller i en detaljerad blankett och specificerar sina behov. Sedan betalar man en skådespelare ungefär 40 euro i timmen för att låtsas vara ens make, dotter, mamma eller vän. Ett likartat koncept finns i USA, där One Caring Teams medarbetare regelbundet tittar in hos till exempel din gamla, ensamma mamma för en liten pratstund – mot en månadskostnad förstås.

En relativt ny trend när det gäller att bryta ensamhet och isolering är att hitta olika sätt att blanda gamla och unga människor. Amerikanska Nesterly, till exempel är ett system som gör det lättare för äldre ensamboende med utrymme att hyra ut till unga billigare, mot att de delar lite vardag med sin hyresvärd. Homeshare, ett nätverk av välgörenhetsorganisationer i 16 länder, går ett steg längre och försöker matcha ihop folk så att de kan dela boende och därmed bryta ensamheten.

Ett finskt exempel med ett likartat tema var en sommarjobbskampanj i bland annat Karleby och Kronoby för att minska ensamheten hos äldre och personer med funktionshinder. De 35 jobben, som över 150 ungdomar i 16–17-årsåldern sökte, handlade om att vara sällskap åt dessa äldre personer eller personer med funktionsnedsättningar. I uppgifterna ingick att umgås och diskutera, men däremot inget vårdansvar.

Den ofrivilliga ensamheten lär fortsätta att vara en bister verklighet för alldeles för många i dagens och morgondagens Finland. Men med tanke på de samhällsekonomiska och inte minst personliga kostnaderna detta innebär kan det kanske vara dags att följa det brittiska exemplet och ta fram en nationell strategi som sätter ensamheten i fokus och ser till att den försvinner inom någon generation. Om det främst ska ske med hjälp av vänliga robotar, hyrda familjemedlemmar eller mer traditionella former av mänskliga möten kan dock diskuteras.

Fotnot I anslutning till denna artikel på HBL.fi/ Opinion finns länkar till mer läsning om ensamhet.

I Japan till exempel växer hyr-en-familj-branschen snabbt. Man fyller i en detaljerad blankett och specificerar sina behov. Sedan betalar man en skådespelare ungefär 40 euro i timmen för att låtsas vara ens make, dotter, mamma eller vän.