Allt fler kö­per rän­te­skydd – lö­nar det sig?

Sven-Eric Holmström, fri­ståen­de eko­no­misk råd­gi­va­re.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - PA­TRIK HARALD 029 080 1325, pa­[email protected]­me­dia.fi

Fi­nansin­spek­tio­nen upp­ma­nar lå­ne­kun­der att va­ra redo för hög­re rän­ta, och ban­ker­na säl­jer mer än gär­na si­na skydds­pro­duk­ter. Men det finns bil­li­ga­re sätt att gar­de­ra sig.

Härom­vec­kan var­na­de Nor­dea för att bolå­ne­kun­der­na kan bör­ja kän­na av hög­re rän­tor re­dan i vår. Or­sa­ken är att Eu­ro­pe­is­ka central­ban­ken med­de­lat att man pla­ne­rar hö­ja styr­rän­tan ef­ter som­ma­ren – för­ut­satt att eko­no­min tillå­ter. Mark­nads­rän­tor­na, som de fles­ta fin­länds­ka bolån är kopp­la­de till, kan re­a­ge­ra i för­väg och bör­ja sti­ga re­dan fö­re en ECB-höj­ning.

Nor­de­as tid­ta­bell har ifrå­ga­satts. Till ex­em­pel Ak­tia tror på en lång­sam ut­veck­ling.

– Som det ser ut kom­mer rän­tor­na in­te att änd­ra plöts­ligt, ut­an vi pra­tar om höj­ning­ar på 0,5– 1 pro­cen­ten­he­ter un­der de när­mas­te åren, sa­de Ak­ti­as chefse­ko­nom Hei­di Schau­man ti­di­ga­re i vec­kan.

Men obe­ro­en­de av den ex­ak­ta tid­ta­bel­len så är de fles­ta över­ens om rikt­ning­en – pe­ri­o­den med noll­rän­ta tar förr el­ler se­na­re slut. För bolå­ne­kun­der be-

ty­der höjd rän­ta att en stör­re del av må­nads­bud­ge­ten går åt till att skö­ta lå­net.

Skydds­pro­duk­ter kos­tar ex­tra

För ban­ker­na in­ne­bär för­vänt­ning­ar på hög­re rän­ta ett gyl­le­ne till­fäl­le att ak­ti­va­re mark­nads­fö­ra oli­ka skydds­pro­duk­ter, som rän­te­tak och rän­tek­or­ri­do­rer. Ett rän­te­tak är en sorts för­säk­ring som ga­ran­te­rar att kun­dens bolå­ne­rän­ta in­te sti­ger över en viss ni­vå, även om mark­nads­rän­tor­na skul­le sti­ga av­se­värt myc­ket hög­re. Sätter man sitt rän­te­tak till 2 pro­cent be­ta­lar man ald­rig mer än så, trots att euri­bor (el­ler an­nan re­fe­rens­rän­ta) skju­ter i höj­den.

Det här är ju strå­lan­de – för­u­tom att det kos­tar. På till ex­em­pel tio års sikt be­ta­lar man san­no­likt tu­sen­tals eu­ro ex­tra en­bart för skyd­det, be­ro­en­de på lå­nets stor­lek och ni­vån på ta­ket. Och pre­cis som med and­ra ty­per av för­säk­ring­ar vet man först ef­teråt om man ha­de nå­gon nyt­ta av skyd­det.

För ban­ker­na är oli­ka skydds­pro­duk­ter en bra in­komst­käl­la och he­la af­färsidén är att de ska gö­ra vinst på skyd­den. Men det lig­ger ock­så i ban­ker­nas in­tres­se att und­vi­ka att kun­der­na får be­tal­nings­pro­blem, med kre­dit­för­lus­ter som följd. Dess­utom åläg­ger Fi­nansin­spek­tio­nen ban­ker­na att in­te be­vil­ja stör­re lån än kun­der­na kla­rar av.

Fi­nansin­spek­tio­nens ju­rist Sanna Atri­la sä­ger att kun­der­na bör se till att de kla­rar av fram­ti­da rän­te­höj­ning­ar, men Fi­nansin­spek­tio­nen tar in­te ställ­ning till på vil­ket sätt det ska ske. Det får kun­den av­gö­ra i sam­råd med ban­ken.

– Det kan ske med hjälp av ban­ker­nas rän­te­tak el­ler -kor­ri­do­rer, ge­nom att bin­da lå­net till en fast rän­ta el­ler ge­nom att kun­den själv spa­rar ihop en buf­fert, sä­ger Atri­la.

Fler tar ban­ker­nas skydd

OP och Nor­dea är de ban­ker som har flest kun­der i Fin­land. Bå­da upp­ger att ef­ter­frå­gan på rän­te­skydd har ökat ef­ter som­ma­ren.

– Just nu tar un­ge­fär var tred­je lå­ne­kund nå­gon form av rän­te­skydd, sä­ger Kai­su Christie, OP:s di­rek­tör med an­svar för bank­verk­sam­he­tens pro­duk­ter och tjäns­ter.

OP er­bju­der rän­te­tak för 5, 7, 10 och 14 år, och be­ro­en­de på lå­ne­ti­den kan kun­den sät­ta ta­ket till mel­lan 0,01 och 3,5 pro­cent. Ban­kens van­li­gas­te rän­te­skydd är ett ti­o­å­rigt rän­te­tak på 1 pro­cent på ett lån kopp­lat till 12 må­na­ders euri­bor­rän­ta. Här är kost­na­den för skyd­det ett 0,69-pro­cen­tigt påslag på lå­ne­mar­gi­na­len. Vid ett lå­ne­tak på 2,5 pro­cent blir påsla­get på mar­gi­na­len 0,4 pro­cent.

– Ef­tersom kun­der­nas be­hov och livs­si­tu­a­tion va­ri­e­rar, finns rän­te­tak av oli­ka längd och på oli­ka ni­vå­er. Vi dis­ku­te­rar lämp­li­ga lös­ning­ar ut­i­från var­je kunds si­tu­a­tion, sä­ger Christie.

Kor­ri­dor i stäl­let för tak

Nor­dea, som ti­digt lan­se­ra­de rän­te­ta­ken, har nu­me­ra över­gett mo­del­len och er­bju­der i stäl­let en så kal­lad rän­tek­or­ri­dor med bå­de golv och tak. Ban­ken säl­jer kor­ri­do­rer för fem och sju år. I den femå­ri­ga kor­ri­do­ren är gol­vet 0,65 pro­cent och ta­ket 1,75 pro­cent. I den sju­å­ri­ga kor­ri­do­ren är gol­vet 0,75 pro­cent och ta­ket 2 pro­cent.

Gol­vet be­ty­der att kun­den till ex­em­pel i sju­årskor­ri­do­ren be­ta­lar 0,75 pro­cent i rän­ta, plus ban­kens mar­gi­nal, även när euri­bor­rän­tan är 0. Å and­ra si­dan be­ta­lar kun­den in­te mer än två pro­cent (plus ban­kens mar­gi­nal) även om euri­bor­rän­tan sti­ger hög­re än så.

Fem och sju år för rän­tek­or­ri­do­rer­na är re­la­tivt kor­ta tids­pe­ri­o­der, men en­ligt Tom Miller, vd för Nor­dea Hy­po­teks­bank, är en or­sak att fin­länds­ka bank­lån om­för­hand­las i ge­nom­snitt vart sjät­te år, även om lå­ne­ti­den i sig är av­se­värt läng­re.

– Det kan hand­la om att man by­ter bo­stad, skil­jer sig el­ler flyt­tar till ut­lan­det, sä­ger Miller.

Ban­ken er­bju­der ock­så möj­lig­het att bin­da lå­net till fast rän­ta un­der tre, fem, tio el­ler fem­ton år. Här är vill­ko­ren in­te spi­ka­de, ut­an för­hand­las fram in­di­vi­du­ellt med var­je kund.

– Men väl­digt få väl­jer fast rän­ta, ba­ra ett par pro­cent av dem som tar ett skydd, sä­ger Miller.

Lå­ne­av­tal är of­ta en hel­het där ban­kens rän­te­mar­gi­nal kan gå att för­hand­la ner om kun­den sam­ti­digt tar nå­gon skydds­pro­dukt el­ler in­le­der ett fondspa­ran­de hos ban­ken. För­u­tom rän­te­skydd er­bju­der många ban­ker till ex­em­pel skydd vid ar­bets­lös­het, ar­betso­för­mö­gen­het och död – allt mot ex­tra kost­na­der.

Bil­li­gast att byg­ga eget skydd

Vil­ket skydd var och en be­hö­ver be­ror i stor ut­sträck­ning på vars och ens eko­no­mi och livs­si­tu­a­tion.

– En lå­ne­cy­kel är lång och den som har en an­strängd eko­no­mi kan må bra av ett rän­te­skydd, an­ting­en ett rän­te­tak el­ler ge­nom att bin­da en del av lå­net till fast rän­ta. Men den som är be­redd att ta li­te an­svar själv kan lö­sa det på ett bil­li­ga­re sätt, sä­ger Sven-Eric Holmström, fri­ståen­de eko­no­misk råd­gi­va­re.

Holmströms al­ter­na­tiv är att själv byg­ga upp en buf­fert med hjälp av eget spa­ran­de (se kal­ky­len ovan). Idén är att läg­ga un­dan mel­lan­skill­na­den mel­lan må­nads­kost­na­den vid nu­va­ran­de lå­ga rän­ta och en möj­lig fram­ti­da hög rän­ta. I bör­jan spa­ras myc­ket och vart­ef­ter rän­tan sti­ger mins­kas spa­ran­det. Först när rän­tan nått över en viss ni­vå kan man bör­ja ta ut peng­ar ur buf­fer­ten. Men om rän­tan in­te sti­ger så högt som man gar­de­rat sig för, så har man kvar si­na spar­peng­ar.

– Även om man spa­rar i ban­kens dy­ras­te fond blir det här bil­li­ga­re än att ta ban­ker­nas skydds­pro­duk­ter, sä­ger Holmström.

Han är dock med­ve­ten om att al­la kanske in­te kan han­te­ra ett eget spa­ran­de, ut­an lö­ser in peng­ar­na för ti­digt.

– Det vik­ti­ga är att var och en är med­ve­ten om att rän­tan kan sti­ga och att man har en plan för hur man ska han­te­ra det.

Tom Miller på Nor­dea är i och för sig po­si­tiv till spa­ran­de vid si­dan om lå­nesköt­seln, men han är tvek­sam till att ha eget spa­ran­de som en­da rän­te­skydd, ef­tersom det kräver di­sci­plin.

– Lik­vi­da be­spa­ring­ar till ex­em­pel i fon­der el­ler på bank­kon­ton ten­de­rar gå till kon­sum­tion, sä­ger Miller.

Just nu tar un­ge­fär var tred­je lå­ne­kund nå­gon form av rän­te­skydd.

Kai­su Christie, di­rek­tör på OP En lå­ne­cy­kel är lång och den som har en an­strängd eko­no­mi kan må bra av ett rän­te­skydd, an­ting­en ett rän­te­tak el­ler ge­nom att bin­da en del av lå­net till fast rän­ta. Men den som är be­redd att ta li­te an­svar själv kan lö­sa det på ett bil­li­ga­re sätt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.