Sampos roll i härvan väcker många frågor
Danska politiker vill att myndigheterna noggrant utreder Sampos roll i penningtvätthärvan kring Danske Bank. Finansinspektionen i Finland ser ingen orsak att ta upp saken till ny behandling.
Tvättade Danske Banks estniska filial pengar redan när finländska Sampo ägde banken? Det vill danska politiker ha svar på. Sampo med Björn Wahlroos i spetsen sålde sin bankverksamhet till Danske Bank 2007 och i affären ingick den estniska skandalbanken.
– Vi vill att danska myndigheter gör en grundlig utredning av alla relevanta aspekter kring penningtvätthärvan, säger den danske folketingsledamoten Torsten Schack Pedersen från det liberala partiet Venstre.
Vad gäller Schack Pedersen egen uppfattning om Sampos roll i penningtvätthärvan säger han att han bara kan spekulera.
– Jag känner inte till vad Sampos styrelse visste om det som pågick i Estland, men om där finns någonting som är relevant för de danska myndigheterna så förväntar jag mig att de följer upp alla ledtrådar och tar kontakt med finska myndigheter, ifall det finns någonting som gäller finsk lagstiftning.
”Allt i sin ordning”
Vid den finländska Finansinspektionen ser man ingen orsak att inleda någon ny undersökning kring tiden före 2007. Byråchef Markku Koponen säger att man gått i genom vad som gjordes inom Finansinspektionen då.
– När frågan har dykt upp igen har Finansinspektionen gått i genom sina arkiv. I de här utredningarna har det inte framkommit någonting kring Sampo Bank som skulle föranleda åtgärder av Finansinspektionen. Vi talar om saker som hände för över tio år sedan. Vi har gått igenom vad som gjordes då och övervakningsåtgärderna verkar vara i sin ordning, det har inte uppdagats någonting som vi borde ingripa i, säger Koponen.
När det gäller övervakning av dotterbolags och filialers verksamhet vilar ansvaret enligt Koponen på myndigheten i det land där banken finns. Samtidigt är det tillsynsmyndigheten i det land där banken är registrerad som har helhets- och koordineringsansvaret.
– Efter 2007 har den danska tillsynsmyndigheten haft huvudansvaret. Danske Bank har presenterat sin interna utredning, och nu är fallet föremål för polisutredning i Estland och Danmark. Vi följer förstås utvecklingen inom ramen för vårt övervakningssamarbete.
Tecken på problem
Redan när Danske Bank i september presenterade sin egen utredning kring penningtvätthärvan, framkom att problemen hade sitt ursprung i affären med Sampo 2007. Den estniska finansinspektionen har senare uppgett för Svenska Dagbladet att portföljen med kun- der bosatta utanför Estland, där penningtvätten ska ha skett, fanns redan när Danske Bank köpte verksamheten av Sampo. En fjärdedel av de 6 200 kunder som nu bedöms som suspekta ska ha funnits i banken redan då Sampo ägde den.
Sampos storägare Björn Wahlroos var Sampos vd vid tiden för försäljningen. För SvD förnekar Wahlroos kännedom om att det fanns några problem. Wahlroos påpekar att den estniska bankens portfölj med utländska kunder växte kraftigt efter att Danske Bank tog över. Först 2015 avvecklade Danske Bank filialens portfölj med utländska kunder.
Också Nordea, där Wahlroos är styrelseordförande, anklagas för medverkan till penningtvätt. Anklagelserna kommer från den brittisk-amerikanske finansmannen Bill Browder som anmält banken både till den svenska Ekobrottsmyndigheten och finländska Centralkriminalpolisen.
– Det är vår starka uppfattning att vi har gjort mycket lite fel. Det är inte så att vi tvättar pengar. Vi är en betalningsplattform som kan användas, sade Wahlroos enligt SvD vid svenska Bankföreningens årsmöte härom veckan.