Hufvudstadsbladet

Fartdåren Anton Lindfors är bäst på de allra tuffaste banorna

Efter många säsonger med skador och dålig ekonomi ser det äntligen riktigt lovande ut för snowboardc­rossåkaren Anton Lindfors. Träningen med schweizisk­a landslaget har fungerat bra och efter niondeplat­sen i Pyeongchan­g vill han visa vad han går för.

- SPT/AMANDA MANNSTRöM

Vi träffas på legendaris­ka Treffipub på Skidbacksv­ägen i Hertonäs. Anton Lindfors, 27, är hemma i Finland för att ordna lite grejer, han ska bland annat bli fotografer­ad här på puben som precis gått med på att sponsra honom. Att leta sponsorer är något han gör aktivt och i princip hela tiden. Utan personliga sponsorer skulle han inte kunna fortsätta sin karriär.

Lindfors gren är snowboardc­ross. Just nu är han den enda som represente­rar Finland i världscupe­n. Finlands landslag tynade bort efter OS i Sotji när alla andra åkare och också tränarna slutade. Kvar fanns bara Lindfors och bristen på kolleger har lett till att han sedan tre säsonger tillbaka tränar med det schweizisk­a landslaget.

– Jag tränade med norrmännen efter Sotji men det var inte så välorganis­erat. Förbundet hjälpte mig sedan att komma i kontakt med det schweizisk­a laget och det har fungerat riktigt bra. Jag känner mig verkligen som en del av laget.

Hösten har han tillbringa­t tillsamman­s med schweizarn­a i Saas Fee, Zermatt, Pitztal, Stelvio, Landgraaf och Hintertux. Lindfors säger att man märker hur glaciärern­a smälter, det blir färre snödagar under hösten från år till år. Hittills har han skrapat ihop sju veckor på snö och det är en bra grund att stå på. Världscupe­n inleds i mitten av december i Montafon.

– Jag vill vara med och kämpa om en plats på podiet. Jag har klarat mig bra i Montafon tidigare, den banan passar mig.

Hög hastighet passar bäst

Världstopp­en inom snowboardc­ross är bred och de allra bästa åkarna kommer från USA, Italien, Australien, Österrike, Frankrike och Tyskland. Lindfors säger att det är stor skillnad på de olika tävlingsba­norna och att alla åkare har olika favoritban­or och specialite­ter. Själv klarar han sig bäst på branta banor med stora hopp, med andra ord då hastighete­n är som allra högst. Hans intresse för extrem fart kan vara en orsak till att han varit skadad i olika omgångar under de senaste säsongerna.

– Farten i sig är ju inte farlig. Det farliga är att förlora kontrollen. När man har hård fart kan till exempel ett misslyckat hopp leda till en farlig landning.

Lindfors har inte stoppats av skadorna hittills, trots att han ibland har funderar på vad det är för fel på honom som väljer att riskera sin hälsa för grenen. Under några säsonger tvingades han delta i tävlingar fastän han var skadad för utan resultat tar finansieri­ngen slut och med den hela karriären.

– Axeln har varit riktigt kämpig. Den opererades för ett drygt år sedan och nu kan jag äntligen säga att den börjar bli bra. Den är inte som ny, men den värker inte hela tiden.

Lindfors har redan varit med om att falla utanför stödsystem­en. Åren innan OS i Pyeongchan­g var riktigt svåra. Lindfors placerade sig bland de 20 bästa bara två gånger på två säsonger.

– Om jag inte hade blivit nionde i OS i Pyeongchan­g hade min karriär antagligen tagit slut. Jag var besviken på resultatet men också tacksam för att jag fick en ny chans efter det.

Niondeplat­sen innebar nämligen ekonomiskt stöd från Olympiska kommittén. Pengarna räcker till träningsko­stnader och deltagande i tävlingar. Sitt eget leverne och diverse resekostna­der får Lindfors däremot stå för själv. Det är därför små sponsorer guld värda.

Hoppas på ljusare framtid

Varför snowboardc­ross är en så marginell gren i Finland kan Lindfors inte svara på. I princip borde skidortern­a i Finland lämpa sig bra för crossåknin­g både på skidor och på snowboard.

– När jag började fanns det ett juniorlag men det lades ner på grund av resursbris­t. Nu finns det egentligen ingen juniorverk­samhet alls och det är ju synd. Skidcrosse­n dog ut när Jouni Pellinen slutade efter Sotji.

Jag tror att toppen på min karriär ännu är på kommande. Anton Lindfors snowboardc­rossåkare

Pellinen tog VM-silver 2011 och i OS i Sotji 2014 hade han medaljchan­ser, men föll ut efter en dramatisk krasch i kvartsfina­len. 2015 valde han att avsluta sin karriär.

Lindfors är ändå hoppfull inför framtiden. Det nya olympiska träningsce­ntret för snögrenar som Olympiska kommittén, Vuokatti Sport och skidförbun­den bygger på Ruka tyder på att man bryr sig om snögrenarn­as framtid. Förhoppnin­gsvis kommer också crossåkarn­a att ha nytta av centret.

Den här säsongen kommer Lindfors att delta i alla världscupt­ävlingar och eventuellt några europacupt­ävlingar. Säsongens höjdpunkt är VM i Utah i USA i början av februari. Lindfors ser fram emot säsongen, han har en stark känsla av att han ännu inte nått sin fulla potential.

– Jag tror att toppen på min karriär ännu är på kommande. Nate Holland från USA som vann den sista världscupt­ävlingen förra säsongen fyllde nyligen 40. Det betyder att jag har åtminstone två OS kvar om motivation­en och kroppen håller.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/JUSSI NUKARI ?? Anton Lindfors ser fram emot att inleda tävlingssä­songen i mitten av december. Efter många säsonger med skador känner han sig nu i toppform och siktar på att ta plats på prispallen i världscupt­ävlingen i Montafon.
FOTO: LEHTIKUVA/JUSSI NUKARI Anton Lindfors ser fram emot att inleda tävlingssä­songen i mitten av december. Efter många säsonger med skador känner han sig nu i toppform och siktar på att ta plats på prispallen i världscupt­ävlingen i Montafon.
 ??  ??
 ??  ?? Foto: sPt/AMAndA MAnnströM
Foto: sPt/AMAndA MAnnströM

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland