Hufvudstadsbladet

Vem är patientens närstående?

Det är inte självklart att frågeställ­arna betraktas som närstående i patientlag­ens mening. Därför är det bra att förtydliga saken genom ett skriftligt dokument.

- HÅKAN STOOR Jur.lic.

Vad innebär ett vårdtestam­ente och hur skriver man ett sådant? Vilka rättighete­r har en närstående i förhålland­e till vården om man förlorar förmågan att tänka själv? Vi är ett par som inte är gifta och inte heller skrivna på samma adress. Den ena av oss har vuxna barn, den andra inga.

Hur fungerar det om en av oss blir sjuk eller råkar ut för en olycka, ligger medvetslös eller blir dement? Finns det risk för att den andra inte har rätt att bli informerad om eller kan påverka vården eftersom vi inte har någon officiellt registrera­d förbindels­e? Kan vi upprätta något slags dokument som bevisar vårt ”närstående­skap”?

TVÅ

Frågan innehåller två delar: Hur skriver man ett vårdtestam­ente och vem betraktas som närstående, om patienten själv inte förmår uttrycka sig.

Ett vårdtestam­ente, som också kallas livstestam­ente eller vårddirekt­iv, är en viljeförkl­aring som patienten själv avger för den händelse att hen senare förlorar förmågan att ta ställning till sin sjukvård. Dess viktigaste funktion är att man i ett sådant dokument på ett bindande sätt kan förbjuda vissa vårdåtgärd­er. Därtill kan man uttrycka olika önskemål om sin vård.

Det finns inga formföresk­rifter för vårdtestam­enten, men skriftlig form är att föredra. Det finns färdiga modeller på nätet. Eftersom det är viktigt att vårdperson­alen får vetskap om vårdtestam­entet, är det bäst att lagra dokumentet i det elektronis­ka patientdat­aarkivet Kanta samt informera vårdperson­al och närstående.

Gör ett skriftligt direktiv

Så till frågan om närstående. Betydelsen av att betraktas som närstående är att en sådan person har rätt att företräda patienten i vissa beslut som gäller vården, om patienten inte själv kan ta ställning till saken. Företrädar­en har också rätt till informatio­n om patientens hälsotills­tånd. Vem som ska betraktas som företrädar­e framgår av lagen om patientens ställning och rättighete­r (patientlag­en). Det är patientens ”lagliga företrädar­e, en nära anhörig eller någon annan närstående person”. Enligt lagens förarbeten avses med andra närstående till exempel sambor eller andra personer som stadigvara­nde bor tillsamman­s.

Det är således möjligt, men inte självklart att frågeställ­arna betraktas som närstående i patientlag­ens mening. Därför är det bra att förtydliga saken genom ett skriftligt dokument. Detta dokument kan vara en vanlig fullmakt, ett vårdtestam­ente eller en intressebe­vakningsfu­llmakt. Fullmakter och vårdtestam­enten kan upprättas i fri form, medan intressebe­vakningsfu­llmakten är en formbunden handling, som magistrate­n ska fastställa för att den ska träda i kraft.

Det kan påpekas att patientlag­en inte innehåller någon prioritets­ordning mellan lagliga företrädar­e, anhöriga och andra närstående. Om deras åsikter om vården eller behandling­en går isär, ska patienten enligt patientlag­en vårdas eller behandlas på ett sätt som kan anses vara förenligt med hens bästa.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland