Vem är patientens närstående?
Det är inte självklart att frågeställarna betraktas som närstående i patientlagens mening. Därför är det bra att förtydliga saken genom ett skriftligt dokument.
Vad innebär ett vårdtestamente och hur skriver man ett sådant? Vilka rättigheter har en närstående i förhållande till vården om man förlorar förmågan att tänka själv? Vi är ett par som inte är gifta och inte heller skrivna på samma adress. Den ena av oss har vuxna barn, den andra inga.
Hur fungerar det om en av oss blir sjuk eller råkar ut för en olycka, ligger medvetslös eller blir dement? Finns det risk för att den andra inte har rätt att bli informerad om eller kan påverka vården eftersom vi inte har någon officiellt registrerad förbindelse? Kan vi upprätta något slags dokument som bevisar vårt ”närståendeskap”?
TVÅ
Frågan innehåller två delar: Hur skriver man ett vårdtestamente och vem betraktas som närstående, om patienten själv inte förmår uttrycka sig.
Ett vårdtestamente, som också kallas livstestamente eller vårddirektiv, är en viljeförklaring som patienten själv avger för den händelse att hen senare förlorar förmågan att ta ställning till sin sjukvård. Dess viktigaste funktion är att man i ett sådant dokument på ett bindande sätt kan förbjuda vissa vårdåtgärder. Därtill kan man uttrycka olika önskemål om sin vård.
Det finns inga formföreskrifter för vårdtestamenten, men skriftlig form är att föredra. Det finns färdiga modeller på nätet. Eftersom det är viktigt att vårdpersonalen får vetskap om vårdtestamentet, är det bäst att lagra dokumentet i det elektroniska patientdataarkivet Kanta samt informera vårdpersonal och närstående.
Gör ett skriftligt direktiv
Så till frågan om närstående. Betydelsen av att betraktas som närstående är att en sådan person har rätt att företräda patienten i vissa beslut som gäller vården, om patienten inte själv kan ta ställning till saken. Företrädaren har också rätt till information om patientens hälsotillstånd. Vem som ska betraktas som företrädare framgår av lagen om patientens ställning och rättigheter (patientlagen). Det är patientens ”lagliga företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person”. Enligt lagens förarbeten avses med andra närstående till exempel sambor eller andra personer som stadigvarande bor tillsammans.
Det är således möjligt, men inte självklart att frågeställarna betraktas som närstående i patientlagens mening. Därför är det bra att förtydliga saken genom ett skriftligt dokument. Detta dokument kan vara en vanlig fullmakt, ett vårdtestamente eller en intressebevakningsfullmakt. Fullmakter och vårdtestamenten kan upprättas i fri form, medan intressebevakningsfullmakten är en formbunden handling, som magistraten ska fastställa för att den ska träda i kraft.
Det kan påpekas att patientlagen inte innehåller någon prioritetsordning mellan lagliga företrädare, anhöriga och andra närstående. Om deras åsikter om vården eller behandlingen går isär, ska patienten enligt patientlagen vårdas eller behandlas på ett sätt som kan anses vara förenligt med hens bästa.