HS: Nya inlärningsmetoderna som ger eleverna ansvar ökar ojämlikheten
En tills vidare opublicerad undersökning kritiserar de nya inlärningsmetoderna som utgår från eleverna själva. Risken är att de leder till ökad ojämlikhet i samhället.
Grundskolans nya inlärningsmetoder ökar ojämlikheten mellan eleverna visar en tills vidare opublicerad undersökning som Helsingin Sanomat (HS) har fått ta del av.
Enligt forskningsgruppens ledare, professor emeritus i psykologi Liisa Keltikangas-Järvinen bygger de nya inlärningsmetoderna på att eleverna ska ta allt mera ansvar för sin egen skolgång.
Enligt henne är många elever långt ifrån redo att göra det med tanke på sin ålder.
Keltikangas-Järvinen kritiserar bland annat användningen av digitala hjälpmedel i klassrummen. Enligt henne är risken att elevernas uppmärksamhet splittras och informationen inte går hem.
Dessutom kritiserar hon den fenomenbaserade inlärningen. Den utgår från att eleverna själva är ansvariga för sin inlärning. Eleverna ska på egen hand fundera på vad ämnet i fråga går ut på och hur de ska få information om det. De ska också ställa egna mål för sin inlärning.
Enligt Keltikangas-Järvinen är de nya inlärningsmetoderna för krävande för många av eleverna. Det leder till att undervisningen blir ojämlik.
Följden av ojämlikhetsutvecklingen är att barn med högt utbildade föräldrar klarar sig bättre än barn med lågt utbildade föräldrar. Så här var det inte förut.
– Vi håller på att skapa en ny sorts samhälle, där föräldrarnas satsningar på barnets skolgång har en direkt inverkan på resultaten, säger Keltikangas-Järvinen till HS.