Fruset läge för ny ishall i Malm
Markus Larsson i bandyföreningen Vesta är som ett frågetecken. Privata pengar verkar inte duga för Helsingfors som har problem med ishallarna i staden.
Förslaget om ny ishall i Malm dröjer. Enligt Markus Larsson har allt gjorts för att planen ska få grönt ljus hos staden men i augusti förlorade initiativtagarna tomtreserveringen.
– Vi har gjort allt som staden begär. Planer har nedbantats, förhandlingar har förts och uträkningar om kostnader är utifrån stadens egna uppgifter, säger Markus Larsson.
Vi står vid en tomt bredvid ishallen i Malm. Det är grått och det småduggar och det är bara några dygn till herrarnas bandypremiär i ligan. Det är ändå inte endast bandyeliten som drabbas av vädret och krympande träningsmöjligheter utan samtliga skridskoåkare i huvudstadsregionen, menar Larsson.
– I hallen som vi planerar finns plats för motsvarande tre hockeyrinkar och isen är densamma för alla. Här är alla som idrottar och motionerar välkomna och det finns även gymnastikutrymmen. De som kanske mest skulle få nytta av nya isen är damer och alla slags hobbyåkare, som just nu är mest i kläm.
I snart fyra års tid har skridskooch bandyentusiasterna försökt
Sammanlagt kan vi nå 100 000 stadsbor per år vilket ungefär motsvarar mängden skridskoåkare under en vinter på konstisen på Braheplanen i Berghäll.
framhålla vikten av hallprojektet i stadens byråkrati utan större framgång. Tomten som vi står vid hade en reservering men den utgick i augusti. Nu just händer ingenting. Nästa chans är i december då politikerna i fritidsnämndens idrottssektion diskuterar projektet igen. I artikeln invid kan du läsa Helsingfors stads svar på kritiken.
Malm är trasig
I maj meddelade staden att ishallarna i Britas stängs för de måste saneras på grund av fuktskador. Saneringen skulle börja nästa år och kos- ta minst 20–21 miljoner euro. Men senaste beskedet är att hallarna rivs och det ska byggas nytt. Det kostar och dröjer.
Det är företaget WasaGroup som vill bygga bandyarenan i Malm. Byggbudgeten är ungefär 10 miljoner euro. Det är privata pengar.
Om arenan byggs kan den vara klar 2020. Hallen skulle administreras av byggherren men framför allt av bandyföreningarna HIFK och Vesta i bolaget Helsingin luisteluareena Oy. Bandyföreningarna skulle vara hyresgäster som sedan sköter och driver den nya ishallen.
Enligt Markus Larsson är stadens satsning ett årligt anslag på cirka en halv miljon som används för att subventionera istider.
– Andra fördelar är att vi kan ha gemensam modern drift med ishallen bredvid och på det sättet minska på stadens utgifter. Det borde intressera, säger Markus Larsson.
Enligt en enkät som HIFK och Vesta gjort bland sina juniorer är efterfrågan på istid stor, mycket större än vad staden i dag kan erbjuda. Det kärva läget drabbar 3 000–4 000 skridskojuniorer och en hel massa äldre stadsbor som har skridskor som sin hobby. På det kommer ytterligare tusentals hockeyspelare.
– Sammanlagt kan vi nå 100 000 stadsbor per år vilket ungefär motsvarar mängden skridskoåkare under en vinter på konstisen på Braheplanen i Berghäll.