Translag måste uppdateras
En grupp frivilligorganisationer överräckte i går en protestlista med 20 000 underskrifter till riksdagen. Protestlistan vill ha ändringar i den strikta translagen i Finland.
Translagen i Finland lever inte upp till internationella mål. Amnesty International lämnade i går över en adress till riksdagsledamöter där man kräver skärpningar i den föråldrade lagtexten.
På plats i riksdagen fanns representanter för alla partier utom Kristdemokraterna, Blå framtid och Sannfinländarna.
– Jag upplever att responsen från riksdagsledamöterna var positiv och att det är viktigt att translagen finns med i nästa regeringsprogram. Det har snackats för länge. Nu skulle det vara dags att skrida till åtgärder, säger Sakris Kupila från Seta, föreningen för sexuellt likaberättigade.
Lagstiftningen i Finland har i jämförelse med till exempel Norge och Danmark kommit på efterkälken. Finland är det enda landet i Norden som kräver sterilitet för juridisk könskorrigering vilket har kritiserats av bland annat FN och Europadomstolen.
– Det krävs två läkarintyg av psykiatriker, bevis på att man är steriliserad och att man är över 18 år. Sterilitet kan likställas med tortyr. I Finland diskuterar man om man kan göra ändringar i lagen samtidigt som andra länder haft en betydligt mer öppen syn på frågan och redan gjort något. Translagen i Finland strider mot grundlagen som ska ge alla likvärdiga rättigheter. I Finland saknar vi en politisk vilja. Under förra regeringsperioden var det Kristdemokraterna som satte käppar i hjulet och nu har det varit Sannfinländarna och Blå framtid som varit emot, säger Kupila.
Tanja von Knorring påpekar att vi är på samma nivå som länder som Ukraina och Turkiet när det gäller transpersoners juridiska rättigheter.
– Det är viktigt att man ska ha juridisk rätt att bestämma över sitt kön utan att det är en process som bedömer det. Det här är vägen som många västerländska länder gått och det motsvarar också det internationella läkarförbundets åsikt. Det anses inte mera att en korrigering av det juridiska könet skall vara bundet till det medicinska, det är två helt skilda processer som skiljer sig för varje individ. Det är intressant att sydamerikanska länder gått i bräschen för att jobba för transpersoners rättigheter, säger von Knorring.
Kupila påpekar att den största bristen beror på avsaknaden av information om transpersoner, även om det är på väg att ändras.
– Det är inte en åsiktsfråga utan en juridisk fråga. Transpersoner diskrimineras i samhället och till exempel 70 procent av unga transpersoner upplever att de är diskriminerade. Som transperson upplever jag diskriminering i ett vardagliga livet. Jag vet att det finns personer som råkat illa ut både i hemlandet och utomlands för sitt utseende, säger Kupila.