Glastaket finns kvar inom den tunga industrin
Kvinnorna i börsbolagens styrelser blir fler hela tiden. Jannica Fagerholm och Inka Mero hör till Finlands kvinnliga styrelseelit. Allt fler börs företag har också kvinnor i ledningsgruppen.
Ser man till de stora börsbolagen är 34 procent av styrelseledamöterna nu kvinnor, visar Centralhandelskammarens färska utredning. Också om andelen stiger stadigt ligger Finland i en europeisk jämförelse först på en femte plats.
Leena Linnainmaa, vice vd på Centralhandelskammaren ser ändå moln på en annars blå himmel. Inom verkstadsindustrin har kvinnorna fortfarande svårt att slå sig fram, både i styrelserna och i ledningsgrupperna. Bland affärsområdesdirektörerna är bara omkring tre procent kvinnor, en procentsats som knappt ökat alls på ett år.
Trenden i de tunga industriföretagens styrelser är densamma. I Cargotecs styrelse är tre av tio ledamöter kvinnor, i Metso två av nio och i Wärtsiläs och Konecranes styrelser två av åtta ledamöter.
Ser man till samtliga stora börsbolag är det ändå SSAB som har den minsta andelen kvinnor, bara tre av de fjorton medlemmarna.
– Det har sagts att det är svårt att få tag på kompetenta kvinnor och att samma styrelseposter därför fördelas inom en liten grupp, men så är det inte. Det finns gott om kunniga kvinnor, säger Leena Linnainmaa.
HBL:s genomgång av vilka kvinnor som sitter i de stora börsbolagens styrelser visar att hon har rätt. Av de kvinnor som sitter i styrelserna för Helsingforsbörsens 41 stora bolag har de flesta i allmänhet inte mer än ett styrelseuppdrag på den nivån. Däremot har många styrelseuppdrag också i mindre företag.
Fagerholm etta
Den mest inflytelserika kvinnan på finlandssvenskt håll om man ser till styrelseposter är Jannica Fagerholm. Kesko, Sampo och Teleste är börsbolag där hon ingår i styrelsen. Fagerholm verkar också i styrelserna för Svenska litteratursällskapet, Kelonia, Veritas och Hanken. Till vardags är hon vd för Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse.
Inka Mero är en av dem som har flest styrelseuppdrag i storbolagen. Mero är teknologiexpert,
företagare och placerare i uppstartsföretag. Hon grundade Pivot5 som numera gått samman med bolaget Industryhack, där Mero också är styrelseordförande.
De två namnen är kanske inte kända av en bredare publik, men det är däremot Fiskars, Nokian Renkaat, YIT och Kamux, alla börsbolag där Mero sitter i styrelsen.
– Vi skulle behöva fler som hon för att spräcka glastaket i industribolagen, säger Linnainmaa.
Tidningen Talouselämä gör varje vår en lista på Finlands mest inflytelserika affärskvinnor. Där räknar tidningen inte bara styrelseuppdrag, utan också med vilken position personen har i arbetslivet. Den listan toppades i våras av Sanna SuvantoHarsaae. Här hemma för hon ordet i Altia, men hon har också många tunga styrelseuppdrag i andra nordiska företag, till exempel i SAS. Tvåa på Talouselämäs lista är Leena Niemistö med styrelseuppdrag bland annat i Elisa, Stockmann, Raisio och Pihlajanlinna.
Ingen kvotering
Av de nordiska länderna är det bara i Danmark kvinnoandelen är mindre, men Norge har infört kvinnokvoter. På Island är över 45 procent av styrelsemedlemmarna i börsbolagen kvinnor.
– För styrelsearbetet söker företagen personer med olika slags bakgrunder och det finns kvinnor med många olika kompetenser. Men när det gäller industribolagen så finns det fortfarande fördomar. Där skulle behövas en attitydfostran som startar tidigt, säger Linnainmaa.
Gasums vd Johanna Lamminen sitter i industriföretaget Cargotecs styrelse, liksom i styrelserna för Tieto och Evli Bank. Anne Brunila är fortfarande något av ett styrelseproffs i de stora börsbolagen med Stora Enso, Sanoma och Kone på listan. Hennes uppdrag har ändå minskat på senare år.
Jämnt i Fiskars
– Utvecklingen har varit bra då det gäller att få in kvinnor i styrelserna. Vi behöver ingen kvotering, det är bara att fortsätta på den här linjen, säger Linnainmaa.
I år är det bara tre små börsbolag som saknar kvinnlig representation i styrelsen, visar handelskammarens utredning. De utgör 2,4 procent av börsbolagen. Siffran är bättre än till exempel i Sverige där tolv bolag eller 3,8 procent av företagen saknar kvinnor.
Linnainmaa påminner om att den största utmaningen för kvinnorna är att bli direktörer för affärsenheter, speciellt i företag inom verkstadsindustrin. För att de kvinnorna ska bli fler krävs attitydfostran redan i skolan. Att kvinnorna saknas inom verkstadsindustrin visar att det traditionella rolltänkandet inte försvunnit, konstaterar hon.
HBL:s granskning av de stora börsbolagen visar att kvinnornas andel i styrelserna är liten också inom skogsindustrin. I Metsä Boards styrelse är två av nio medlemmar kvinnor, medan UPM Kymmene har tre av tio. I Stora Enso är siffran tre av nio.
Det enda stora börsbolag som når upp till en styrelse där männen och kvinnorna är lika många är Fiskars.
För styrelsearbetet söker företagen personer med olika slags bakgrunder och det finns kvinnor med många olika kompetenser. Men när det gäller industribolagen så finns det fortfarande fördomar. Där skulle behövas en attitydfostran som startar tidigt.
Leena Linnainmaa
Vice vd för Centralhandelskammaren