Osäkerheten kring Johaug – ”största frågetecknet”
Det råder inget tvivel om att den norska skidstjärnan Therese Johaug är i form – men hon har tvingats lägga om en del av sin träning. – Hon är fortfarande ingen sprinter, säger Norges landslagstränare Ole Morten Iversen.
Therese Johaug var förkrossande överlägsen i den norska skidpremiären i Beitostølen – och visade att hon inte tappat stinget under sin långa frånvaro. Men det är ett faktum att skidsportens utveckling inte gynnar Johaug, den kanske mest fulländade klättringsspecialisten som finns.
– Tävlingarna avgörs mer och mer på kortare banor och i högre farter. Kortare banor betyder kortare uppförsbackar, säger det norska damlandslagets chefstränare Ole Morten Iversen till HBL.
– Therese är bäst i långa uppförsbackar, men det finns inte många sådana längre – frånsett kanske slutbacken i Tour de Ski.
Bäst i distanslopp
I världscupstarten i Ruka får arrangörerna med nöd och näppe en fem kilometer lång slinga för söndagens distanslopp, men det satt hårt åt. Ofta är världscupens banor nuförtiden 2–3 kilometer långa.
– Therese har satsat mycket på att åka fortare i lätt terräng. Men det är en sak att åka fort på träning och en annan sak att åka fort i tävling, säger Iversen, pappa till den norska herråkaren Emil Iversen.
– Hon kommer fortfarande att vara som bäst i distanslopp och i massstarter med hårda spår. I mjuka spår blir det svårare för henne. Hon är fortfarande ingen sprinter. För hennes del är det största frågetecknet ändå hur hennes kropp reagerar på tävling efter uppehållet – stiger hennes form av att tävla, precis som för de andra?
Mera snabbhetsträning
I VM i Seefeld är banprofilerna inte heller särskilt krävande, utan det är en hel del långsluttande utförsbackar och flacka partier. Ingen mördarbacke, som i VM i Falun 2015 då Johaug dominerade med tre guldmedaljer.
Det är inte bara frågan om Johaugs svaghet, utan också största delen av hennes norska lagkamrater trivs bättre i svår terräng. Därför har snabbhet varit i fokus under sommaren och hösten.
– Vi har kört lite mera intensitet i flack terräng och utförsbackar. För en del av tjejerna har det blivit mindre träningsvolym och mindre styrketräning än förut, säger Iversen, som under de två föregående säsongerna fungerade som tränare för Sveriges damlandslag.
”Tränar för mycket”
Längdåkning kräver syreupptagningsförmåga, uthållighet, men också, i allt högre grad, prestationsförmåga och snabbhet. Det är något Iversen också fäst uppmärksamhet vid i Norge.
– En del av tjejerna i Norge tränar helt enkelt för mycket. Tränar du mycket, måste en stor del av träningen vara långsam distans. Tränar du mycket långsam distans blir du långsam, säger Iversen.
– Snabbhetsträningen behöver inte vara väldigt hård, men du måste vara väl förberedd för att göra ett intensivt träningspass. Om du är trött blir det inte effektiv träning.
Inte oroad över Weng
Under den norska skidpremiären i Beitostølen var det egentligen ingen annan än Ingvild Flugstad Østberg som ens var i närheten av Johaug. Men Iversen är inte oroad.
– Skillnaderna var mycket större tidigare i höst, säger han.
Segraren i den totala världscupen förra säsongen, Heidi Weng, var två minuter långsammare än Johaug i fredagens 10 km klassiskt. Det väckte en del förvåning.
– Heidi var väldigt trött, mentalt och fysiskt efter förra säsongen. Hon har inte tränat så mycket den här säsongen och knappt överhuvudtaget kört någon hård träning, säger Iversen.
– Vi har inte planerat att hon ska vara i bra form före jul.
Pricka in toppformen
Weng hade en stark inledning på den förra säsongen, men OS i Pyeongchang var en enorm besvikelse då hon inte ens rymdes med i stafettlaget. Østberg hade inte heller ett lyckat OS, precis som året innan då hon inte var i toppform i VM.
– Under de senaste åren har några av tjejerna gjort sina bästa tävlingar före jul, men inte varit i så bra form under resten av vintern. Vi har gjort lite små förändringar i träningsupplägget för att pricka in toppformen bättre – lite mer träningsmängd och mindre högintensiv träning under hösten.
Marit Bjørgen och Ragnhild Haga lyckades förstås perfekt i OS, vilket också är ett intyg över Norges bredd. Även om någon misslyckas, finns det flera medaljkandidater.
Norsk dominans?
Østberg, Johaug och Maiken Caspersen Falla i sprint är förmodligen Norges vassaste namn inför världscupstarten i Ruka. Senare under säsongen kommer förmodligen Weng, Astrid Uhrenholdt Jacobsen och Ragnhild Haga att träda fram. Nya förmågor? Kari Slind, 27, var trea i klassisk stil i Beitostølen och Tiril Udnes Weng, 22, fyra i fristilsloppet. Slind har potential, men har dragits med olika skador i flera år.
På förhand sett är det Johaug, Krista Pärmäkoski, Charlotte Kalla och Jessica Diggins som slåss om titeln som bäst i världen. Men det finns många utöver norrmännen som kan blanda om i leken, som Ebba Andersson och Natalia Neprjajeva.
– Jag tror att säsongen inte kommer att bli enbart norsk dominans. Jag hoppas det blir fler länder på prispallen. Det är mycket bra för skidsporten, säger Iversen.
Jag tror att säsongen inte kommer att bli enbart norsk dominans. Jag hoppas det blir fler länder på prispallen. Det är mycket bra för skidsporten.
Ole Morten Iversen
Norska damlandslagets chefstränare