”En julkalender är en kul kalender”
Den gamla hederliga julkalendern av papper har fått konkurrens. Bakom de 24 luckorna kan det gömma sig kosmetik, godis, te, ostar eller champagne. Men varifrån kommer traditionen och varför är den så viktig för oss?
– I dag kan en julkalender egentligen vara vad som helst. Det kan handla om en fysisk kalender, med luckor, ett tv–program eller ett hus där man öppnar ett fönster varje dag. Men alla kalendrar baserar sig på julens struktur, säger Anne Bergman, tidigare arkivarie vid Svenska litteratursällskapet.
När vi frågar varandra hur vi ska fira julen syftar vi nästan alltid på julafton, det vill säga var och med vem man ska vara på julaftonskvällen. För det är ju julens höjdpunkt. Men så har det inte alltid varit.
Det var först i början av 1800– talet som vi började fira första advent i Finland. Samtidigt blev julafton, upptakten till julen och därmed också julkalendern viktigare för oss.
Men ännu i början av 1900–talet var en julkalender en tidning som innehöll julläsning. Det var först efter krigen under 50-talet som julkalendrarna av papper blev populära. Då började de massproduceras och flickscouterna började sälja dem.
– Jag minns att jag själv hade en som barn. Då skulle man hänga julkalendern mot ett fönster, så att ljuset utifrån lyste upp figurerna i luckorna.
Det perfekta livet på julafton
Till en början var pappersversionen tänkt för lägre samhällsklasser. Bland rikare familjer hade man också hemlagade julkalendrar på den tiden.
Under 1970– och 80–talen kom chokladkalendrarna och sedan dess har utbudet ökat för varje år. I dag finns det julkalendrar av alla de sorter, både för barn och vuxna, och också nätversioner.
– Alla talar om att julen har kommersialiserats, men den är faktiskt inte mer kommersiell än någon annan högtid eller vår vardag i största allmänhet, säger Bergman som forskat i julen och våra traditioner i fyrtio år.
Vad Bergman däremot tycker är problematiskt är att vi så kraftigt ställer det kommersiella mot det gamla och andliga. För julen är inte längre en förmögenhetsuppvisning som den var på 1800–talet då de rika storbönderna skulle skryta med så mycket lyktor och julbelysning som möjligt.
I dag ska man i stället skryta om hur mycket man har att göra och förbereda då man har så mycket gäster på besök. Dagens jul bygger nämligen mycket på ens egen historia, hur man lyckats i livet och hur mycket människor man har omkring sig.
– De flesta människor tänker på hur ens liv blivit. Om man är ensam tänker man på hur det blivit så. Idealjulen innefattar mycket människor, stor släkt, att alla kommer överens och ekonomiskt välstånd. Om man inte har det perfekta livet just den kvällen är allt misslyckat.
Ny sorts jul
Trots att julen innefattar alla julfester före julafton, lucia, julklappar och pyntande är ändå julafton absolut viktigast och så har det nu varit i 70–80 år. Men så kommer inte julen att se ut i evigheter, tror Anne Bergman.
– Den här familjejulen passar inte längre in i vårt samhälle. Det finns jättemycket barn som har föräldrarna på olika håll och så finns det ensamföräldrar och bonusbarn. Dessutom reser många utomlands.
Att ordna och komma överens om allt har blivit ett problem för så många familjer att det kan hända att vi småningom börjar gå tillbaka till samma system som på 1700–talet, menar Bergman. Det vill säga att julen är en period av olika fester, men att det inte finns en huvudkväll, precis som vi firar påsken.
– Det kan gå hur som helst, men om det går så kommer det säkert något annat i stället för julkalendern. Men det är ingen katastrof, den kommersiella världen följer ju med i utvecklingen. Våra andra helger har utvecklats mycket mer och fortare, så någonstans kommer vår jul att vandra och ganska fort, säger Anne Bergman.