Digitala verktyg väcker blandade känslor i skolorna
Inlärningen försämras då man använder datorer och läsplattor i skolundervisningen. I varje fall om man ska tro en studie vid Helsingfors universitet. Men påståendet får mothugg. Hur mycket stjäl skärmarna av barnens uppmärksamhet?
Debatten om nyttan av datorer i skolundervisningen pågår för fullt efter att en universitetsstudie kommit fram till att inlärningen försämras. Enligt lärarförbundets ordförande anser en del lärare att datorer är det värsta och an
skolan.9 dra det bästa som hänt
I söndags publicerade Helsingin Sanomat en intervju med psykologie doktor Aino Saarinen. Hon har forskat i hur nya digitala inlärningsmetoder och fenomenbaserad inlärning har påverkat Pisaresultaten. Enligt Saarinens forskning blir elever distraherade av skärmar vilket gör att arbetsminnet överbelastas och inlärningsförmågan försämras.
Men Linda Mannila, forskare vid Åbo Akademi och Linköping, säger emot. Enligt henne är det problematiskt att Helsingin Sanomat skriver om undersökningen innan den är publicerad.
– En persons tolkning sprids i medierna som om det vore sanning, utan att man som läsare kan ta reda på vilka data som har analyserats och hur man kommit fram till slutsatserna. Det är också problematiskt att påståenden formuleras som om det handlade om klara orsakssamband, då det egentligen handlar om korrelation, säger Mannila.
Enligt Linda Mannila är det dessutom omöjligt att dra några slutsatser om hur den nya läroplanen har påverkat inlärningsresultaten eftersom studien utgår från Pisaresultat från 2012 till 2015 – den nya läroplanen trädde i kraft först 2016.
– Mycket har hänt i skolan sedan år 2015, och att döma nuvarande praktik utifrån gamla data är inte försvarbart.
Polariserad syn på undervisning
Precis som i mycket annat i dagens samhälle leder frågan om undervis- ning ofta till en polariserad debatt, där det gamla ställs mot det nya. Enligt Mannila är valet av verktyg och pedagogiskt angreppssätt inte en svartvit fråga där man måste välja antingen eller.
– Läraren kan fortfarande bestämma vilka metoder som passar bäst för att uppnå de lärandemål man har, och vid behov även anpassa enligt den grupp man har. Digitala verktyg är inget självändamål, säger Mannila.
Det finns lärare som har haft svårt att anamma det nya sättet att undervisa. För dessa osäkra lärare kommer forskningsresultatet som ett slag i magen, säger Mannila.
Digital kompetens är dessutom mycket mer än att använda tekniska apparater.
– I kemi kan det till exempel vara för farligt att visa en kemisk reaktion i verkligheten, då kan en datorsimulering fundera som komplement till text och bild. I biologi får elever upptäcka närmiljön genom att placera ut sensorer i naturen och analysera resultaten i ett kalkylblad, säger hon.
Läraren gör bara sitt jobb
– En del lärare har sagt till mig att de överväger att byta yrke på grund av de höga digitaliseringskraven. Så får det inte vara. Alla är ense om att skolan måste följa med sin tid, men jag tror att regeringen har kört fram digitaliseringsprojektet utan tydliga mål eller tillräckliga tilläggsresurser, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund. Holmlund har från förbundsmedlemmar hört att en del lärare upplever att de saknar verktyg och tekniskt stöd. Enligt Holmlund kan det därför bli ojämlikt om skolsatsningar fungerar på vissa håll, men inte på andra.
– Det finns de som tycker att digitaliseringen är det bästa som har hänt och andra tycker att det är värre än pesten. Sanningen ligger säkert någonstans mittemellan.
Tutor hjälper klasslärare med it
I Kyrkslätt jobbar Minttu Myllynen som tutorlärare. Digitala verktyg har redan blivit en naturlig del av undervisningen i Kyrkslätt. Hon reser runt till alla svenskspråkiga skolor i kommunen för att stödja klasslärare med teknik och it.
– Det räcker ofta med att jag är med på en eller två lektioner. Därefter klarar sig de flesta lärare på egen hand. Jag har märkt att många lärare tycker det är roligt att lära sig nya
saker, säger Myllynen. – Om de får jobba med något som motiverar så är det sällan problem. Och eleverna känner för det mesta till spelreglerna. Om de gör något som inte hör till uppgiften kan de övergå till papper och penna i stället.
Fördelen med att använda datorer i skolan kan till exempel vara att läraren kan ge respons under arbetets gång.
– Det ger en pedagogisk fördel att kontinuerligt ge respons på elevernas arbete. På det sättet kan lärprocessen fortsätta både i skolan och hemma, säger Myllynen.
Den största utmaningen är att få tekniken att fungera. Om nätet krånglar lider undervisningen. Därför efterlyser hon ännu bättre nätkapacitet till alla skolor.