Givna löften är till för att hållas
PENSIONER Den 16 november gjorde HBL:s insändarsida mig glad. Närmare bestämt Leif Janssons väl genomtänkta skrivelse om åldersdiskrimineringen i vårt land. Diskrimineringen som började redan 1977. Tack för insändaren!
Tack också till sanningssägaren Bo Holmberg och givetvis också till ordförande för seniorrörelsen i Finland, Kimmo Kiljunen. Bland annat dessa herrar har orkat kämpa för pensionärerna och har tagit den rollen som egentligen helt borde ha tillkommit pensionärsrörelsen i Finland. Och givetvis oss pensionärer
själva. Man kan med rätta fråga sig varför den inte har gjort det. Men kanske vi ännu någon gång får veta orsaken.
Jansson nämner inte straffskatten för pensionärer med över 45 000 euro i året. En fullständigt orättvis skatt som inte på något sätt kan motiveras. Vi pensionärer är många, 1,5 miljoner. Fackföreningsrörelsen kämpar för att få behålla de så kallade trepartsförhandlingarna. Något dylikt tror jag att flertalet av oss pensionärer inte önskar. Men vad finns för oss pensionärer att göra?
Jag har frågat mig tidigare och gör det också nu: skall jag rösta och i så fall på vilket parti? Under hela min levnadstid, nästan 90 år, har jag troget röstat vid varje val.
Antingen hemma eller någonstans i världen. Jag frågar mig själv: Kan jag rösta på ett parti som direkt går emot mina egna, lagliga, rättvisa ekonomiska intressen? Våra politiker säger givetvis att demokratin förutsätter det. Vad annat skulle de kunna säga?
Nu har pensionsfrågan fått nya dimensioner. Nativiteten sjunker i oroväckande hög grad. Vår finansminister, så har jag förstått, anser att pensionsåldern måste höjas medan experterna anser att invandringen är lösningen. Finansinspektionen anser att försäkringsbolagen som förvaltar pensionärernas över 200 miljarder euro använder pensionärernas pengar bland annat till att roffa åt sig kunder. Har vi bockar som trädgårdsmästare?
Vi, eller rättare sagt alla de som ännu är inne i det aktiva arbetslivet, har nog skäl att hålla ögonen öppna och kämpa för rättvisa och ärlighet i behandlingen av pensionsfrågorna. Att det inte går som det gått med oss gamlingar som litade på statsmaktens löften då pensionslagarna kom till. Bland annat löftet om att pensionen skulle utgöra 60 procent av den förtjänade medellönen. Eller på det att pensionen skulle bygga på löneindexet. På dessa löften byggde vi våra framtida planer. Givna löften är till för att hållas.