Det här är läget i Sverige just nu: Vad händer om alla säger nej?

Den svenska hårdpokern fortsätter. Inga politiska partier ger upp sina positioner och ingen är statsman eller statskvinna nog att säga ja till den som röstade nej till dem själva.

Efter två och en halv månad har Sverige inte en regering. Det är redan julmusik på gågatorna i Stockholm och många talar om att allt kan dra ut till januari, februari, mars.

Vad har alltså hänt så här långt? September: Så gott som oavgjort i riksdagsvalet, med 144–143 mellan de rödgröna och den borgerliga alliansen. Sverigedemokraterna (SD) får 62 mandat och kan stöda många maktkonstellationer och ha stor makt i riksdagen. Stefan Löfvens sittande rödgröna regering rös- tas direkt ner av de borgerliga och SD med 204 nej-röster.

Oktober: Högerns Ulf Kristersson försöker bilda en regering mellan Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD). De två andra borgerliga partierna, Centern (C) och Liberalerna (L) går med nej-sidan och alternativet fälls med 195 nej-röster.

November: C-ledaren Annie Lööf får lov att visa hur hon då skulle ha löst det här. Efter en vecka misslyckas också hon. En del hade hoppats att hon skulle ha lyckats via sakfrågor och med en skicklig stab bakom sig.

Hur många försök återstår att bilda regering? Tre. Talman Andreas Norlén måste nu nominera tre nya kandidater i följd till statsminister.

Ingen statsministerkandidat har röstats ner i Sveriges riksdag under den nuvarande 47 år gamla riksdagsordningen. Nu kan det ske fyra gånger i rad och då blir det nyval. Talmannen har ställts inför den udda frågan om man kan nominera någon som inte vill bli statsminister. Norlén säger att det ”ingår i en partiledares arbetsbeskrivning”.

Närmare 40 miljoner euro.

Vem kommer han att föreslå som statsminister härnäst? Troligen Socialdemokraternas (S) Stefan Löfven i alla fall – fast Löfven har antytt att han inte vill bli förödmjukad inför riksdagen en gång till.

Fast just nu är det S som blockerar en ny regering genom att Löfven och riksdagsgruppens ledare Anders Ygeman säger att S bara går med i en regering där de har statsministerposten. De är med 100 mandat största parti i riksdagen och stöder inte heller andra regeringar, ens genom att rösta blankt.

Är det inte C och L som blockerar det hela? Så kan man också se det. Särskilt Liberalernas partiledare Jan Björklund är under tryck från sina egna att välja höger (och ett samröre med

Svensk politik påminner just nu om bobollsritualen där man tävlar om det sista greppet om slagträet – i den sista statsministeromröstningen. Men tre regeringsalternativ ska enligt grundlagen prövas före det.

JAN-ERIK ANDELIN

HBL:s Nordenkorrespondent i Stockholm

SD) och inte vänster. Pressen kommer särskilt från Skåne, där högerpartierna på flera håll redan samarbetar med SD i kommunerna.

Så igen en förlorad vecka i svensk politik med Lööfs flopp? Nej, inte riktigt så. Annie Lööf hade på torsdagen rätt i att de samtal hon förde kan ha fört regeringsbildningen framåt. Särskilt C självt har nu bättre kort på hand. C kan gå med i nästa regering om man blir tvungen – eller stanna i opposition och få goda avtal om sin politik om landsbygd, skatter och miljö. Nästa regering blir sannolikt en minoritetsministär som behöver extra stöd.

Vad är Centern för ett parti? Svenska C är bara hälften så stort som i Finland, med 8,6 procent av rösterna. Men det är ett av Sveriges modernaste partier med en bra drive, goda finanser i ryggen och en välutbyggd stab bakom Lööf. Fast lite ovanligt är att partiet ständigt som bland andra partisekreteraren Michael Arthursson kör med tongångarna ”äsch, vi är bara ett litet parti”. Partiet siktar klart på nästa svenska val 2022.

Ett taktikspel alltså in i sista minuten? Det verkar så. Bland fyra försök att bilda regering siktar alla nu på att få det sista och fjärde greppet om makten. Det är lite som hutunkeitto i finsk boboll, där man bestämmer vem som har förtur i matchen genom att tävla om det sista, avgörande greppet om ett bobollsträ.

Finns det några nödlösningar för att undvika nyval? Det har bland annat spekulerats om en partilös statsminister, som diplomaten och förre FN-höjdaren Jan Eliasson eller EU-kommissionären Cecilia Malmström.

Fast Eliasson ofta syns och är aktiv i Sveriges innekretsar är han ändå inte längre vid fyllda 78 helt ung. Backström med bakgrund i Liberalerna har upprepade gånger tackat nej.