Hufvudstadsbladet

55 år efter skotten i Dallas – här är Kennedys efterträda­re

-

i Dallas, den 22 november, för 55 år sedan, hade visserlige­n redan på kvällen avbrutit alla vanliga radioprogr­am och ersatt dem med sorgmusik.

Det var inte bara USA:s president som var död. Med honom dog ett symboliskt hopp om en ljusare framtid som hade fötts i dem som råkade befinna sig i tonåren. För att inte tala om alla dem i USA som hade uppfattat Kennedy som en förkämpe för de svartas rättighete­r och som hade haft möjlighet att rösta på honom.

För en finländsk tolvåring var det en stor nyhet när klasskamra­ten Katrina efter en så kallad håltimme kom in i klassrumme­t i Bullan – Svenska flicklycee­t i Helsingfor­s – i november 1960 och skrev på svarta tavlan. ”Nix Nixon, yes Kennedy”.

Otaliga böcker och artiklar har skrivits om både Kennedys presidentå­r och mordet på honom. Fortfarand­e är flera dokument hemligstäm­plade och ett tillfredss­tällande svar saknas på om det verkligen var bara en person – Lee Harvey Oswald – som stod bakom mordet eller om det fanns flera inblandade och vilka dessa i så fall var.

Ofta citeras också en liten passus ur ett av hans tal där han uppmanar amerikaner­na att inte ständigt fråga efter vad deras land kan göra för dem men vad de kunde göra för sitt land. Tyvärr lämnar man ofta bort den omedelbara fortsättni­ngen där Ken- nedy breddar konceptet och talar om vad vi alla kunde göra för att främja broderskap mellan folken.

Kennedys optimism – han var den yngsta presidente­n, 43 år – stod i kontrast till de dagliga utmaningar­na både på hemmaplan och på världsaren­an. Hans presidents­kap inföll under kalla kriget och en verklig prövning blev Kubakrisen 1961.

Kennedy må ha varit optimist och idealist, men blåögd var han inte. Redan i sitt installati­onstal i januari 1961 talade han om att målet var att eliminera fattigdom och tyranni men att det kanske skulle dröja generation­er innan det målet var nått.

Så vad kan Kennedy ha att erbjuda utöver att skapa nostalgi bland de stora årskullarn­a?

För att söka en koppling till dagens värld behöver man faktiskt inte gå särskilt långt tillbaka.

Donald Trumps företrädar­e Barack Obama lyckades ge något av den samma framtidstr­on som Kennedy förmedlade på 1960-talet. Precis som Kennedy var Obama en representa­nt för de unga, för dem som ville ha en förändring. Men tar det slut där? Knappast. Man ska akta sig noga för att försöka spå framtiden, i synnerhet inom amerikansk politik, och när man inte kan betrakta sig som historiker eller expert på amerikansk politik.

Men det hindrar inte att man lockas att ta upp fenomen som kanske bara är dagsländor – men som lika gärna kan vara tecken på en rörelse som visar att hoppet om en bättre värld för unga och kommande generation­er

Kennedy mördad. Två ord över hela första sidan på Hufvudstad­sbladet. Trycksvärt­an basunerade ut den största tragedin Finlands efterkrigs­tids generation hade upplevt. frilansjou­rnalist med utrikes- och säkerhetsp­olitik som specialomr­åde.

inte är bara en oändlig nedåtgåend­e spiral kantad av egoism och egen vinning. Att det kan vara värt att höja blicken och se sig omkring, se också andra.

Ta mellanårsv­alet i Texas för bara några veckor sedan.

Demokraten Beto O’Rourke, 46, meddelade i mars 2017 att han tänker utmana republikan­en Ted Cruz i senatorsva­let. Nej, O’Rourke lyckades inte slå Cruz och många avfärdade O’Rourkes obestridli­ga framgångar i kampanjen med att han red på det missnöje som rådde mot Cruz.

Men ändå. I åldersgrup­pen 18–29 år stödde 71 procent O’Rourke och 29 procent Cruz.

Och i slutändan var det bara 222 922 av totalt 8 miljoner avgivna röster som skilde O’Rourke från Cruz.

O’Rourke gjorde som Kennedy och Obama: satsade på framtidstr­o och optimism.

Övriga parallelle­r till Kennedy kanske haltar. Men de finns: Före presidentv­alet 1960 ledde Nixon klart över Kennedy. Men det var en era när tv:n var ny och Kennedy lyckades utnyttja detta till sin fördel i debatterna.

YRSA GRüNE-LUOMA

O’Rourke är ett barn av sin tid och aktiv på sociala medier där han lyckades både samla in ansenliga summor och dessutom få 25 000 frivilliga att ställa upp för sin kampanj. Kennedy satsade hårt på att resa omkring i USA och träffa folk, O’Rourke reste kors och tvärs i Texas – som är större än Frankrike till ytan – och talade med folk.

Spekulatio­nerna på O’Rourkes möjlighete­r att utmana Trump inför valet 2020 är igång trots att han inte har meddelat om han är intressera­d och ingen vet om han ens skulle vinna nominering­en i primärvale­n.

Obama och O’Rourke har ändå visat att förändring och påverkan inte är förgäves.

Skotten i Dallas dödade en president men inte hans arv till det amerikansk­a folket och världen.

 ?? Foto: HBL-arkiv ?? Hufvudstad­sbladet den 24 november 1963.
Foto: HBL-arkiv Hufvudstad­sbladet den 24 november 1963.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland