Om hings­tar och and­ra han­nar

Hufvudstadsbladet - - Kultur - KRIS­TER UG­GEL­DAHL

The Ri­der är en ve­mo­dig väs­tern­film ut­an macho­at­ti­ty­der. Det hand­lar om en man­lig­het som kri­sar i det tys­ta och om sto­ra ståt­li­ga djur som får män­nens hjär­ta att slå. DRA­MA The Ri­der

Re­gi och ma­nus: Chloé Zhao. Fo­to: Jos­hua Ja­mes Ri­chards. I rol­ler­na: Bra­dy Jandreau, Tim Jandreau, Lil­ly Jandreau, La­ne Scott.

Va­då att Vil­da väs­tern skul­le va­ra död och be­gra­ven? På bond­vi­schan i söd­ra Da­ko­ta är den hur le­van­de som helst, in­te minst in­om ra­men för ro­de­o­kul­tu­ren

Vil­ket för oss till Bra­dy Black­burn (Bra­dy Jandreau), en av de lo­ka­la ro­de­o­stjär­nor­na, nu däc­kad av en ri­do­lyc­ka som höll på att kos­ta ho­nom li­vet. Dock kom han un­dan med en spräckt skal­le som åt­gär­da­des med hjälp av en in­o­pe­re­rad me­tall­plat­ta.

Det hind­rar in­te kil­len från att suk­ta ef­ter en come­back, det­ta till ac­kom­pan­je­mang av lä­ka­rens var­nings­ord. Fort­sätt med ro­deo och du ris­ke­rar att dö, typ.

I vän­tan på mor­gon­da­gen tar Bra­dy an­ställ­ning på det lo­ka­la snabb­kö­pet, det vill sä­ga när han in­te täm­jer vild­häs­tar, kö­per och säl­jer. Dä­re­mel­lan häl­sar han på hos kol­le­gan La­ne Scott (i rol­len som La­ne Scott) som ef­ter en ri­do­lyc­ka är än­nu mer il­la där­an.

Vi mö­ter även tjoc­ka släk­ten, där­ibland lill­syr­ran Lil­ly (Lil­ly Jandreau, Bra­dy Jandreaus sys­ter i det le­van­de li­vet) som dras med Asper­gers. In­te över­ras­kan­de vän­tar ock­så en kväll kring lä­gerel­den, kom­plett med någ­ra bärs, bäs­ti­sar och en akus­tisk gi­tarr.

Men även om det i The Ri­der, en ar­ke­ty­pisk in­die­pro­duk­tion, li­ka il­lu­sions­lös som fin­stämd, finns många ly­ris­ka ac­cen­ter lig­ger re­gis­sö­ren och ma­nus­för­fat­ta­ren Chloé Zhao lågt med det ko­fö­sar­ro­man­tis­ka.

Visst, här var det gott om öpp­na land­skap, om skjut­va­pen (li­ka na­tur­ligt som en pril­la snus) och sto­ra ståt­li­ga djur som får män­nens hjär­ta att slå – av allt att dö­ma på ett helt an­nat sätt än kvinn­fol­ket. Än­då är det med ve­mod, ut­an macho­at­ti­ty­der, som Zhao när­mar sig ma­te­ri­a­let. Kanske kun­de man här ta­la om en man­lig­het i kris, bort­sett från att män­nen i fil­mens cent­rum kri­sar för sig själ­va, i det tys­ta, ut­an att gö­ra sig skyl­di­ga till någ­ra vär­re övertramp.

Det bäd­dar för en bra sym­pa­tisk li­tet är vac­kert-skrö­na, be­rät­tad i ett mak­ligt tem­po, med var­da­gen och verk­lig­he­ten för ögo­nen.

Till det per­son­li­ga, rentav in­ti­ma, ansla­get bi­drar det fak­tum att Chloé Zhao be­fol­kat fil­men med ama­tör­skå­de­spe­la­re som prak­tiskt ta­get ge­stal­tar sig själ­va. Li­ka väl kun­de man kal­la fil­men för ”The Bal­lad of Bra­dy Jandreau”. Det en­da som sak­nas är Ry Coo­ders gi­tarrs­ling­or.

FO­TO: KINGHILL

Bra­dy Jandreau som en ro­de­o­ryt­ta­re vars kar­riär ho­tas av en skall­ska­da.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.