Språ­kets re­le­vans har un­derskat­tats

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - JANINE STRANDBERG dok­to­rand i språk­ve­ten­skap, Sjun­deå

scH­jerf­beck Språk­de­bat­ten kring Sch­jerf­beck­fil­men på­vi­sar tyd­ligt hur vik­tigt språ­ket är för bå­de in­di­vi­den och sam­häl­let, spe­ci­ellt för dem som ta­lar ett mi­no­ri­tets­språk. Den fin­lands­svens­ka be­folk­ning­en skil­jer sig in­te be­tyd­ligt från den finsk­språ­ki­ga ma­jo­ri­te­ten, för­u­tom då det gäl­ler språ­ket. Där­för är det just språ­ket som of­ta fram­kom­mer i dis­kus­sio­nen om den fin­lands­svens­ka iden­ti­te­ten.

Sch­jerf­beck­fil­men de­mon­stre­rar hur kopp­ling­en mel­lan språk och iden­ti­tet har un­derskat­tats in­om den fins­ka film­pro­duk­tio­nen. Som Tryg­ve Sö­der­ling skri­ver (HBL 18.11) är un­derskatt­ning­en av språ­kets be­ty­del­se knap­past en po­li­tisk frå­ga för de finsk­språ­ki­ga, men osyn­lig­gö­ran­det av svens­kan i Fin­land kan för svensk­språ­ki­ga kän­nas som en kränk­ning av den fin­lands­svens­ka iden­ti­te­ten.

In­om språk­ve­ten­ska­pen har språ­kets be­ty­del­se för in­di­vi­dens iden­ti­tet bli­vit allt tyd­li­ga­re på 2000-ta­let. Sam­ti­digt har strä­van ef­ter språk­lig re­a­lism och in­kor­po­re­ring av fler­språ­kig­het i tv och film bli­vit van­li­ga­re. I krigs­fil­men Ing­lou­ri­ous Bas­terds ta­la­de skå­de­spe­lar­na ut­an pro­blem eng­els­ka, tys­ka och frans­ka i oli­ka sce­ner, och tv-bo­la­get HBO har in­ve­ste­rat i att in­klu­de­ra ett fler­tal fik­ti­va språk i fan­ta­si­se­ri­en Ga­me of Thro­nes. Li­kaså har de svens­ka Wal­lan­der­fil­mer­na samt den svensk-dans­ka kri­mi­nal­se­ri­en Bron bli­vit så po­pu­lä­ra ock­så ut­an­för Nor­den att de in­spi­re­rat ut­tryc­ket ”Nor­dic no­ir”, nor­disk kri­minal­fik­tion.

Ef­tersom da­gens publik up­pen­bar­li­gen kan nju­ta av en film el­ler tv-se­rie obe­ro­en­de av om de för­står språ­ket el­ler in­te, hur kom­mer det sig att språ­kar­gu­men­tet för Sch­jerf­beck­fil­men var att pro­duk­tio­nen vil­le nå en stör­re publik i Fin­land? Den­na ur­säkt ver­kar spe­ci­ellt löj­lig ef­tersom de fles­ta i Fin­land är va­na vid att lä­sa un­der­tex­ter för bå­de eng­els­ka tv-se­ri­er och fil­mer. Be­slu­tet att för­fins­ka Sch­jerf­beck­fil­men gjor­des knap­past för att den fins­ka ma­jo­ri­te­ten in­te skul­le be­hö­va lä­sa un­der­tex­ter. Sna­ra­re hand­lar det om just un­derskatt­ning av be­ty­del­sen som re­pre­sen­ta­tio­nen av språ­ket har för de fin­lands­svens­ka tit­tar­na.

För­finsk­ning­ens kri­ti­ker un­derskat­tar knap­past publi­kens för­må­ga att för­stå att en finsk­språ­kig film kan åter­ge hän­del­ser som in­träf­fa­de på svens­ka, som Kristi­na Carl­son an­tyd­de i sin insändare (HBL 2.11). Sna­ra­re har film­pro­duk­tio­nen bå­de un­derskat­tat språ­kets re­le­vans för den svensk­språ­ki­ga publi­ken, samt den finsk­språ­ki­ga publi­kens för­må­ga att le­va sig in i en film med un­der­tex­ter.

Nor­dic no­ir-rö­rel­sen på­vi­sar att en bra film el­ler se­rie kan re­so­ne­ra med publi­ken obe­ro­en­de av språ­ket. Att an­ta att det­ta in­te kun­de ha skett med en svensk­språ­kig film i Fin­land be­ty­der att pro­duk­tio­nen un­derskat­tat bå­de den fins­ka publi­ken och ska­par­na av Sch­jerf­beck­fil­men.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.