Hon är frontfiguren för de åtstramningar Danmark har gjort i utlänningspolitiken sedan den stora flyktingvågen 2015.
Nu går det rykten om att Inger Støjberg kan bli nästa partiledare för statsministerpartiet Venstre. I en exklusiv intervju för HBL berättar Danmarks kanske mest kontroversiella politiker om vad som driver henne och varför hon stänger dörren mot världens flyktingar.
När Danmark stänger dörren mot världens flyktingar är det Inger Støjberg som vrider om nyckeln. – Jag är varken blind eller döv. Det sägs att den skärpta politiken har gjort Danmark hårt, men när jag har lagt fram mina mest markerade lagförslag har tre fjärdedelar av folketinget röstat för. Så hur många är emot – egentligen? Möt Danmarks kontroversiella utlännings- och integrationsminister.
Hennes röst är lugn och låg. Hon räcker fram en välmanikyrerad hand och bjuder oss att sitta i det ljusa arbetsrummet ett stenkast ifrån den danska parlamentsbyggnaden Christiansborg. Frågar om vi vill ha varsin Coca-cola zero, en dryck som hon själv varken kan eller vill vara utan. Glas behövs inte, hon dricker direkt ur flaskan.
Hennes naglar är lika röda som Dannebrogen på hennes telefonfodral.
Vi befinner oss på Utlänningsoch integrationsministeriet. Det är snart val i Danmark, precis som i Finland, och den politiska temperaturen är hög. Tidningen Politiken skrev nyligen att den färgstarka utlänningsministern har fått en tillsägelse inifrån sitt eget parti, borgerliga Venstre, om att lugna ner sig lite. Det är mycket som står på spel, inte minst regeringsmakten.
Samtidigt är Inger Støjberg statsministerpartiets främsta vapen, i valet 2014 var hon den stora röstmagneten för Venstre. Ändå har hon i politiska karikatyrer avbildats somstatsminister Lars Løkke Rasmussens marionettdocka som dansar när han drar i trådarna. Hennes uppgift har varit att vakta ytterhögerflanken mot populistiska Dansk Folkeparti.
Det har hon gjort med en sådan nit att hon knappast kan betecknas som en nickedocka längre. En mer korrekt beskrivning är snarare att hon är Danmarks mest lyskraftiga politiker. Den senaste veckan har det börjat gå rykten om att hon kan vara Venstres nästa partiledare i stället för den länge utmålade kronprinsen, finansminister Kristian Jensen.
Själv säger hon att hon inte tar order från någon, inte heller inifrån partiet. Det funkar inte så, säger hon.
– Jag väger inte mina ord på en våg, jag säger helt enkelt vad jag tycker. Det är det minsta väljarna kan kräva av sina politiker: en tydlighet om vad man står för och vart man är på väg. Då har väljarna en fair chans att bestämma hur de vill rösta.
Spottar efter henne
Uppvuxen på en gård i byn Hjerk i det jordbruksdominerade Jylland står Inger Støjberg stadigt förankrad i det hon upplever som det danska kulturarvet. Fadern var bonde men också politiskt aktiv i samma parti som dottern, och det har präglat henne. Det är också på Jylland hon har sina kärnväljare och det färgar den politik som många i särskilt Köpenhamnsregionen upplever som ytterst kontroversiell, på gränsen till människorättskränkande.
– Det är stor skillnad på om jag rör mig i huvudstadsregionen eller på Jylland. Det händer att folk ropar efter mig i Köpenhamn. Det har till och med hänt att någon spottat i min korg när jag varit ute och handlat. På Jylland är det annorlunda. Där kommer människor fram för att skaka hand med mig och säger: ”Tusind tak fordi du passer godt på Danmark.”
Senaste veckoslut hade hennes parti Venstre landsmöte inför det kommande valet. Både partiet och Støjberg signalerar en beredskap att bilda regering med Dansk Folkeparti om väljarna så tycker. De danska populisterna har aldrig tidigare axlat regeringsansvar men har haft ett stort inflytande som stödparti under flera regeringar i det borgerliga blocket.
Det här är intressant med tanke på att också Socialdemokraterna flirtar med Dansk Folkeparti. I flera avseenden är det alltså Socialdemokraterna som trissar upp insatserna i utlänningspolitiken och får det traditionellt liberala Venstre att balansera på en knivsegg i sin politik. Så var det till exempel med slöjförbudet som Venstre länge motsatte sig men gick med på efter att Socialdemokraterna bildat allians med Dansk Folkeparti i frågan.
– Jag kan se oss i samma regering som DF. Vi tänker lika om mycket. Men inte om allt, till exempel inte om EU-politik. Den är vi inte eniga om. Därför är vi två partier, inte ett, säger Støjberg. Vad säger du till dem som tycker att den strama utlänningspolitiken har dragit det förr så liberala Danmark i en nationalkonservativ riktning och att du bär ett betydande ansvar för det? – Jag är varken blind eller döv, jag är väl medveten om den debatten. Men jag håller inte med. När jag har lagt fram mina mest markerade lagförslag har tre fjärdedelar av Folketinget röstat för. Det betyder att det finns ett massivt flertal för en stramare utlänningspolitik. Så hur många är emot – egentligen?
Støjberg tar en klunk cola och frågar om vi verkligen inte vill ha. Så fortsätter hon på det tema hon så uppenbart diskuterat otaliga gånger förr.
– Man kan alltid ha åsikter om hur debatten ska se ut. Det tror jag till stor del handlar om temperament. Jag är för en öppen och ärlig diskussion. När jag ser mig omkring i Europa ser jag tecken på att det lönar sig. I länder där politiker gömmer sig bakom en frånvarande debatt och inte säger saker som de är uppstår lätt en polarisering och ett bestående utanförskap.
Det är statsministern som utropar val i Danmark, och det måste ske före den 17 juni 2019. Spekulationerna är i full gång om tidpunkten, och en inte alltför vågad gissning är att det sker under det första kvartalet av nästa år.
Støjberg tror inte att utlänningspolitiken blir den stora valfrågan utan slaget står om partiernas visioner för välfärdssamhället i stort. I det pusslet spelar utlänningspolitiken förvisso en betydande roll.
– Samhällsekonomiskt kostar den icke-västliga invandringen det danska samhället 36 miljarder kronor om året. Det är en mycket hög räkning att betala. Vid sidan om den räkningen ligger en annan räkning, priset på våra värderingar. Den räkningen kanske vi inte ens har råd med.
Danmark har nyligen bestämt att man inte heller nästa år ska ta emot flyktingar genom FN:s kvotflyktingsystem. Det var i fjol som regeringen skärpte de reglerna. Ända sedan flyktingvågen 2015 har Støjberg lagt fram lagförslag på lagförslag med syfte att strama åt politiken. I ett inlägg på sin Facebooksida i somras uppgav hon att hon står bakom 76 åtstramningar.
Det senaste utspelet är en vision som hon har tillsammans med Österrikes inrikesminister Herbert Kickl om att upprätta så kallade utresecenter utanför EU, dit migranter som fått avslag på sin asylansökan ska kunna skickas.
– Vi kan inte ta emot fler än vi klarar av. Jag vill inte se ett Danmark som förvandlats till oigenkännlighet om en generation eller två, säger hon. Men fortsätter: – Naturligtvis ska vi ta emot människor i nöd. Vi behöver också arbetskraftsinvandring. Men det är viktigt att de som kommer lär sig språket, förstår samhället, tar till sig värderingarna och är delaktiga. Jag vill inte se parallella samhällen där icke danska värderingar råder. Sådana finns det på flera håll i Danmark och så kan det inte fortsätta.
Støjberg motiverar åtstramningarna med att alltför många av dem som redan befinner sig i Danmark inte försörjer sig själva, särskilt inte kvinnorna.
– De som kommer hit för att leva här måste förstå att de har kommit till ett land där män och kvinnor är lika mycket värda, ett land där det råder yttrande- och religionsfrihet. Det finns väl inga danskar som tycker att vi ska införa sharialagstiftning eller att det ska vara präster eller imamer som avgör om man får skilja sig eller inte.
Støjberg tar ofta upp invandrarkvinnornas situation i sina tal och kolumner. Hon återger samtal hon har haft med muslimska kvinnor som inte kan skilja sig, som måste finna sig i månggifte, som talar om social kontroll och våld i hemmet, samt ångesten i att skicka i väg sina barn till ursprungsländer för att uppfostras.
Hon har också hamnat i blåsväder för att hon gav instruktioner om att skilja åt par på asylcenter om den ena parten (eller båda) är minderårig.
– De som kommer hit måste ta till sig vårt sätt att leva och hela uppsättningen av värderingar. Det finns en samlingskraft i det danska samhället som måste bevaras intakt. Med det följer tanken att vi inte kan ta emot fler än att vi kan bevara samhället så som vi känner det i dag.
Du röstade för slöjförbudet. Men åsikterna går isär inom ditt parti om hur liberalt det är. – Förbud är kanske inte så liberalt men ibland måste man ta till det om man verkligen vill förändra något i samhället. Vi lever i ett land där jämställdhet är fullständigt fundamentalt och du kan inte hitta något mer kvinnoförtryckande än att gå i burka eller niqab.