Falsk adress ger barnet plats i rätt skola i Helsingfors
Glest skolnät och konstgjorda upptagningsområden får föräldrarna att trixa
I synnerhet i östra Helsingfors där det är glest mellan de svenska skolorna är skolupptagningsområdena inte alltid ändamålsenliga med tanke på familjernas vardag. Föräldrar väljer ibland att garantera sitt barn en plats i rätt skola genom att tillfälligt skriva sig på en bulvanadress våren innan barnet börjar skolan.
Direktören för den svenska servicehelheten för fostran och utbildning, Niclas Grönholm, gillar inte att familjer trixar med hemadressen, men säger att problemet är mindre vanligt i dag än vad det var för några år sedan.
– Om du har en officiell adress är det inte mycket vi kan göra åt saken, säger han om fenomenet.
Nöden är alla uppfinningars moder – talesättet gäller också föräldrar som av en eller annan anledning vill att deras barn ska gå i en annan skola än den närskola som Helsingfors stad hänvisar eleven till.
Helsingfors stad är indelat i olika elevupptagningsområden, och eftersom det är rätt glest mellan de svenska skolorna, innebär det för många svenskspråkiga familjer längre och farligare skolväg än på finskt håll. Har man otur är hemmet ”felplacerat” i förhållande till skolkartan. Till exempel barn som bor i Hertonäs strand, skulle ha kort skolväg till Degerö lågstadieskola, men måste ändå ta sig till skolan på Brändö eftersom upptagningsgränserna är ritade så. Det här är bara ett exempel: Familjer i Kasberget skulle också ha enklare väg till Degeröskolan och bor du i Hagnäs kan det vara lättare för barnen att traska över bron till skolan i Kronohagen, än att gå den långa och farliga skolvägen till Åshöjden.
Ännu för några år sedan var det enklare att söka om en plats i andrahand till en skola annan än närskolan, men eftersom systemet resulterade i skolshopping där familjer överklagade beslutet till Regionförvaltningsverket, slog staden fast ett visst antal maxplatser per skola. Det här gjorde det svårare för elever utanför skolans upptagningsområde att få en plats i skolan.
Motivet oftast enklare skolväg
HBL har talat med flera föräldrar som de senaste åren har kringgått regelverket. Det gör man genom att på våren då man ansöker om en plats för barnet som ska börja i skolan, tillfälligt skriva sig på en adress inom ”rätt skolas” upptagningsområde. Främsta orsaken till att familjer gör det här är att de vill få enklare och tryggare skolväg.
En annan orsak är önskan att låta barnet läsa ett ämne som inte erbjuds i samma utsträckning inom det egna skolområdet.
Sker i öster
– Elevupptagningsområdena i öster är väldigt stora och gränserna är konstiga. Skolorna ligger i utkanten av upptagningsområdena, säger en frustrerad mamma som tillfälligt skrev sig på en bulvanadress för att garantera barnet en skolplats på Degerö. Det här innebar att barnet tryggt kunde promenera 300 meter från Hertonäs strand till skolan på Degerö, i stället för att ta sig 3,5 kilometer med buss till Brändö.
– För oss handlade det absolut inte om att vi tyckte att den ena skolan skulle ha varit bättre än den andra. Vi gjorde det för att få en trygg skolväg och samma skola som syskonet som hade beviljats plats efter en tung besvärsprocess, säger mamman.
Väckte frågetecken
Alldeles enkelt är det inte att trixa med adressen. Mamman och barnet skrev sig tillfälligt på en annan adress hos en bekant familj. Det här innebar att posten förflyttades över till bulvanadressen och att Magistraten ringde upp maken och undrade om han var medveten om att hans hustru och barn skulle flytta ifrån honom. Mamman och barnet ”bodde” till pappers på bulvanadressen i några månader då staden beslutade om antagningen till närskolan. Sedan ”flyttade” de hem igen. I verkligheten bodde familjen hela tiden i hemmet i Hertonäs strand.
Mamman från Hertonäs känner till åtminstone fyra andra svenskspråkiga familjer i östra Helsingfors som till pappers har skrivit sig på en annan adress för att få barnet i rätt skola.
Det finns också andra orsaker än skolvägen som gör att en familj temporärt skriver sig på en falsk adress. HBL har talat med en förälder som skrev sig på Norsens upptagningsområde för att garantera ett matematiskt begåvat barn en plats i Norsens klass för elever med intresse för matematik och naturvetenskaper.
Missnöje på Brändö
Eleverna på Brändö har hittills haft Norsen som sin 7–9-skola. Om ett och ett halvt år då Botbyskolan är färdigrenoverad ritas skolkartan om så att Brändöungdomarna får ta metron österut i stället för in till centrum. Beslutet har väckt upprörda känslor hos en del av Brändöföräldrarna som själva kan ha gått i Norsen och som hellre hade sett att deras barn skulle ha fått gå i den anrika skolbyggnaden invid Brunnsparken i stället för i Botby. Vissa föräldrar ska ha sagt att de kommer att skriva sig i innerstan för att garantera barnen en plats i Norsen, men tiden får utvisa om de skrider till verket med sina planer.
– Min bedömning är att de flesta har kunnat svälja det faktum att barnen ska till Botby, även om många är besvikna. A och O är att staden satsar på att Botbyskolan får ett digert utbud av tillvalsämnen för att hävda sig i konkurrensen, säger en pappa från Brändö.
Direktören för den svenska servicehelheten för fostran och utbildning, Niclas Grönholm, gillar inte att familjer trixar med hemadressen, men säger att problemet är mindre vanligt i dag än vad det var för några år sedan.
– Om du har en officiell adress är det inte mycket vi kan göra åt saken. Närskoleprincipen har visat sig vara en lyckad lösning. I dag går ungefär 90 procent av barnen i sin närskola, säger Grönholm.
Grönholm är väl medveten om att gränserna för skolupptagningskartorna kan göra att vissa familjer hamnar i kläm och hänvisas till en skola med besvärlig skolväg.
– Det är svårt att skapa ett vattentätt system. Överlag har tanken att man vill sätta sitt barn i en annan skola än den egna närskolan minskat. Alla svenska skolor i Helsingfors håller en mycket hög standard och därför finns det ingen orsak att försöka placera barnet i en annan skola, säger Grönholm.
Om du har en officiell adress är det inte mycket vi kan göra åt saken. Närskoleprincipen har visat sig vara en lyckad lösning. I dag går ungefär 90 procent av barnen i sin närskola. Niclas Grönholm