Postjulskt stressyndrom
Pust! Om en månad är den över. Julen. Framför oss julens facit, det postjulska stressyndromet.
Syndrom är ”flera samtidigt uppträdande fenomen, som sammantagna ger en bild av ett bakomliggande förhållande eller förlopp”. Identifiera alltså dina julsymtom för att kunna förebygga och även lära av dem.
Känn efter: Hur vill du ha det om precis en månad? Ta sedan itu med det meddetsamma. Planera inte enbart för festen; det finns ju ett liv efter julen också.
Diagnos: Tomhet. Julen kändes som ingenting. Barndomsförundran infann sig inte. Drabbar i synnerhet tonåringar. Planera för att hyra ut dem till barnfamiljer som tomtar, eller bjud hem bebisfamiljer. Fira kontinentalt: kort, vuxet, glatt.
Diagnos: Bitterhet. Ingen uppskattade min uppoffring. Alla hade bråttom till konkurrerande svärföräldrar. Drabbar särskilt äldre kvinnor. Ge en julkalender med ett besök, en städning, en julsång, en maträtt. Delad jul är allas jul.
Diagnos: Slöseri. Konton tomma, krediten maxad. Drabbar mest föräldrar som har svårt med nej. Men varför tycker vi att en budgeterad glädje är en förstörd glädje? Att besöka julbasarer, loppisar och små butiker och hemlagat tar tid, men tid är ju pengar, och gemensam tid är redan en julklapp.
Diagnos: Ånger. Det är trendigt att ”vara på rymmen från julen”. Drabbar både familjer och singlar. Det är helt okej att badda tallkottkörteln med ljus, och kanske är en familj som surfar tillsammans en familj som håller ihop. Men åk inte ut bara för att du själv har byggt dig ett spöke om den perfekta julen.
Diagnos: Samvete. Det är populärt att fira jul med dem som inte fått hem i något härbärge. Drabbar främst vuxna med utflugna barn och medvetna unga. Anmäl dig i tid hos någon som har julöppet för de utslagna, och bli gärna kvar året om.
Diagnos: Pladask. En Fanny och Alexander-jul är allas dröm, men få förunnat. Drabbar i synnerhet ambitiösa damer. Avdetonera julens minfält. Det var den pruttande morbrorn som alla minns bäst ur filmens jul ändå.
Diagnos: Bråk. Se ovan. Drabbar i synnerhet matriarker. Släktens spänningar sipprar fram eller exploderar runt julbordet. Om du inte hinner försonas med alla innan jul överväg ändå att denna gång låta bli att bjuda in svågern som brukar fälla julgranen i fyllan varje år.
Diagnos: Fattigdom. Alla bläddrar inte i damtidningar och bollar mellan kalkon och kaviar. Drabbar alltför många, synnerligen hårt barnfamiljer. Kan man sammanstråla kring talko och fest? Vad kunde du göra?
Diagnos: Ensamhet. Det finns två sorter: den frivilliga och den påtvingade. Drabbar mormor som helst skulle sova i sin egen säng, och farbrorn som dammas av och bjuds in en gång om året som jultotem. Vägra den obekväma julrollen i tid!
Diagnos: Baksmälla. Att städa undan efter jul är lika tråkigt som att packa upp efter resan. Drabbar särskilt den så kallade julmänniskan. Fixa ett talko med kalas för tjugondag Knut, och ha oavsett det tålamod med granbarr under midsommarbjörkarna.