Klimatförändringen har lett till att flera av de orter som tidigare stått värdar för vinter-OS inte längre kommer på fråga.
Klimatförändringen har lett till att många orter som tidigare ordnat vinter-OS snart är för varma för spelen. Det dramatiskt försämrade snöläget märks också i Finland. Både hobbyidrottare och toppidrottare drabbas.
Av de 21 orter som hittills ordnat vinter-OS kommer 9 med hög sannolikhet att vara opålitliga med tanke på snöläget inom femtio år. Det här visar en undersökning som University of Waterloo i Ontario gjorde 2014 och som uppdaterades 2018. Enligt forskarna är det helt omöjligt att ordna OS en gång till i Sotji, Garmisch-Partenkirchen och Vancouver. Förutom de här orterna kan inte heller Squaw Valley garantera tillräckligt mycket snö, inte ens med hjälp av artificiell eller lagrad snö.
De som håller på med vintersport lider extra mycket när klimatet blir varmare, men de är också själva effektiva förorenare. Det gäller både hobbyidrottare och toppidrottare.
– Vintersport är inte ekologiskt, det måste vi alla medge. Grenarna innebär en hel del resande, ofta med flygplan.
Det säger Niklas Kaskeala, som leder den internationella organisationen Protect Our Winters (POW) i Finland sedan fyra år. POW försöker påverka klimatförändringen genom att sprida information, med kampanjer och genom att lobba. Som ambassadörer fungerar toppidrottare inom olika grenar.
– Snowboardaren Enni Rukajärvi har tusentals följare och när hon sprider information om klimatförändringen i sina kanaler gör det verkligen skillnad.
Kaskeala säger att uppskattningsvis 80 procent av befolkningen i USA följer idrottsrelaterade nyheter, medan bara 20 procent bryr sig om vetenskapliga nyheter. Idrottarna är alltså en effektiv kanal men de sitter också i en knepig situation då de själva reser runt världen för att tävla och träna.
– Å ena sidan kan det uppfattas som dubbelmoral. Å andra sidan måste de träna för att vara bäst. Om de inte är på topp har de ingen plattform att sprida budskapet på, säker Kaskeala.
Snowboardarna reser till Australien
– Visst är det paradoxalt att vi klagar på att snön försvunnit i Europa, och sedan flyger över halva jordklotet för att träna.
Det säger snowboardlandslagets tränare Antti Koskinen. I år reste laget ända till Australien för att hitta snö. Där är förhållandena bra i augusti och september medan glaciärerna i Europa numera är i tillräckligt bra skick för freestyleåkarna först i oktober.
– De första resorna till Alperna den här säsongen var verkligen sorgliga. Glaciären i Saas Fee var alldeles brun. Ett läger ställdes in helt på grund av vädret och måste bokas om i sista sekund.
Koskinen medger att det inte är optimalt att jaga snön som försvunnit på grund av klimatförändringar genom att flyga till andra sidan jordklotet. Men vad ska man göra?
– Inomhushallar finns i Nederländerna och Storbritannien, men nästan alla hallar är för små för att bygga riktigt stora hopp i. Dessutom är snön ofta gammal och i dåligt skick. Den har en mjölig konsistens som leder till att hoppen blir farliga.
Bristen på snö har lett till teknisk utveckling och med dagens teknik är det möjligt att producera snö nästan var och när som helst. Världscuptävlingen i big air nu i helgen avgörs i Peking på snö som tillverkas i kvävetält. Själva hoppet är uppriggat på ställningar.
– Också i Modena tidigare i höst var snön fusk. Där var det hela 15 grader varmt.
Snöexpert får många uppdrag
Lösningar som de här är möjliga tack vare snöexperter som Mikko Martikainen som ansvarade för snön bland annat under vinter-OS i Sotji. Förra veckan satte han hoppbacken i Ruka i skick. Han utvecklar hela tiden nya metoder för att lagra snö så effektivt som möjligt. I Levi sparade man 40 000 kubikmeter snö över sommaren under specialgjorda täcken. Det räckte till att göra Levi Black åkduglig under världscuptävlingen i slalom, trots plusgrader.
Enligt Martikainen kan vi ändå inte fortsätta jaga snö på konstgjord väg till vilket pris som helst.
– Vi måste tänka ekologiskt och framför allt måste vi göra en gemensam ansträngning för att stoppa den här utvecklingen.
Sommarträning hela hösten
Längdskidåkarnas träningschef Eero Hietanen säger att också längdåkarna har tampats med stora problem på grund av klimatet.
– I Ramsau i början av oktober
kunde man tydligt se att glaciären blivit mindre. Spåret var kortare än vanligt och det var täckt av småsten. På tusen meters höjd var det tjugo grader varmt, rena rama sommarvädret.
Landslaget tvingades nöja sig med sommarträning på rullskidor, det var ingen idé att åka upp på glaciären.
Med tanke på träningens kvalitet är sådana här förhållanden inte optimala. Den lagrade snön är hårdare och till konsistensen aningen grynig. Det är ändå bra att åkarna tvingas vänja sig vid den här typen av snö, en del världscuptävlingar avgörs nämligen på likadant underlag.
– En konkret skillnad är att de måste testa skidor på olika slags snö och ha en skida med annan profil då de åker på gammal snö.
Återväxten hotad
Svarta vintrar i söder och fusksnö i norr är inte direkt inspirerande och med tanke på återväxten inom vintergrenarna är snöbristen en katastrof. Hietanen säger att antalet unga skidåkare hela tiden dalar.
– Det är klart att det har med snöbristen att göra. Varför skulle man börja åka skidor där det inte finns förutsättningar?
I södra Finland finns det fem skidtunnlar men det löser inga problem.
– Tunnlarna är dyra att uppehålla och dessutom hör det till grenen att vara ute i naturen och få frisk luft. Det är inte samma sak att åka i en tunnel, säger Hietanen.
Snöexperten Mikko Martikainen håller med om att vi borde frångå tunnlarna och i stället satsa på banor med lagrad snö. Enligt honom är det inte alls en utopi att också södra Finland skulle börja lagra snö i större utsträckning.
– Extrema väderförhållanden verkar bli vanligare och för att vi ska kunna spara snö räcker det med en kort kall period. I södra Finland hade förra vinterns smällkalla period i februari räckt för att producera snö till nästa säsong.
Finland möjlig OS-värd trots varmare klimat
Finlands olympiska kommitté utreder för tillfället om det är möjligt att arrangera vinter-OS i Finland. Janne Leskinen som ansvarar för utredningen säger att klimatet är något som man kommer att behöva ta i beaktande. Han tror inte att snöbristen kommer att vara ett hinder trots att vi ligger på liknande breddgrader som Oslo som hör till de olympiska orter som blivit för varma.
– Vi har redan exempel på att det fungerar. Titta bara på Ruka och Levi. Det finns inte många andra platser där man kan producera lika bra snöförhållanden på konstgjord väg som här, säger han.
Enligt Niklas Kaskeala på POW är stora idrottsevenemang alltid problematiska ur klimatperspektiv, men till exempel under VM i Lahtis 2017 lyckades POW hjälpa arrangörerna att hålla utsläppen i schack.
– De satsade bland annat på att hela tiden marknadsföra tåget som ett bra färdmedel för att ta sig till arenorna.