150
Harry Harkimos rörelse Liike Nyt ställer upp i riksdagsvalet och har 150 kandidater som mål. Är det en storm i ett vattenglas? Inte om man ser hela sammanhanget: Nya partitrötta rörelser klättrar fram på olika håll i Europa.
kandidater siktar den politiska rörelsen Liike Nyt på att ställa upp med i riksdagsvalet. Rörelsen tänker inte delta i valdebatter.
Vem är det som ställer upp i valet egentligen? Det är inte ett parti. Liike Nyt är en förening, som kommer att bestå av ett nätverk av kandidater som ställer upp med 100 egna kandidatkort.
Nu finns omkring 50 kandidatnamn, men de publiceras först i december. I januari utlovar Harry Harkimo, rörelsens nuvarande riksdagsledamot, att det kommer fler. Harkimo ställer själv upp, i Nyland. Målet är 150 kandidater från alla kretsar. I Helsingfors och Nyland lär det nu vara ganska mättat, så Harkimo har rest runt i landet för att dels locka fler, dels mäta intresset för en valrörelse. Vad innebär det att ett icke-parti ställer upp? Rörelsens idé är att de omkring 12 000 personer som är med på rörelsens nätplattform ska vara de som röstar fram den politiska agendan. Av de frågor som tas upp där ska rörelsen välja tolv teser som alla enskilda kandidater förbinder sig att driva – i övrigt får de driva vad de vill. Varje kandidat har själv samlat in sina hundra kandidatkort, och sedan bildat valförbund med varandra i varje krets. Det här är en ny situation – kandidaterna svarar mest för sig själva.
Vad är målet?
Enligt Harkimo har rörelsen gjort en opinionsmätning om rörelsens väljarstöd, men han avslöjar inte resultat för att ”det låter så stort”. Det förblir osagt om han själv tror på att det materialiserar sig. Men rörelsen vill ha flera mandat i riksdagen, eller ”så många att det tvingar de andra partierna att tänka om sitt sätt att arbeta”.
Vad är rörelsens förebild?
Liike Nyt grundades för att Harkimo, Mikael Jungner och flera andra gestalter bakom rörelsen velat förnya sättet att göra politik. En stark förebild är den italienska Femstjärnerörelsen, vars arkitekt besökte Finland nyligen på Harkimos inbjudan.
I Femstjärnerörelsen får medlemmarna rösta om sakfrågor, skriva lagförslag som kan tas upp i parlamentet om tillräckligt många stöder det, och via folkrörelsen samlas också medel och initiativ till evenemang och välgörenhet.
Det finns alltså inte ett partimaskineri, utan en webbplattform med lösenord. På motsvarande sätt har Harkimo låtit rörelsens medlemmar rösta om hur han ska rösta i riksdagen.
Också i andra länder finns fenomen som påverkar partikartor. Den spanska vänsterfolkrörelsen Podemos driver till exempel ”kvartersråd”. Emmanuel Macrons parti En marche är också ett exempel på hur väljarrörligheten tagit över.
Hur vet man vad rörelsen driver för politik? Det vet man inte än i sin helhet, vilket är en ny situation i politiken.
Vissa förbehåll har rörelsen, till exempel att man ska vara för Europa och företagsamhet. Men sakfrågorna blir föremål för omröstning.
Därför kommer rörelsen inte att ställa upp i valdebatter. ”Debatterna är en löftescirkus som inte passar rörelsen”, säger Jungner. Löften avges inte, utan medlemmarna röstar. Däremot uppmuntras enskilda kandidater ställa upp i diskussioner kring sina egna hjärtefrågor.
Harkimo har avslöjat några saker som medlemmarna vill driva: En egen modell för vårdreformen – ni minns, frågan som Harkimo mest synligt kritiserat – som skulle basera sig på nuvarande sjukvårdsdistrikt, men med stegvis valfrihet, i framtiden beskattningsrätt och bolagiserade universitetssjukhus.
Rörelsens medlemmar vill också, enligt Harkimo, driva bättre social trygghet för företagare och slopa skatteförmåner som gäller fackförbunden. Resten klarnar när alla medlemsomröstningar är gjorda.
Varför skulle en ny rörelse påverka politiken? Liike Nyt tycks locka den typ av väljare som under det här decenniet protesterat mot så kallade gamla partier. Även om rörelsen inte skapar någon stor omvälvning nu kan trenden att locka de rörliga komma att fortsätta framöver.
Medlemmar och de presumtiva kandidaterna i Liike Nyt är, enligt Harkimo, dels sådana som inte röstat förr, dels sådana som tidigare röstat på Samlingspartiet, De gröna eller Sannfinländarna.
Det är intressant: De två sistnämnda har brukat locka unga eller rörliga väljare. Och rörligheten har nått en ny nivå det här decenniet. Sannfinländarna samlade upp en massa partitrötta 2011 och senare, De gröna har röjt nytt utrymme i mätningarna, och Blå framtid har inte samlat upp allt det som Sannfinländarna tappat.
Vad Samlingspartiet beträffar så kommer Harkimo därifrån. Han var röstmagnet i Nyland senast och ställer upp i Nyland igen – en krets där Samlingspartiet nu tappat några ledamöter sen förra valet.
Rörelsens idé kan också indirekt påverka andra partier, som planerar mer medlemsomröstningar. Till exempel har VF utlovat medlemsomröstning om en eventuell medverkan i regeringen – något som Jungner applåderade i går: Målet är att också påverka andra.