1,3
De globala klimatutsläppen nådde rekordnivå förra året. Nu krävs ännu tuffare klimatpolitik för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål, visar en färsk rapport.
procent ökade världens klimatutsläpp med 2017, till 53,5 gigaton koldioxidekvivalenter. Nivån är den högsta någonsin. det betyder att klimatpolitiken måste stramas åt ännu mer om vi ska bromsa klimatförändringen i linje med parisavtalets mål. – ökningen är otroligt oroväckande, säger Markku ollikainen som leder Finlands klimatpanel.
Precis när det såg ut som att världens klimatutsläpp hade börjat plana ut visar FN:s miljöprograms (Unep) rapport att utsläppen ökade förra året. Efter tre år med rätt jämn utsläppsnivå ökade utsläppen 2017 till 53,5 gigaton koldioxidekvivalenter, vilket är 0,7 gigaton mer än 2016 och tidernas rekord.
– Det är otroligt oroväckande, då vi redan såg ut att ha nått en maxnivå, säger professorn i miljöekonomi Markku Ollikainen vid Helsingfors universitet som leder Finlands klimatpanel.
Den globala ekonomin växte 2014–2016, likaså energiproduktionen, men då produktionens energioch kolintensitet avtog ökade utsläppen inte. Förra året växte ekonomin snabbare, men energi- och kolintensiteten avtog inte i samma takt. Det förklarar utsläppsökningen, enligt Unep.
– Världens bnp är fortfarande alltför starkt kopplad till stenkolsförbränningen, säger Ollikainen.
Kinas, EU:s och Indiens utsläpp ökade förra året medan USA:s utsläpp minskade en aning. Utsläppen från fartygs- och flygtrafiken ökade klart även om deras andelar är rätt små.
Det är brått att minska utsläppen om vi ska nå Parisavtalets mål att bromsa uppvärmningen till högst 2 grader, helst 1,5. Unep räknar med att utsläppen 2030 borde vara 25 procent lägre (40 gigaton) än 2017 för att vi ska vara på väg mot 2 grader eller 55 procent lägre (24 gigaton) om vi siktar på 1,5 grader.
Rapporten påpekar att de löften om utsläppsminskningar som getts under Parisavtalet inte räcker till för att nå målen, utan att vi även om löftena infrias går mot ungefär 3 graders uppvärmning till 2100, än mer efter det. Därför är slutsatsen att alla måste höja sina klimatambitioner.
– Även om det görs en hel del visar forskningen att regeringarna måste trappa upp takten och skynda på. Vi späder på branden fastän vi har släckutrustningen inom räckhåll, säger Joyce Msuya, direktör på Unep.
Skatter och utsläppshandel
Rapporten riktas till alla världens regeringar som samlas till FN:s årliga klimattoppmöte i Polen om två veckor. Budskapet är detsamma som i FN:s klimatpanels rapport tidigare i höst, att det fortfarande går att hålla uppvärmningen i styr, men det förutsätter omställningar av en storleksklass som ännu inte synts till.
Bilden kompletteras av Internationella energirådets (IEA) rapport World Energy Outlook 2018 som beräknar att efterfrågan på energi ska öka med över 25 procent till 2040. IEA påpekar att över 70 procent av besluten om investeringar i ny energiproduktion görs av regeringar – de bestämmer om de investerar i förnybart eller fossilt. Även om det inte byggdes ett enda nytt kolkraftverk kommer utsläppen från de befintliga att sluka nästan hela den återstående koldioxidbudgeten.
Eftersom en hel del av utsläppen kommer från andra sektorer än energiproduktionen fäster Unep-rapporten uppmärksamhet på vad som kunde göras för att minska dem snabbt. Fokus sätts på skattepolitik, innovationer och på att ta efter goda exempel på klimatinsatser i den privata sektorn och på regional nivå. Unep noterar att det finns en stor vilja och benägenhet att tackla utmaningen.
– Om regeringarna subventionerar en utveckling av utsläppssnål teknik och beskattar fossila bränslen kan de stimulera rätt sorts investeringar i energibranschen och minska koldioxidutsläppen markant. Om alla subventioner av fossil energi fasades ut kunde det minska de globala utsläppen med tio procent till 2030. Det är avgörande att koldioxidutsläpp börjar kosta tillräckligt mycket, säger Jian Liu, chefsforskare på Unep.