Mest raseri väcker Macrons beslut att avskaffa förmögenhetsskatten utom för fastigheter. Börshajar ska alltså få fortsätta att leva gott medan ’vanligt folk’ och särskilt pensionärer får betala.
Hundratusentals fransmän blockerar motorvägar och gator och har åstadkommit massförstörelse på paradstråket Champs Elysées i Paris. De gula västarna protesterar inte alls bara mot energipriser. Protesten är ett tecken på en djup samhällsklyfta och frågan
Nästan 300 000 demonstranter den första lördagen och 200 000 en vecka senare samt massprotester, vägspärrar och blockader överallt i Frankrike också alla mellandagar. Kravallpolisen tog till tårgasgranater och vattenkanoner i försöken att stoppa de gulklädda folkmassorna från att i tusental strömma in över Champs Elysées och kvarteren i närheten av presidentpalatset och parlamentet. Demonstrationer där var totalförbjudna, de gula västarna hade hänvisats till Marsfältet vid Eiffeltornet, men vägrade hålla till där.
Över femhundra skadade och två döda bland demonstranterna sedan protesten började och över nittio poliser sårade. Över etthundra personer greps av polisen. Bland dem noterades en hel del radikala ytterhögerelement, men också ökända bråkstakar utan andra motiv än att sprida förödelse.
Också yttervänstern försökte hålla sig framme och bilder av Che Guevara vajade över folkmassorna. Både lyxboutiquerna vid Champs Elysées och småföretag i affärscentrum runtom i Frankrike slickar sina sår och reparerar skador. Kravallerna och vägblockaderna betyder för dem katastrofala förluster mitt i julkommersen. Och protesten fortsätter, med hot om nya demonstrationer i Paris också denna lördag.
Den utlösande faktorn var förstås de höjda bensin- och dieselskatterna som numera har gjort dieselbränslet dyrast, det bränsle som tidigare rekommenderades i främsta rummet. Ytterligare skattehöjningar ska ske den första januari nästa år. Allting med hänvisning till den nya energipolitiken som går ut på att minska biltrafiken och växthuseffekten på klimatet.
Det främsta kravet av demonstranterna är just att de nya energiskatterna dras tillbaka. På det kravet svarade president Emmanuel Macron omedelbart nej, ingen tanke på reträtt i energipolitiken. Han kommer inte att ge efter för alla krav som föregångaren François Hol- lande gjorde. De gula västarna kräver samtidigt mera statlig service och mindre skatter, konstaterar presidenten ironiskt. Var är logiken?
Macron avvisade till en början protesten som en samtida poujadism (enligt politikern Pierre Poujade som på 1950-talet drev småföretagares och hantverkares intressen), alltså populism. Våldsamheten och omfattningen av protesten har eventuellt fått presidenten på andra tankar, men eftergifter blir det inte tal om, däremot kanske en viss social anpassning. I går presenterade Macron en ny institution, ett högsta klimatråd (Haut Conseil pour le Climat) vars miljöexpertis får rätt att ingripa i alla nya regeringsbeslut.
Ett grundproblem är att bränsleskatten drabbar fransmännen mycket olika. I storstäderna är kollektivtrafiken lättillgänglig för alla, på landsorten och i avlägsna förorter är bilen det enda tillgängliga kommunikationsmedlet. Vilka är det som bor i förorterna eller på landsbygden? Inte de mest välbärgade, utan lägre medelklass.
På måndagen publiceras ett lagförslag om att utveckla transportmöjligheterna, lagen om mobilitet. För ett år sedan presenterade premiärminister Édouard Philippe projektet med att nästan hälften, 40 procent, av fransmännen bor i områden där ingen kollektivtrafik finns att tillgå. Transportkostnaderna är 20 procent högre för familjer på landsorten än för stadsbor. Ändå har de nästan enda eftergifter som regeringen gjort hittills gällt ett litet bidrag om 1 000 till 4 000 euro för de allra mest behövande, om de skaffar en ny och energivänligare bil.
De som nu demonstrerar vägrar att bära hela bördan av det nya energitänkandet. Mest raseri väcker Macrons beslut att avskaffa förmögenhetsskatten utom för fastigheter. Börshajar ska alltså få fortsätta att leva gott medan ”vanligt folk” och särskilt pensionärer får betala. Löntagare får en viss kompensation i avskaffade socialförsäkringsavgifter, men pensionärerna får betala mer än andra. De minskade lokalskatterna för låginkomsttagare kompenserar inte andra höjda skatter.
De gula västarna i Frankrike är inte något unikt fenomen. De är bara en i raden av tidigare okända massprotester, nu spridda genom internet. De bara dyker upp en dag som ur intet, men kan fortsätta i månader och få oanade följder. I Frankrike hade man för två och ett halvt år sedan Nuit debout (Uppe på natten) med sittstrejker på Place de la République i Paris, främst mot den nya arbetslagstiftningen, men också mot alla orättvisor i regeringspolitiken (Hollande/Manuel Valls), arbetslöshet, bostadsbrist, terrorism kontra säkerhet, kapitalismens orättvisor.
Då var arrangörerna främst vänster- eller miljöaktivister. Då talade man om en fransk version av Los Indignados, Spanien, Syriza i Grekland eller Occupy Wall Street. Den nya franska protesten jämförs med vänsterpartiet Podemos i Spanien, en efterföljare till Los Indignados, men också med populistpartier som Cinque Stelle, Femstjärnepartiet som har blivit störst i Italien, eller självhärskaren Victor Orbáns parti Fidesz i Ungern.
Ett verkligt problem med De gula västarna är att ingen egentlig ledare har framträtt. Många tar sig ton, men är inte ense sinsemellan. Macron kan alltså lätt skjuta ifrån sig ansvaret för att inte förhandla, ja, med vem?
Gula västarna har nu utsett åtta personer som talesman, men alla är inte alls ense om att de representerar dem. Macron å sin sida har lanserat en social pakt med representanter för facket och andra organisationer som ska förhandla om rättvis utveckling.
Och vem har inspirerat protesten? Den franska regeringen hänvisar till extremhögern och Marine Le Pen.
Ett verkligt problem med De gula västarna är att ingen egentlig ledare har framträtt. Många tar sig ton, men är inte ense sinsemellan. Macron kan alltså lätt skjuta ifrån sig ansvaret för att inte förhandla, ja, med vem?