EU ska bli koldioxidneutralt på 30 år
EU ska som världens första stora ekonomi bli klimatneutralt till 2050, lyder kommissionens ambitiösa mål. För att det ska vara trovärdigt måste EU skärpa utsläppsmålet till 2030, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen.
EU siktar på att bli koldioxidneutralt 2050, före någon annan av världens stora ekonomier. Det föreslår kommissionen i en ny långsiktsplan som slår fast att EU kan vinna på det, också ekonomiskt. Utmärkt, anser både Finlands regering och miljörörelsen, men säger att EU också måste skärpa sitt utsläppsmål till 2030 om långtidsplanen ska vara trovärdig.
”Klimatneutralitet är nödvändigt, möjligt och i Europas intresse”, anser klimat- och energikommissionären Miguel Arias Cañete om den strategi som kommissionen lade fram i går och som ska presenteras under FN:s klimatkonferens i Katowice med start på söndag.
Kommissionen vill säkerställa att övergången till ett klimatneutralt samhälle blir socialt rättvis och att den stärker EU:s ekonomi och föregångarroll i klimatfrågor. Strategin ska diskuteras i EU nästa år, och troligen godkännas i slutet av året under Finlands ordförandeskap, så att den kan lämnas till FN:s klimatkonvention 2020.
I strategin målas åtta olika scenarier upp. De två mest ambitiösa leder mot klimatneutralitet år 2050, vilket kan vara vad EU behöver uppnå om världen ska bromsa klimatföränd- ringen till 1,5 grader. Finlands miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) säger att det är rimligt att EU uttryckligen siktar på de scenarier som är i linje med 1,5-gradersmålet.
– Det är den vägen EU måste gå, i synnerhet om vi ska visa ledarskap i klimatpolitiken, säger Tiilikainen.
Miljörörelsen applåderar kommissionens initiativ att sikta på klimatneutralitet till 2050.
– Det är en dramatisk kursförändring. Tre år efter Parisavtalet börjar EU äntligen tala om att trappa upp klimatåtgärderna såsom avtalet förutsätter. Det här förbättrar möjligheterna att avvärja en klimatkatastrof, säger Wendel Trio på paraplyorganisationen Climate Action Network.
Samtidigt påpekar både Kimmo Tiilikainen och Wendel Trio att ett ambitiöst långtidsmål inte är mycket värt om man inte också justerar
etappmålet till 2030. I dag är EU:s 2030-mål 40 procents utsläppsminskningar jämfört med 1990 års nivå. Enligt kommissionens beräkningar har klimatpolitiken redan stramats åt så mycket att EU redan är på väg mot ungefär 45 procent.
Mer behövs
Finlands klimatpanel bedömer att EU måste höja utsläppsmålet för 2030, till någonting mellan 55 och 65 procent, för att ligga i linje med långsiktsmålet om klimatneutralitet till 2050. Parlamentet har flaggat för att höja målet till 50. De grönas ordförande Pekka Haavisto hade hoppats att kommissionen skulle ha satt ett nytt 2030-mål.
– Klimatförändringens öde avgörs under det närmaste årtiondet. Jag är besviken på att kommissionen inte föreslår ett tuffare utsläppsmål för 2030. EU borde minska sina utsläpp med 60 procent till 2030 för att vi ska kunna bromsa uppvärmningen till 1,5 grader, säger han.
Kimmo Tiilikainen håller med om att 2030-målet måste höjas, men han vill inte nämna någon siffra.
– Jag hoppas det finns beredskap för att skärpa utsläppsmålet, säger han.
Tiilikainen leder den parlamentariska arbetsgrupp som statsminister Juha Sipilä (C) nyligen tillsatte i hopp om att Finland ska kunna slipa en enhetlig klimatpolitisk stånd- punkt som håller över riksdagsvalet i april, och som Finland kan driva under EU-ordförandeskapet nästa år. Finlands eget mål är klimatneutralitet fem år före EU, 2045.
Åtminstone bland väljarna finns stöd för en mer ambitiös klimatpolitik, uppger kommissionen. I en färsk eurobarometer bedömer 93 procent av européerna att människan driver på klimatförändringen och 85 procent anser att en effektivare energiförbrukning och andra klimatåtgärder kan skapa ny ekonomisk tillväxt och nya jobb i Europa.