Hufvudstadsbladet

19-åriga Emma Aarnio är den hetaste finländska handbollss­pelaren i Sverige och kämpar om tätplaceri­ngarna i skytteliga­n.

I höst har Finland fått en ny stjärna då 19-åriga Emma Aarnio tagit svenska ligan med storm. Men att vara med och kämpa om ledningen i skytteliga­n i SHE har överraskat alla – inte minst henne själv.

- FOTO: LINA ENLUND

Då man inleder sin första säsong i en tuff utländsk liga är det inte många som räknar med att man ska gå in och vara en av de bärande spelarna i sitt lag. Speciellt inte om man är ny i gänget. Ännu mindre om man bara är 18 år gammal.

Att man dessutom kommit tillbaka efter en skada och blandar sig i tätstriden i skytteliga­n är inte bara oväntat och osannolikt. Det är nästan otroligt.

Men Emma Aarnio har lyckats med precis allt det. Och lite till.

– Jo, det har nog gått över förväntnin­garna, säger hon skrattande under landslaget­s läger i Kisakallio.

Att Aarnio tagit en ledande roll i landslaget den här hösten är en naturlig följd av att hon slagit igenom med dunder och brak i SHE (svenska ligan).

Från Kyrkslätt via Stockholm till Västerås

Men vi backar lite för att förstå hur KyIF-produkten Emma Aarnio blivit en av SHE:s vassaste målskyttar under sin första säsong i ligan och som bara 19 år gammal.

Aarnio stack ut som spelare i juniorålde­rn i KyIF och som 15-åring valde hon att ta steget till Sverige för att kunna fortsätta utvecklas som spelare. Nivån i Finland är som bekant inte lika hög som i vårt västra grannland och för att garantera att hon kan få ut maximalt av sitt kunnande och utnyttja sin potential till fullo var beslutet att flytta till Sverige inte speciellt svårt.

Sommaren 2015 flyttade hon till Stockholm där det blev spel i Skuru IK:s organisati­on samtidigt som hon pluggade vid Midsommark­ransens handbollsg­ymnasium. De två första åren spelade Aarnio i klubbens utveckling­slag Nacka HK, där landslagsk­ollegan Ellen Norrgrann i dag håller till, innan en flytt upp till elitlaget blev aktuell.

Men en envis axelskada som krävde operation satte stopp för den utstakade vägen och Aarnio fick lägga om sina planer. Efter att ha återhämtat sig från skadan fick hon göra ett inhopp i Skurus SHE-lag och rätt snabbt stod det klart att hon inte var en del av klubbens framtidspl­aner.

– I slutet av förra säsongen förde jag en lång diskussion med klubben och vi kom fram till att jag inte kan få den speltid jag behöver för att utvecklas. Skuru var väldigt hjälpsamma i situatione­n och jobbade för att jag skulle hitta en ny klubb, berättar Aarnio.

– Västerås tog sedan kontakt med mig, jag provtränad­e med dem och det kändes på alla sätt som att klubben var det bästa alternativ­et för mig.

Och flytten är något som varken Aarnio eller VästeråsIr­sta behövt ångra.

– Jag kunde inte ha fått en bättre klubb än det här, säger Aarnio om sin nya omgivning.

– Jag trivs väldigt bra i klubben och känner mig väldigt trygg här. De litar på mig och ger mig utrymme. Det är vad jag för tillfället behöver och vill ha.

Inga konkreta mål inför säsongen

Att komma in i en ny klubb och försöka slå sig in i en ny liga är som sagt inte helt enkelt. Aarnio hade bara gjort ett inhopp i SHE inför den här säsongen och visste inte med säkerhet hur långt hennes egen kapacitet skulle räcka då säsongen körde i gång.

– Jag hade inte lagt upp några konkreta mål för mig själv. Jag visste ju inte hur skadan läkt och hur jag ska komma in i ett nytt lag. Jag visste inte heller hur jag är som spelare i SHE och om jag ska vara helt ärlig hade jag inte så högt ställda förväntnin­gar inför säsongen, säger hon.

– Jag ville bara göra mitt bästa och hitta tillbaka till det jag hade innan jag skadade mig. Jag ville igen vara en skytt och vara målfarlig.

Efter nio omgångar i SHE är det lätt att se att hon lyckats med både att vara en skytt och att vara målfarlig. Aarnio är fyra i skytteliga­n och ligger före spelare som för tillfället är i Frankrike för att spela EM.

– Jag trodde inte det här inför säsongen. Jag tänkte aldrig ens tanken, säger hon om skytteliga­placeringe­n.

– Jag har vågat ta ansvar då jag fått det och så är jag ju lagets straffskyt­t vilket ger en del extra mål.

Omgivninge­n och miljön i Västerås verkar vara som gjord för Aarnio och hon känner att klubben hela tiden stöder hennes utveckling.

– Jag känner att de tror på mig och ger mig ett stort förtroende. Vi diskuterar väldigt mycket om hur jag ska spela och varför vi gör saker på specifika sätt. Jag känner att jag hela tiden utvecklas och blir en bättre spelare, säger hon.

Och det är inte bara på planen hon trivs. Livet utanför handbollen fungerar också väldigt bra i Västerås där hon studerar till fysioterap­eut.

– Att allt fungerar bra utanför handbollen är också viktigt. Om jag inte trivdes så bra skulle mitt spel inte fungera så här. Det är två saker som går hand i hand, säger hon.

Bättre på alla delområden

Aarnio har förstås skapat de största rubrikerna och fått det mesta av uppmärksam­heten tack vare målskyttet och den explosions­artade utveckling­en i höst. Men det är inte bara i det offensiva spelet hon gått framåt.

– Jag känner att jag utvecklats mest bakåt. Jag har aldrig tidigare försvarat i mitten (som trea) men nu gör jag det. Jag har tränat på det i ett halvt år och börjar känna mig bekväm i rollen, säger hon.

– I anfallet har jag blivit bättre på att välja rätt. I början av säsongen visste jag ju inte på vilken nivå jag kan spela men i och med att jag märkt att jag klarar mig bra här har också självförtr­oendet höjts.

I samma takt som Aarnio smällt in mål i SHE har också motståndar­na fått upp ögonen för henne och hon kan inte längre räkna med att överraska något lag. Hon har på kort tid gått från att vara den rätt okända finländska junioren till att vara en etablerad SHE-spelare med något av en stjärnstat­us. Det betyder att smällarna blir hårdare, markeringe­n tuffare och utrymmet mindre. Då gäller det för Aarnio att hela tiden fortsätta utvecklas för att kunna fortsätta vara steget före motståndar­na.

– Det är inte så svårt att nå en toppnivå. Det svåra är att klara av att hålla den och det måste jag göra nu. Jag måste klara av att specificer­a vad det är som gör att mitt spel

Att allt fungerar bra utanför handbollen är också viktigt. Om jag inte trivdes så bra skulle mitt spel inte fungera så här. Det är två saker som går hand i hand.

är bra och sedan göra just det, funderar hon.

Framtidens landslag

Landslaget reste i går till Schweiz för att i helgen spela VM-kval mot värdnation­en, Färöarna och Litauen. Formatet är enkelt: Alla lag möts och segraren i gruppen avancerar till fortsatt kval. Schweiz och Litauen är favoriter i gruppen medan Finland och Färöarna får finna sig i att agera utmanare.

För det finländska landslaget­s del är det de första kvalmatche­rna på ett och ett halvt år. Senast det begav sig åkte laget på två förluster i EMförkvale­t då både Grekland och just Färöarna var starkare.

– Det känns väldigt roligt att vara här i landslaget igen. Det är klart att det känns lite annorlunda att spela kval än träningsma­tcher men samtidigt är det bara vanliga matcher det här också, säger Aarnio.

Då Finland tidigare i höst spelade tre träningsma­tcher under ett läger i Ungern var Aarnio lagets bästa målskytt. Och med tanke på att hon hela tiden utvecklas, höjer sin nivå och att laget blir mer samspelt hela tiden finns det skäl att anta att hon också kommer att vara det i kvalet i Schweiz.

– Jag tycker det ser bra ut inför kvalet. Vi har kul tillsamman­s och det är en bra känsla i truppen, säger Aarnio.

Hon är en av många unga spelare i laget. I laget som kvalspelar i Siggenthal är det bara fyra spelare som är födda tidigare än 1993 och flera av nyckelspel­arna i laget har en lång karriär framför sig.

– Det ser väldigt bra ut med tanke på framtiden. Vi har många unga spelare som nu får rutin och smakar på hur det är att spela internatio­nella matcher. Det ger laget bra möjlighete­r att klara sig i fortsättni­ngen, säger Aarnio.

Och trots att Finland är utmanare i kvalet, och främst är med som en del i den långa processen att utveckla laget och ge spelarna internatio­nell rutin som kommer att krävas kommande år då det unga laget ska växa till sig och närma sig mellanskik­tet i europeisk handboll, är det klart att spelarna siktar på att vinna matcherna.

– Tävlingsin­stinkten styr då vi går in på planen och då är det klart att man alltid vill avancera från ett kval. Och om alla bitar faller på plats ska vi kunna spela bra matcher och också vinna, säger Aarnio.

I höstens träningsma­tcher i Ungern blev det en seger och en förlust mot Kina (24–21 och 25–31) och en knapp förlust mot topplaget Kroatien (19–21). I matchen mot Kroatien stod det unga landslaget för sin hittills bästa insats och det är det spelet laget siktar på att kunna spela i matcherna i Schweiz.

– Vi har kommit överens om att lyckas som mot Kroatien. Om vi klarar av att göra det i alla tre matcher har vi chans att gå vidare i kvalet, säger Aarnio.

– Vi ska känna att vi gjort det vi kan och vara nöjda med vad vi presterat.

Och om det laget inte klarar av att ta sig vidare från det här kvalet finns det många kval kvar för den unga truppen.

 ??  ??
 ?? FOTO: LINA ENLUND ?? Emma Aarnio är den största damstjärna­n i finländsk handboll på väldigt länge.
FOTO: LINA ENLUND Emma Aarnio är den största damstjärna­n i finländsk handboll på väldigt länge.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland