Ryssland och Ukraina sätter hårt mot hårt
Mycket allvarligt läge, säger experter som ändå tror att länderna vill undvika krig
Läget vid Kertjsundet är mycket allvarligt. Det säger kommendör Jaakko Jäntti vid Försvarshögskolan, som har svårt att förstå varför man vill blåsa upp konflikten ännu mer.
Ukrainas president Petro Porosjenko har undertecknat en lag om undantagstillstånd i landet med anledning av oroligheterna i Kertjsundet mellan Krimhalvön och Ryssland.
Det ryska försvarsdepartementet meddelar i sin tur att man kommer att placera ut nya luftvärnsrobotar på Krimhalvön, som Ryssland annekterade 2014.
Jäntti tror inte på ett fullskaligt krig länderna emellan, trots att förhoppningarna om varaktig fred smulats sönder.
– Det finns alltid risken att det ska trappas upp, men det finns återhållande krafter. Man vill inte ha ett fullt utvecklat krig. Det här är ett sätt att testa varandra, testa hur man kan flytta fram gränserna, säger Carolina Vendil Pallin, expert på rysk säkerhets och utrikespolitik på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.
Kommendör Jaakko Jäntti vid Försvarshögskolan beskriver situationen vid Kertjsundet som mycket allvarlig.
– Rysslands president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov har gjort förvånansvärt aggressiva uttalanden riktade mot Ukraina efter söndagens angrepp vid Kertjsundet. Jag har svårt att se varför man vill blåsa upp konflikten ytterligare, säger Jäntti.
Ryska styrkor öppnade eld mot ukrainska krigsfartyg vid Kertjsundet på söndagen. De ukrainska fartygen beslagtogs och besättningarna togs tillfånga. På måndagen och tisdagen fortsatte propagandakriget med oförminskad styrka bland annat i rysk tv där man visade upp de fängslade ukrainska besättningsmedlemmarna som skadades i sammandrabbningen. Enligt Jäntti kan den ryska retoriken handla om ett försök att blidka hemmapubliken.
– De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland har försvårat situationen för vanligt folk och missnöjet sprider sig bland den ryska medelklassen. Kreml vill på det här sättet fika efter inrikespolitiska snabb- vinster och tona ned missnöjet genom att avleda uppmärksamheten till Krimhalvön och Kertj, säger han.
Ryskt trendbrott
Samma politiska poäng plockas också i Ukraina där landets parlament utlyste undantagstillstånd och aktiverade lagen om försvarstillstånd för att kunna påskynda ett militärt ingripande om situationen så kräver.
– Beslutet har ett starkt symbolvärde. Det är ju Ukrainas suveränitet som står på spel. Samtidigt är det också ett sätt att lugna ner de demonstranter som brände bilar utanför Ryssland ambassad i Kiev. Ukrainas president Petro Porosjenko vill se till att situationen inte eskalerar på hemmaplan.
De ryska aggressionerna innebär ett trendbrott åtminstone i ett avseende.
– Ryssland har hittills konsekvent bestridit att landet har medverkat i den väpnade konflikten i östra Ukraina. Nu kör man helt ogenerat med öppna kort genom att beslagta ukrainska krigsfartyg på ukrainskt territorialvatten. Ryssland försöker inte ens ge ett sken av att landet skulle respektera folkrättsliga spelregler i den här konflikten.
Jäntti tror inte att söndagens väpnade konflikt vid Kertjsundet kommer att öppna Pandoras ask och leda till en större öppenhet kring Rysslands uppbackning av det pågående kriget i östra Ukraina. Något fullskaligt krig mellan Ryssland och Ukraina tror han inte heller på, trots att förhoppningarna om varaktig fred i regionen nu har grusats.
– Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa står helt maktlös inför den nya situationen. OSSE:s beslut kräver konsensus och så länge Ryssland är medlem i organisationen kommer inga framsteg i fredssonderingarna att ske.
Hur kommer omvärlden att reagera på den upptrappade konflikten? – Det kan mycket väl hända att det internationella samfundet ytterligare skärper de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, och att vissa länder går in för att omvärdera bestämmelserna om leverans av krigsmateriel till Ukraina.
❞ Kreml vill på det här sättet fika efter inrikespolitiska snabbvinster och tona ned missnöjet genom att avleda uppmärksamheten till Krimhalvön och Kertj. Jaakko Jäntti kommendör, huvudlärare i strategi vid Försvarshögskolan