Kometen kommer
Italiensklektionen vid medborgarinstitutet är slut för kvällen. Stämningen i klassrummet är munter och uppsluppen. Vi låter som en grupp glada svalor som nyligen anlänt till den höga Nord och sitter kvittrande på farsturäcket en varm och klar vårdag i maj. I verkligheten är det november. Ute är det mörkt, råkallt och vått. Vi är på väg ut ur klassrummet då vår lärare signora Melania ropar ut:
– Till nästa gång, per la prossima volta, får ni i uppgift att leta reda på en artikel ur en italiensk dagstidning som intresserar er och som vi tillsammans kan diskutera i gruppen.
Sagt och gjort. Väl hemma tar jag fram datamaskinen och sökmotorer. Plötsligt, bland reportage om politisk turbulens, oväder och översvämningar dyker den upp på skärmen. Lyser i novembermörkret. Vad är nu detta? Kometen kommer! Sannerligen!
I december susar den förbi jorden, närmare än någonsin tidigare och ju närmare den kommer, desto klarare blir den! Passagen lär vara väldigt gynnsam för oss i de nordliga hemisfärerna, men var precis förtäljer inte historien. Snarare ges koordinater för italienska förhållanden. Jag läser vidare; kometen är liten, endast 1,5 kilometer i diameter och den är inte lika spektakulär som Hale-Bopp 1997 som lyste länge på julhimlen med en lång och ståtlig svans. Det bästa är att kometen skall kunna beskådas med blotta ögat. Detta sker bäst på mörka platser, helst utanför stadens ljus. En liten kikare rekommenderas att ha med i bakfickan.
Men nu kommer det allra bästa: denna lilla komet har ett namn och inte vilket namn som helst, den heter 46P/Wirtanen. Har man hört på maken! Nog har man hört tassiga namn på kometer tidigare, men detta tar nog priset. Inte ett särskilt romantiskt namn, men ett namn som definitivt väcker mitt intresse. Vem var denna Wirtanen? Jag läser vidare. Herr Carl Alvar Wirtanen, född 1910 och död 1990, var en amerikansk astronom med finska rötter och finskt ursprung (inte en överraskning med det efternamnet). Mr Wirtanen arbetade i ett observatorium i USA och han upptäckte denna komet den 17 januari 1948.
Han upptäckte också flera andra kometer och asteroider, men vilka de var förtäljer inte artikeln och vad ”46P” betyder framkommer inte heller ur artikeln. Den är, trots allt, ingen djupgående vetenskaplig skrift, endast ett kort reportage på italienska. Men den kvalificerar sig helt klart att ha med i bagaget bland grammatikböckerna till italiensk lektion.
Där samlas vi igen, i det italienska klassrummet efter en vecka och vi har alla något att berätta. Kometen får uppmärksamhet. Vi är alla överens om att kometen är och förblir en gåta. Ett mysterium – un mistero. Och vi får sannerligen hoppas på många molnfria och klara kvällar i december för att beskåda underverket!