Ryssland krigar mot Ukraina politiskt, ekonomiskt och nu genom att försöka blockera våra hamnar, säger Ukrainas infrastukturminister Volodomyr Omeljan (t.h) när HBL:s Anna-Lena Laurén besöker hamnen i Mariupol. Omeljan räknar att Ukraina förlorat över 200
Den ukrainska ekonomin står inför ett nytt slag då Ryssland blockerar Kertjsundet. I Mariupol, den största hamnen i Azovska sjön, innebär blockaden att femton fartyg inte har kunna lämna hamnen på två veckor och rederierna förlorar hundratusentals dollar.
Klockan åtta avslutas dagsskiftet på hamnen i Mariupol. Nu är klockan tio över åtta och utanför ingången till hamnen går tre bussar på tomgång. De råfuktiga vindarna som blåser in från Azovska sjön går genom märg och ben.
Inne i en liten bar, precis mitt emot ingången till hamnen, är stämningen i topp. På bordet står några vodkaflaskor och tetrapack med saft, tömda små vodkaglas, fat med leverpastej och korvbitar.
Det är här stuvarna i hamnen träffas efter jobbet. Dricker en kopp te, snackar. Halv nio åker de hem i de väntande bussarna.
Att gänget i dag har firat med vodka beror på att en stuvare har fyllt år. Alla är på gott humör – men när jag frågar om situationen i hamnen fylls luften snabbt av det ryska språkets outsinliga förråd av svärord.
– Förr hade vi hand om två, tre fartyg i varje skift. Nu kan det gå tre, fyra skiften utan ett enda fartyg! Och vi jobbar på ackord. Då blir också lönen därefter, säger Aleksej Varakin.
”Kontroller är hybridkrigföring”
Mariupol är helt beroende av sin hamn, liksom av de stålfabriker som fortfarande arbetar utanför staden. Hittills har de kunnat fortsätta produktionen trots att ett krig har pågått några tiotal kilometer bort sedan 2014.
Men ingenting är säkert. Sedan Ryssland annekterade Krim 2014 och byggde en bro över Kertjsundet har situationen försvårats betydligt för de ukrainska hamnarna i Azovska sjön. Det enda sättet att nå dem är via Kertjsundet. Under den nya bron som Ryssland har byggt över sundet, delvis på territorium som de facto tillhör Ukraina, kan bara farttyg som är högst 33 meter höga passera. Det har lett till att större farttyg nu undviker Mariupol och Berdjansk, de ukrainska hamnarna i Azovska sjön.
I april i år började Ryssland kontrollera alla skepp som passerar sundet, vilket ledde till förseningar och problem.
– Vad Ryssland sysslar med är en ny form av hybridkrigföring. De krigar mot Ukraina politiskt, ekonomiskt och nu genom att försöka blockera våra hamnar. Det här är inte Hollywood, det är verklighet. Och Rysslands mål är i praktiken att ta över Europa, säger Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omeljan när han möter en grupp journalister i hamnen.
Enorm förlust
För knappt två veckor sedan rammade och beslagtog Ryssland tre ukrainska skepp i Kertjsundet. Ett tjugotal besättningsmän greps och ett flertal av dem kommer nu att dras inför rätta i Ryssland.
Sedan dess blockerar Ryssland sundet helt och hållet. För Mariupols del betyder det att femton skepp nu står blockerade i hamnen.
– Varje dygn i hamnen kostar rederiet mellan 10 000 och 15 000 dollar. Att Ryssland blockerar Kertjsundet innebär enorm ekonomisk förlust för oss, säger Aleksandr Olejnik, hamnchef för Mariupolhamnen.
Hamnen har gått ner från femtill fyradagarsvecka på grund av den ekonomiska krisen.
– Stål lastar vi fortfarande i hamnen. Men någon kol får vi inte in längre. De flesta kolgruvor ligger på områden som Ukraina inte längre kontrollerar, säger Aleksej Varakin.
Målet är nu att diversifiera exporten. Enligt Olejnik ska en ny terminal för export av spannmål öppnas år 2019.
– Vi har inte sparkat och kommer inte att sparka en enda anställd. Arbetstiden har minskat men alla får behålla sina jobb. Det är viktigt för oss eftersom Mariupol är beroende av sin hamn. Och jag är optimist. Det här kriget måste ta slut någon gång, säger Olejnik.
Infrastrukturminister Omeljan säger att Ukraina är tacksamt för allt internationellt stöd man har fått när det gäller blockeringen av Kertjsundet. Trump avbokade sin träff med Putin på G20-mötet efter att de ukrainska farttygen hade blivit beslagtagna och både EU och USA har entydigt fördömt Rysslands agerande.
– Jag hoppas att EU fortsätter på samma linje. Putin är en politiker som testar motståndet och som backar när det blir för stort. Får han inget motstånd kör han bara på, säger Omeljan.
I spetsen för en grupp journalister kör han igenom den öde hamnen. Vi åker ett varv ut på vattnet i en bogserbåt, medan Omeljan håller en improviserad presskonferens i den råkalla vinden.
– Ryssland har genomfört över 700 kontroller i Kertjsundet sedan april. Nu har de inlett en konkret blockad. Inte ett enda fartyg har fått lämna Berdjansk och Mariupol, våra hamnar blir döda zoner. Vi har förlorat motsvarande 200 miljoner euro sedan Ryssland inledde sina kontroller i april, säger Omeljan.
– Putins mål är inte bara att blockera våra hamnar utan att destabilisera situationen i Azovsjön. De tror att det fortfarande är möjligt att bygga en landkorridor till Krim. Tjugo kilometer härifrån anfaller ryska trupper oss. Jag hoppas att våra västliga partners stoppar Putin i hans projekt att bli Vladimir den store. Han kommer att förbli Vladimir den lille, fortsätter den ukrainska infrastrukturministern.
Men stuvarna jag träffar på den enkla baren efter dagsskiftet är inte det minsta övertygade. Andrej Baburin skyller hela situationen på den ukrainska ledningen.
– Det är inte Putin som har anfallit Ukraina, det är Porosjenko! Våra problem började långt innan problemen i Kertjsundet, de började med revolutionen på Majdan. Janukovytj var en tjuv, men under honom hade vi löner på motsvarande över tusen dollar. Nu har våra löner fallit till trehundra dollar. Vi lever ur hand i mun.