Lita på mig och lev längre

Nu är det bevisat: människor som tror gott om andra lever längre. Biträdande chefredaktör Lena Skogberg har talat med forskare som för första gången kunnat bekräfta ett samband man anat länge men inte kunnat påvisa – sambandet mellan tillit och dödlighet.

Nyfikna blickar vänds mot mig och jag inser att jag snabbt borde formulera ett klokt svar. Det är första mötet för ett nytt rådgivande organ för Nordisk Journalist Centre och vi borrar djupt i medielandskapet.

Frågan jag förväntas svara på är hur det kommer sig att tilliten till medierna är så stor i Finland att hela 72 procent av finländarna litar på den nyhet de läser?

Uppgifterna kommer från rapporten Digital News Report 2018. Studien har gjorts vid universitetet i Oxford och mäter förtroendet för medierna i 37 länder.

Finland ligger högt över snittet och är bäst i klassen i Norden. Inte nog med det: när förtroendet mäts inom den egna läsarkåren är det ingen som klår tidningen du nu läser, allas vårt kära Hufvudstadsbladet.

Inte att undra på att mina nordiska kollegor tror att jag sitter inne med en hemlighet.

Det finns naturligtvis många infallsvinklar på fenomenet förtroende. När det gäller finländarnas höga tilltro till medierna förklaras det i rapporten med att polariseringen överlag är liten i det finländska samhället. Vi har inte haft skäl att misstro varandra i någon högre grad i det efterkrigstida Finland. Forskaren Esa Reunanen menar också att det finns en stark professionell kultur bland finländska journalister som sätter strävan efter objektivitet och integritet i högsätet. Audiatur et altera pars – må även den andra parten höras, som en läsare påpekade häromdagen.

För en journalist är det naturligtvis uppmuntrande att läsa. Men när det gäller förtroendet för HBL tror jag också att vi hittar ytterligare en förklaring i det kitt vår minoritetsstatus ger oss. Vi finlandssvenskar är i många avseenden en folkspillra som behöver ritualer och traditioner för att hålla ihop strukturerna. I det finlandssvenska samhällsbygget har tidningarna med HBL i spetsen haft en självskriven roll som en intellektuell referenspunkt.

Att det fortfarande är så i dagens splittrade och globaliserade värld är lika överraskande som glädjande. Finns det andra infallsvinklar?

Den minnesstarka läsaren kommer ihåg docent Markku T. Hyyppäs undersökningar om varför finlandssvenskar tycks leva ett friskare och längre liv än majoritetsbefolkningen. Hans förklaring handlar om socialt kapital: De långlivade finlandssvenskarna är aktiva och umgås med andra på fritiden och har därför ett stort socialt kapital som ger livskraft och hälsa. I jakten på fler svar slår jag en signal till forskaren Alexander Miething vid Stockholms universitet som tillsammans med Giuseppe Giordano och Jan Mewes vid Lunds universitet nyligen har publicerat en uppmärksammad studie i tidskriften Journal of Epidemiology and Community health. Forskningen är unik i det avseendet att det är första gången forskare kunnat påvisa ett samband man länge anat men inte kunnat bekräfta. Sambandet mellan tillit och dödlighet.

– Litar du på andra människor, främlingar inkluderade? Då har du bättre chans att leva längre, säger Miething när jag ringer upp.

Personer som misstror det mesta i livet riskerar däremot att få ett kortare liv, fortsätter han.

– Vi talar om en skillnad på cirka 10 månader.

Studien har gjorts på individnivå med data från USA men gäller troligen också Norden. Resultaten kan även skalas upp till att gälla folkhälsan på samhällsnivå:

– Det är skillnad på om du bor på en plats där en relativt stor andel av befolkningen misstror omgivningen även om du själv inte gör det. Även då ökar risken att dö tidigare.

Miething menar att tillit – denna bristvara i dagens värld – är en undervärderad faktor som världens makthavare gärna kunde upptäcka potentialen i.

– Tillit till andra människor beskrivs ibland som det lim som håller ihop samhällen. Vår studie visar att denna viktiga funktion gör ännu mer – den håller dig bokstavligen vid liv.

Vi finlandssvenskar är i många avseenden en folkspillra som behöver ritualer och traditioner för att hålla ihop strukturerna.

LENA SKOGBERG

Nyhetschef