Då Krimkriget nådde Ekenäs
Boken om affären vid Vitsand är ett välkommet lokalt förankrat tillägg till den allmänna historieskrivningen om Krimkriget.
Affären vid Vitsand år 1854. En fotnot i Krimkrigets historia. Författare: Magnus Cederlöf. Utgivare: Västnyländska kultursamfundets skriftserie nr 21. År: 2018. Sidor: 263.
Krimkriget utkämpades under åren 1853–56. Bakgrunden var som vanligt komplex med inslag av stormaktspolitiska expansionssträvanden och religionskrig. Krigets geografiska tyngdpunkt låg i början kring Svarta havet, vilket är orsaken till att Krimhalvön gett kriget sitt namn.
Krigshändelserna eskalerade då England och Frankrike ingrep, eftersom man ville förhindra Rysslands intentioner att förstärka sina positioner. Storfurstendömet Finland var en del av det ryska riket, vilket ledde till att frontlinjerna delvis även uppstod i Östersjön. Krimkrigets svallvågor nådde därmed även våra kuster. Fästningarna och försvarsanläggningarna i närmast Bomarsund, Sveaborg, Hangö och speciellt Kronstadt blev givna mål för de allierades angrepp.
Ambitiöst forskningsarbete
Under våren 1854 närmade sig de engelska örlogsfartygen den västnyländska kusten i samband med en avstängningsoperation, där man försökte blockera Finska vikens utlopp i höjd med Hangö udd. I samma veva blev Ekenäs angripet av ett par engelska krigsfartyg, varvid en drabbning med försvarande artilleritrupper uppstod vid inloppet till Ekenäs stadsfjärd. Denna drabbning utkämpades den 19 och 20 maj 1854 vid Vitsand i närheten av Leksvall.
Magnus Cederlöf har utifrån ett omfattande och ambitiöst forskningsarbete beskrivit striderna vid Vitsand i sin bok Affären vid Vitsand år 1854. En fotnot i Krimkrigets historia. Uppgiften är inte enkel, eftersom krigshandlingarna tidsmässigt begränsade sig till ett par dagar och geografiskt till Vitsandssundet mellan Leksvall och Odensö. Det är således fråga om en obetydlig utlöpare långt från de egentliga frontlinjerna, och sammandrabbningen saknade strategisk betydelse, vilket författaren på ett slående sätt antyder i rubriken.
Krig och vardag
De engelska krigsfartygens seglats under försvararnas artillerield in mot Ekenäs hamnområde beskrivs på några sidor. Författaren bygger därför upp en dubbelkontext som ger Vitsandshändelserna både djup och bredd. De ingående beskrivningarna av bland annat Krimkrigets bakgrund, de allierades krigsmaskineri, den svenska försiktighetspolitiken och de ryska försvarsanläggningarna skapar den stora yttre ramen för händelseförloppet. Samtidigt målas en informativ och detaljrik bild upp av situationen i Ekenäs med omnejd. Författaren beskriver inte de lokala förhållandena enbart ur militärstrategisk och försvarsteknisk synvinkel, utan lyfter starkt upp det civila lokalsamhällets vardag. Cederlöf har därmed skapat ett verk med hög lokalhistorisk profil, där stadens borgmästare, köpmän, präster och hantverkare passerar revy.
Bokens primära uppgift är att belysa och analysera krigshändelserna vid Vitsand, men läsarna serveras parallellt en tidsbeskrivning av det västnyländska lokalsamhället – utan att den röda tråden förloras. Detta grepp fungerar utmärkt för en lokalt förankrad populärhistorisk skildring, trots en smärre avvikelse från ett rent vetenskapligt angreppssätt.
Angrepp eller kapningsförsök?
Cederlöf för ett analyserande resonemang kring några frågeställningar som tidigare väckt en viss debatt. Ett frågetecken gäller orsaken till det engelska angreppet mot Ekenäs. Var det fråga om en rekognoseringsexpedition, ett angreppsförsök mot de rysk–finländska trupperna i staden eller en fartygskapningsräd? Författaren anför starka argument för det sistnämnda alternativet, eftersom kapningen av barken Augusta på redden utanför Ekenäs blev det enda konkreta resultatet för angriparen.
Antagandet är rimligt eftersom fartygskapning var ett allmänt och systematiskt fenomen inom krigsföring – man kan bara tänka på de lukrativa kapningsföretagen på den svenska västkusten med Lasse i Gatan i spetsen.
Den andra frågeställningen gäller personskadorna och de materiella förlusterna. Inexakta noteringar, överdrifter och segslitna myter leder i regel till ett otal ”sanningar” gällande förluster. Författarens slutsatser om antalet stupade vid Vitsand – en handfull på vardera sidan – verkar väl underbyggda och därmed trovärdiga.
Välkommet tillägg
Språket är nyansrikt, flytande och medryckande. I boken förekommer vissa upprepningar som kan verka störande. Detta gäller speciellt behandlingen av den annars förtjänstfulla analysen av tidningsuppgifterna i olika länders medierapportering efter Vitsandsaffären, där substansmässigt likstämmiga uppgifter förekommer flera gånger. En enkel matrisuppläggning av olikheterna hade tjänat samma ändamål.
Boken om affären vid Vitsand är mycket välkommen ur lokalhistoriskt perspektiv. Krimkriget är antagligen känt för den stora allmänheten genom bombardemanget av Bomarsund som i förlängningen sådde fröet till Ålands demilitarisering. Krimkriget förknippas även med ny militärteknik, krigskorrespondenternas tilltagande roll samt Florence Nightingale. Tack vare Magnus Cederlöfs bok vet vi att även Västnyland fick uppleva en fläkt av detta – det första ångdrivna fartyget stävade in mot Ekenäs och Vitsand omnämndes i de stora dagstidningarna i London och Paris.