Hufvudstadsbladet

Då Krimkriget nådde Ekenäs

Boken om affären vid Vitsand är ett välkommet lokalt förankrat tillägg till den allmänna historiesk­rivningen om Krimkriget.

- Göran ERIKSSON

Affären vid Vitsand år 1854. En fotnot i Krimkriget­s historia. Författare: Magnus Cederlöf. Utgivare: Västnyländ­ska kultursamf­undets skriftseri­e nr 21. År: 2018. Sidor: 263.

Krimkriget utkämpades under åren 1853–56. Bakgrunden var som vanligt komplex med inslag av stormaktsp­olitiska expansions­strävanden och religionsk­rig. Krigets geografisk­a tyngdpunkt låg i början kring Svarta havet, vilket är orsaken till att Krimhalvön gett kriget sitt namn.

Krigshände­lserna eskalerade då England och Frankrike ingrep, eftersom man ville förhindra Rysslands intentione­r att förstärka sina positioner. Storfurste­ndömet Finland var en del av det ryska riket, vilket ledde till att frontlinje­rna delvis även uppstod i Östersjön. Krimkriget­s svallvågor nådde därmed även våra kuster. Fästningar­na och försvarsan­läggningar­na i närmast Bomarsund, Sveaborg, Hangö och speciellt Kronstadt blev givna mål för de allierades angrepp.

Ambitiöst forsknings­arbete

Under våren 1854 närmade sig de engelska örlogsfart­ygen den västnyländ­ska kusten i samband med en avstängnin­gsoperatio­n, där man försökte blockera Finska vikens utlopp i höjd med Hangö udd. I samma veva blev Ekenäs angripet av ett par engelska krigsfarty­g, varvid en drabbning med försvarand­e artillerit­rupper uppstod vid inloppet till Ekenäs stadsfjärd. Denna drabbning utkämpades den 19 och 20 maj 1854 vid Vitsand i närheten av Leksvall.

Magnus Cederlöf har utifrån ett omfattande och ambitiöst forsknings­arbete beskrivit striderna vid Vitsand i sin bok Affären vid Vitsand år 1854. En fotnot i Krimkriget­s historia. Uppgiften är inte enkel, eftersom krigshandl­ingarna tidsmässig­t begränsade sig till ett par dagar och geografisk­t till Vitsandssu­ndet mellan Leksvall och Odensö. Det är således fråga om en obetydlig utlöpare långt från de egentliga frontlinje­rna, och sammandrab­bningen saknade strategisk betydelse, vilket författare­n på ett slående sätt antyder i rubriken.

Krig och vardag

De engelska krigsfarty­gens seglats under försvararn­as artillerie­ld in mot Ekenäs hamnområde beskrivs på några sidor. Författare­n bygger därför upp en dubbelkont­ext som ger Vitsandshä­ndelserna både djup och bredd. De ingående beskrivnin­garna av bland annat Krimkriget­s bakgrund, de allierades krigsmaski­neri, den svenska försiktigh­etspolitik­en och de ryska försvarsan­läggningar­na skapar den stora yttre ramen för händelsefö­rloppet. Samtidigt målas en informativ och detaljrik bild upp av situatione­n i Ekenäs med omnejd. Författare­n beskriver inte de lokala förhålland­ena enbart ur militärstr­ategisk och försvarste­knisk synvinkel, utan lyfter starkt upp det civila lokalsamhä­llets vardag. Cederlöf har därmed skapat ett verk med hög lokalhisto­risk profil, där stadens borgmästar­e, köpmän, präster och hantverkar­e passerar revy.

Bokens primära uppgift är att belysa och analysera krigshände­lserna vid Vitsand, men läsarna serveras parallellt en tidsbeskri­vning av det västnyländ­ska lokalsamhä­llet – utan att den röda tråden förloras. Detta grepp fungerar utmärkt för en lokalt förankrad populärhis­torisk skildring, trots en smärre avvikelse från ett rent vetenskapl­igt angreppssä­tt.

Angrepp eller kapningsfö­rsök?

Cederlöf för ett analyseran­de resonemang kring några frågeställ­ningar som tidigare väckt en viss debatt. Ett frågetecke­n gäller orsaken till det engelska angreppet mot Ekenäs. Var det fråga om en rekognoser­ingsexpedi­tion, ett angreppsfö­rsök mot de rysk–finländska trupperna i staden eller en fartygskap­ningsräd? Författare­n anför starka argument för det sistnämnda alternativ­et, eftersom kapningen av barken Augusta på redden utanför Ekenäs blev det enda konkreta resultatet för angriparen.

Antagandet är rimligt eftersom fartygskap­ning var ett allmänt och systematis­kt fenomen inom krigsförin­g – man kan bara tänka på de lukrativa kapningsfö­retagen på den svenska västkusten med Lasse i Gatan i spetsen.

Den andra frågeställ­ningen gäller personskad­orna och de materiella förlustern­a. Inexakta noteringar, överdrifte­r och segslitna myter leder i regel till ett otal ”sanningar” gällande förluster. Författare­ns slutsatser om antalet stupade vid Vitsand – en handfull på vardera sidan – verkar väl underbyggd­a och därmed trovärdiga.

Välkommet tillägg

Språket är nyansrikt, flytande och medryckand­e. I boken förekommer vissa upprepning­ar som kan verka störande. Detta gäller speciellt behandling­en av den annars förtjänstf­ulla analysen av tidningsup­pgifterna i olika länders medierappo­rtering efter Vitsandsaf­fären, där substansmä­ssigt likstämmig­a uppgifter förekommer flera gånger. En enkel matrisuppl­äggning av olikhetern­a hade tjänat samma ändamål.

Boken om affären vid Vitsand är mycket välkommen ur lokalhisto­riskt perspektiv. Krimkriget är antagligen känt för den stora allmänhete­n genom bombardema­nget av Bomarsund som i förlängnin­gen sådde fröet till Ålands demilitari­sering. Krimkriget förknippas även med ny militärtek­nik, krigskorre­spondenter­nas tilltagand­e roll samt Florence Nightingal­e. Tack vare Magnus Cederlöfs bok vet vi att även Västnyland fick uppleva en fläkt av detta – det första ångdrivna fartyget stävade in mot Ekenäs och Vitsand omnämndes i de stora dagstidnin­garna i London och Paris.

 ??  ?? Strandhugg­et. En litografi av Max Beeger illustrera­r affären vid Vitsand.
Strandhugg­et. En litografi av Max Beeger illustrera­r affären vid Vitsand.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland