Språk lyfter studentbetyg
Svenskspråkiga studerande klart bättre i engelska och andra inhemska i studentexamen
De finlandssvenska gymnasisternas goda kunskaper i engelska och finska ger dem en klar fördel i studentexamen, visar HBL:s utredning.
I engelska är medelbetyget för de svenskspråkiga gymnasisterna nästan M medan det är C i de finskspråkiga skolorna.
De finlandssvenska elevernas studentresultat i det andra inhemska språket, finskan, är också utmärkta. Också här när mar sig medelbetyget M. Ett typiskt medelbetyg i ett populärt ämne som modersmål eller kort matematik är C.
De svenskspråkiga gymnasisternas goda kunskaper i finska och engelska ger dem en fördel i de gymnasiejämförelser som görs av medierna. Då räknar man ofta med medeltalet för fyra obligatoriska ämnen, och hit hör finskan och engelskan nästan alltid i Svenskfinland.
Flera politiker och andra opinionsbildare vill att något slags vaccineringstvång övervägs. Andra säger nej till tvång. Det är värt att notera att expertisen, bland annat forskarna på Institutet för hälsa och välfärd (THL) inte stöder ett tvång.
Samtidigt är det ett faktum att vi lever med många slags liknande tvång. Förutsättningen för att få den värdefulla moderskapsförpackningen är regelbundna besök på rådgivningen. Den medicinska eftergranskningen av nyblivna mammor är en förutsättning för föräldrapeng.
De här ”tvången” har vi accepterat och funderar inte ens över. För största delen av oss skulle det säkert gå på samma sätt med ett vaccineringstvång – till exempel om det vore en förutsättning för att få barnbidrag eller plats på daghem.
Det vaccineringsmotstånd som förekommer är ett intressant fenomen. Varför är motståndet så starkt just i norra Österbotten? Varför sammanfaller det geografiskt med det så kallade bibelbältet?
Österbotten är ett landskap där det ofta förekommer starka övertygelser och där många väckelserörelser har vuxit sig stora. Starka övertygelser och Gud som den enda auktoriteten har satt sina spår, på gott och ont.
Det finns inte belägg för samband mellan religion och vaccineringsmotstånd. Det kan handla mera om enhetliga grupper med stark sammanhållning. Nätet spelar en stor roll.
Finland är ett stabilt och tryggt land bland annat för att vi har ett starkt förtroende för myndigheter och förvaltning. Vaccineringsmotståndet visar på motsatsen. Det gäller medicinsk sakkunskap i allmänhet och THL och Social- och hälsovårdsministeriet, alltså de myndigheter som ansvarar för vaccineringsprogrammet, i synnerhet. Det är lättare att förstå misstroendet mot läkemedelsindustrin, där vinstintressen spelar en roll. Öppenhet och transparens är det enda som hjälper.
Det är ytterst beklagligt att det i vaccineringsmotståndet också odlas en misstro mot utbildning och vetenskap samtidigt som kvacksalvare behandlas som auktoriteter. Det för inget gott med sig.
Det finns också skäl att påpeka att de vaccin som ingår i det allmänna vaccineringsprogrammet är vältestade och har använts länge. Vaccinet mot svininfluensan var ett undantag där myndigheterna bedömde att skadorna av att använda ett nytt vaccin var mindre än de skador som hade uppstått utan vaccinet. De hade rätt, men för de barn som drabbades av narkolepsi är det ingen tröst.
Det finns en stor okunskap om bland annat mässling och vaccinet. Även om många äldre har överlevt mässling är sjukdomen farlig eftersom den smittar så lätt och har allvarliga följdsjukdomar. Vaccinet kan ge en liten reaktion som inte alls går att jämföra med mässling.
Ett regelrätt vaccineringstvång är ingen bra lösning för den grupp som nu motsätter sig. Risken är att motståndarna isolerar sig ännu mer och att de som drabbas är barnen. Det är bättre med upplysning, dialog och att försöka bygga upp förtroendet.
Det är också viktigt att se till att de praktiska omständigheterna är sådana att vaccineringen är lätt att genomföra. Smidighet och flexibilitet är viktigt.
I början av nästa år presenteras de första resultaten i ett intressant forskningsprojekt om vaccineringsattityder, VaccAtt. Forskningen genomförs av Åbo Akademi och Åbo universitet och är unikt i sitt slag. Syftet är att försöka förstå varför människor tvivlar på vaccin.
På ett allmänt plan måste vi fråga oss om vi faktiskt har rört oss så långt mot individualism att människor inte längre förstår att värna om det allmänna bästa. Genom att vaccinera dem som kan och får vaccineras skyddar vi de barn och vuxna som av olika orsaker – låg ålder eller sjukdomar – inte kan vaccineras och för vilka till exempel mässling kan få fatala följder.