Forskare vill ha mera eftertanke
Specialforskaren Jonas Sivelä manar till lugn och sans i den stormiga debatten om vaccinationsmotståndet i Österbotten. Han tror inte att problemen blir lösta genom att hota med ekonomiska sanktioner eller tvångsåtgärder.
Joonas Sivelä manar till lugn i debatten om vaccineringar. Han är specialforskare och varnar för farorna att underblåsa ett larmtillstånd. – Ett barn i Österbotten har insjuknat i mässling, säger Sivelä som också uppmanar medierna att inte piska framen katastrofstämning.
– Det är viktigt att vi inte tappar sinnet för proportioner. Vi talar nu om ett barn som har insjuknat i mässling. Ifall vi underblåser ett larmtillstånd så kan det leda till en förvärrad polarisering av attityderna, säger specialforskaren Jonas Sivelä på Institutet för hälsa och välfärd.
Han anser att medierna har ett ansvar i hanteringen av vaccinationsmotståndet och uppmanar journalisterna att inte piska fram en katastrofstämning.
– I själva verket har vaccinationsgraden för MPR-vaccinet i Larsmo stigit från 66 procent till 77 procent bland de barn som är födda mellan 2013 och 2016 så vi går i rätt riktning, säger Sivelä.
För att vaccinationsskyddet för mässling ska vara effektivt krävs 95 procents täckning.
Varför är vaccinationsgraden så låg i vissa delar av Österbotten?
– Jag tror att det kan vara en kombination av tvivel, glömska och bristande information och långa avstånd till hälsostationerna som ligger bakom det hela. Enligt våra uppskattningar är det endast en procent av dem som inte har vaccinerat sina barn gör det av starka ideologiska skäl.
I vissa fall kan det handla om vidskepelse. Till exempel läkaren Andrew Wakefields felaktiga påståenden om sambandet mellan MPR-vaccinet och autism är sällsynt seglivade, uppger Sivelä.
Vill inte peka ut syndabockar
Sivelä varnar för risken med att stämpla enskilda religiösa samfund eller etniska grupper som vaccinationsmotståndare. Han lyfter fram ett exempel som illustrerar problematiken.
– Den somaliska minoriteten i Sverige har en bristfällig vaccinationstäckning. Då vi kollade upp statistiken för det somaliska samfundet i Finland så var det precis tvärtom. Somalierna i Finland har ett bättre vaccinationsskydd än finländarna i genomsnitt, säger Sivelä.
Enligt Sivelä har det alltsedan vaccinet lanserades på 1800-talet funnits en grundläggande rädsla för ett medicinskt ingrepp där en vass nål sticks genom huden för att förebygga en sjukdom, trots att patienten är frisk och kry och inte har symtom. Utrotade sjukdomar fördunklar också uppfattningen om epidemiologiska hotbilder.
– Allt färre uppfattar riskerna med till exempel polio eller mässling eftersom de inte har egna upplevelser av de här sjukdomarna. Det kollektiva minnet har raderat minnesbilderna. Därför är det så lätt att försumma vaccinationerna.
Vaccinet del av allmänbildningen
Det lättaste sättet att motverka de här attityderna är att hjälpa personalen på rådgivningscentralerna i deras arbete att informera om vikten av att vaccinera sina barn, anser Sivelä. Men det behövs också nya insatser för att bena ut begreppen i skolundervisningen.
– Jag frågade min dotter häromdagen om hon visste hur vaccinationer fungerar. Hon hade en vag uppfattning, men inte nödvändigtvis en klar bild. Det finns inget om vaccinationer i den nuvarande undervisningsplanen. Det är viktigt att skolbarnen lär sig grunderna om immunförsvar och antikroppar.
Hur ska vi lösa problemet med den låga vaccinationsgraden i vissa österbottniska kommuner?
– Jag tror inte att tvång löser något. Det vore som att ge en julklapp till de ideologiska vaccinmotståndarna. Det skulle dessutom avskräcka dem som i dag är tveksamma och polarisera debatten ytterligare.
Jag tror inte att tvång löser något. Det vore som att ge en julklapp till de ideologiska vaccinmotståndarna. Jonas Sivelä
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen föreslog förra veckan att barnbidraget ska kopplas till genomförda vaccinationer.
Sivelä tror i stället på tätare samarbete med de kommuner där vaccinationsgraden är exceptionellt låg.
– Vi har ett fungerande samarbete med hälsovårdspersonalen i Larsmo och Jakobstad. Vi hade senast i augusti en tre dagars genomgång där vi simulerade en epidemi på bägge orter.
Sivelä tror på exemplets makt och berättar en solskenshistoria från Danmark. Vaccinationsgraden för HPV-vaccinet sjönk drastiskt i Danmark från 80 procent till cirka 20 procent för fem år sedan efter ett populistiskt tv-program som gick ut med felaktig information om påstådda hälsorisker.
– De danska myndigheterna svarade med en massiv informationskampanj, framför allt på sociala medier och lyckades vända trenden fullständigt.