Kan parterna slå in på fredens väg?
Efter år av svåra strider och grym hunger tyder mycket på att fredssamtal om Jemen faktiskt kommer att äga rum i Sverige i veckan. Men klarar de stridande parterna av att ta de steg som krävs för att ge befolkningen något slags hopp?
– Om samtalen blir av kan de bli starten på en process som i sin tur kan leda till en politisk process. Men samtidigt befinner vi oss i en situation där allt kan gå fel, konstaterar Adam Baron, Syrienanalytiker vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations.
Mycket tyder i nuläget på att fredsförhandlingar faktiskt kommer att äga rum. De Iranstödda Huthirebellerna, den ena parten i konflikten, har evakuerat sårade rebeller från Sanaa till Oman, vilket har varit ett krav för att komma till Sverige där fredsförhandlingar ska äga rum.
– Jag har hört från diplomatiska källor i Jemen att det köps flygbiljetter, säger Baron.
Olika rum
Såväl FN som svenska UD har varit mycket knappordiga med detaljer om mötet och det är ännu höjt i dunkel exakt var och när det ska äga rum. Enbart att få konfliktens parter till Sverige är ett stort steg, med tanke på fiaskot i Genève i september då den saudiskstödda regeringssidan och FN-sändebudet Martin Griffiths fick vänta förgäves på Huthirebellerna.
De delegationer som nu förbereds består av omkring 90 personer på vardera sidan, enligt Barons källor. Han spår att de till en början kommer att sitta i olika rum, med Griffiths gåendes emellan, innan det möjligen blir dags för möten ansikte mot ansikte.
Till en början handlar det om att bygga tillit, både till varandra och till FN-sändebudet. Bland de kniviga ämnen som sedan ska avhandlas finns bland annat fångutbyten samt framtiden för Sanaas internationella flygplats, landets centralbank och den viktiga hamnen i al-Hudaydah (Hodeidah).
– Det har inte förts direkta samtal om detta på över två år, säger Baron.
Ett land
Striderna i Jemen, som ligger på Arabiska halvöns spets, har pågått i flera år men gick in i en ny fas när den saudiskledda militäralliansen som står på regeringens sida började flygbomba Huthirebellerna i mars 2015. Sedan dess beräknas över 10 000 människor ha dödats. Den humanitära situationen i det kluvna landet får hjälparbetare att gråta och kompliceras ytterligare av att olika extremistgrupper agerar där. Att det på sikt skulle bli aktuellt att dela upp Jemen – som före 1990 bestod av det konservativa Nordjemen och det socialistiska Sydjemen – tror dock Adam Baron inte på.
– Det råder internationell samsyn kring att Jemen ska vara ett land, att det ska pusslas ihop igen. Man kan dela upp det i en miljon delar utan att lösa något.
Vad finns det då för tecken på att fredssamtalen i Sverige skulle kunna bli mer framgångsrika än de i Genève? Dels verkar FN-sändebudet Griffiths ha jobbat ännu hårdare för att tillgodose främst Huthirebellernas villkor för ett möte och dels kan det uppmärksammade mordet på den saudiske journalisten och regimkritikern Jamal Khashoggi ha spelat in. Att Saudiarabien tog livet av en av sina egna skapade upprördhet världen över och riktade strålkastarljuset mot Riyads agerande – även i grannlandet Jemen. Nyligen röstade USA:s senat för att strypa stödet till den saudiskledda alliansens krigsföring i Jemen, vilket kan ha satt press på saudierna att försöka visa god vilja i en fredsprocess.
– Huthirebellernas övertagande av Jemen utgör ett allvarligt säkerhetshot som Saudiarabien anser att de måste hantera. För Riyad är frågan av avgörande betydelse, säger Baron.
Det råder internationell samsyn kring att Jemen ska vara ett land, att det ska pusslas ihop igen. Man kan dela upp det i en miljon delar utan att lösa något. Adam Baron Syrienanalytiker vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations.