To­pe­li­us och fis­kar­na

Zacha­ri­as To­pe­li­us journalför­de sorg­fäl­ligt si­na fis­ka­fäng­en. Nal­le Val­ti­a­la har skri­vit en no­vell­sam­ling ut­i­från hans Fiskar­krö­ni­ka.

Hufvudstadsbladet - - Kultur - MICHEL EKMAN

Har vi en bild av Zacha­ri­as To­pe­li­us på nät­hin­nan är det kanske den där han sit­ter i en låg rodd­båt på en spe­gel­blank fjärd med ett ut­stic­kan­de met­spö fram­för sig. För po­e­ten, sa­gofar­b­rorn, histo­rie­pro­fes­sorn To­pe­li­us var en pas­sio­ne­rad fis­ka­re ge­nom he­la li­vet. Det är där­för en bra idé när Nal­le Val­ti­a­la struk­tu­re­rar sin be­rät­tel­se­sam­ling Fiskar­krö­ni­ka2 ge­nom mö­ten mel­lan To­pe­li­us och fis­kar av oli­ka slag (den förs­ta fiskar­krö­ni­kan var To­pe­li­us egen nog­gran­na fångs­t­jour­nal). Vi fin­ner ho­nom här me­tan­de ab­bor­re och dra­gan­de brax­en­not i hem­ma­vatt­nen li­ka väl som dör­jan­de mak­rill un­der fe­ri­e­re­sor­na till den svens­ka väst­kus­ten. 19 oli­ka även­tyr blir det. De är fik­ti­va men byg­ger på verk­li­ga ele­ment och re­ellt ex­i­ste­ran­de per­so­ner.

Val­ti­a­la föl­jer sin hjäl­te från det han som poj­ke lär sin lil­la­sys­ter me­ta till att han som gam­mal för­vir­rad man tar emot fol­kets hyll­ning­ar me­dan han i dröm­mar­na flyr till pojkå­rens fis­ke­be­styr. Många av Val­ti­a­las ta­blå­er är väl­fun­na. Den le­gendar­ta­de kär­leks­hi­sto­ri­en mel- lan kan­di­da­ten To­pe­li­us och gäst­gi­var­dot­tern Gre­ta på Ka­ha­ri – de träf­fa­des två gång­er om året un­der hans fär­der mel­lan hem­met och stu­di­e­or­ten tills hon gif­tes bort – skild­ras med fo­kus på muj­kor­na (siklö­ja i Sve­ri­ge) hon ser­ve­rar ho­nom. Av­snit­tet om brax­en­no­ten be­rät­tar om fat­tig­do­men som föl­jer när en fa­mil­je­för­sör­ja­re drunk­nar un­der fis­ket.

Tvek­sam mot­stånds­dik­ta­re

Som tvek­sam mot­stånds­dik­ta­re fram­trä­der To­pe­li­us när han fis­kar öring till­sam­mans med för­rysk­nings­man­nen gu­ver­nör Berg strax ef­ter att isen gått på Ule älv, så som To­pe­li­us så må­lan­de och sym­bol­tungt be­skri­vit det i en dikt. Sam­va­ron med Jo­han Lud­vig och Fred­ri­ka Ru­ne­berg på som­mar­nö­jet le­der till en enorm fångst av sim­por som Fred­ri­ka med va­na fing­rar ploc­kar ur nä­tet. Li­ka kom­pe­tent är hon när hon ror, tar upp nä­ten, la­gar ma­ten och skri­ver dik­ter åt her­rar­na som mest dric­ker bränn­vin och för för­vir­ra­de te­o­lo­gis­ka dis­kus­sio­ner i ber­sån. En av be­rät­tel­ser­na är en pa­stisch på To­pe­li­us eg­na sa­gor och in­tro­du­ce­rar an­sjo­vi­sen. To­pe­li­us fram­står, som histo­ri­en vill ha det, som en blid man, men hans in­re sön­der­slits of­ta av stark av­und när and­ra har bätt­re fis­kelyc­ka än han själv.

Stil­mäs­sigt är Fiskar­krö­ni­ka2 när­mast en kå­se­ri­sam­ling, skämt­sam och lätt­fly­tan­de. Per­son­li­gen har jag li­te svårt för en del av Val­ti­a­las ab­sur­da vänd­ning­ar och vit­sar; and­ra ro­as kanske mer av den ty­pen av ord­le­kan­de. Var­je av­snitt är de­lat i två, först en be­rät­tel­se med To­pe­li­us och fis­ket i cent­rum, se­dan en del om fiskar­ten som står i cent­rum. Någ­ra fack­bok­stex­ter är det dock in­te frå­ga om. Val­ti­a­la be­hål­ler sitt lätt­sam­ma grepp ock­så här, per­so­ni­fi­e­rar fis­kar­na och lå­ter många bi­o­lo­gis­ka gåtor stå obe­sva­ra­de fast han tar upp dem.

FO­TO: LEIF WECKSTRöM

■Nal­le Val­ti­a­la skri­ver lätt­samt och när­mast kå­se­ran­de om Zacha­ri­as To­pe­li­us fis­ka­fäng­en.

PROSANal­le Val­ti­a­laFiskar­krö­ni­ka2 Il­lust­ra­tio­ner: Pe­ik Bäck­ström Li­to­ra­le 2018

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.