Ett regelrätt vaccineringstvång är ingen bra lösning för den grupp som nu motsätter sig. Risken är att motståndarna isolerar sig ännu mer och att de som drabbas är barnen.
Finlandssvenska abiturienter är i genomsnitt klart bättre i två ämnen i studentskrivningarna jämfört med de finskspråkiga abiturienterna. Det förklarar en del av framgångarna i gymnasiejämförelserna.
På måndagen publicerade nyhetsbyrån STT sin gymnasiejämförelse. Den visade på förbluffande framgångar för många av de finlandssvenska gymnasierna.
Bland de stora gymnasierna var Katedralskolan i Åbo i topp och Gymnasiet Grankulla samskola fyra. Hela sex finlandssvenska gymnasier fanns bland de tio främsta bland de små gymnasierna.
I sin jämförelse jämför STT resultaten i studentskrivningarna med det medeltal som eleverna hade när de började i gymnasiet. Tanken är att jämföra elevernas utgångsnivå med hur de klarar studentexamen och på det sättet få reda på vilka skolor som har gjort ett gott jobb.
Metoden visar sig gynna många av de finlandssvenska skolorna.
I studentexamen är modersmålet obligatoriskt. Dessutom ska abiturienterna välja åtminstone tre andra ämnen.
En stor majoritet av både de finska och svenskspråkiga gymnasisterna väljer engelska som ett av de fyra obligatoriska ämnena.
Studentexamensnämndens statistik över betygen i provet i engelska visar att eleverna i de finlandssvenska skolorna klarar sig klart bättre än de finska studenterna. Skillnaden är stor.
De finlandssvenska abiturienterna får i medeltal M i engelska (lång kurs) medan de finskspråkiga får nöja sig med C.
När man omvandlar studentbetygen från våren 2018 till siffror där laudatur är 7 och improbatur 1 blir de finlandssvenska abiturienternas snittbetyg i engelska 4,7 jämfört med de finska abiturienternas 4.
Provet i det andra inhemska språket visar sig också vara gynnsamt för de finlandssvenska skolorna. Nästan alla finlandssvenska abiturienter skriver finskan och medeltalet för dem i siffror är 4,5. I de populäraste ämnena i studentexamen ligger genomsnittet oftast kring 4. Det gäller bland annat den medellånga svenskan som skrivs av kring hälften av de finska abiturienterna.
I vissa finlandssvenska gymnasier, speciellt i tvåspråkiga områden, är medeltalet för finskan troligen högre, över fem.
Metodiken gynnar
Att finskan och engelskan slår ut så starkt i jämförelsen beror på STT:s metodik.
Utgångsnivån i STT:s jämförelse, antagningsgränsen till gymnasiet,
utgår från elevernas medelbetyg för tolv ämnen i grundskolan. Inget ämne får här någon stor enskild vikt.
Studentresultatet räknas däremot från de fyra obligatoriska proven. Betygen i de enskilda ämnena blir då viktiga.
I och med att en majoritet av de finlandssvenska gymnasisterna skriver finska och engelska blir de mycket viktiga för medeltalet i jämförelsen (se faktaruta för uträkning).
Fördelen som kommer med finskan och engelskan betyder en hel del i jämförelsen. Statens ekonomiska forskningscentral Vatt har visat att skillnaderna mellan de allra sämsta och allra bästa gymnasierna kan vara rätt stora, men för de flesta övriga gäller mycket små marginaler.
Kunskaper viktigare än jämförelser
Gymnasiejämförelsen har kritiserats av många för att inte mäta skillnaderna på ett rättvist sätt. Att många finlandssvenska gymnasier har en tydlig fördel genom finskan och engelskan späder på denna kritik.
Det är kanske lite tråkigt att de finlandssvenska skolornas framgång åtminstone inte fullt ut beror
på undervisningen utan på annat, som att engelska som besläktat språk är enklare för svenskspråkiga och att finskan trots allt är ett bekant språk för många som lever i en tvåspråkig miljö.
Det perspektivet koncentrerar sig ändå för mycket på jämförelsen och för lite på gymnasisternas kunskaper. Kvar blir ju trots allt en sak som lever vidare oberoende av vad man tycker om jämförelsen:
De finlandssvenska gymnasisterna är bra på engelska, och det är ett kunnande man har nytta av inte bara i skolan eller under ett studentprov, utan under hela livet. Att kunna rikets andra officiella språk flytande är förstås också en stor fördel.
Lärarna i finska och engelska ska också ha en eloge: de har kunnat förvalta den naturliga fördel som många av de finlandssvenska eleverna har när de börjar gymnasiet.
Fördelen med de goda kunskaperna i finska och engelska gäller på en allmän nivå för de finlandssvenska gymnasierna. Situationen för enskilda gymnasier kan variera. HBL har inte analyserat resultat för de enskilda ämnena för de enskilda skolorna.
”De finlandssvenska gymnasisterna är bra på engelska, och det är ett kunnande man har nytta av inte bara i skolan eller under ett studentprov, utan under hela livet. Att kunna rikets andra officiella språk flytande är förstås också en stor fördel.”
TIM JOHANSSON
journalist