Ett re­gel­rätt vac­ci­ne­rings­tvång är ing­en bra lös­ning för den grupp som nu mot­sät­ter sig. Ris­ken är att mot­stån­dar­na iso­le­rar sig än­nu mer och att de som drab­bas är bar­nen.

Fin­lands­svens­ka ab­i­tu­ri­en­ter är i ge­nom­snitt klart bätt­re i två äm­nen i stu­dent­skriv­ning­ar­na jäm­fört med de finsk­språ­ki­ga ab­i­tu­ri­en­ter­na. Det för­kla­rar en del av fram­gång­ar­na i gym­na­si­e­jäm­fö­rel­ser­na.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter -

På mån­da­gen pub­li­ce­ra­de ny­hets­by­rån STT sin gym­na­si­e­jäm­fö­rel­se. Den vi­sa­de på för­bluf­fan­de fram­gång­ar för många av de fin­lands­svens­ka gym­na­si­er­na.

Bland de sto­ra gym­na­si­er­na var Ka­te­dral­sko­lan i Åbo i topp och Gym­na­si­et Gran­kul­la sam­sko­la fy­ra. He­la sex fin­lands­svens­ka gym­na­si­er fanns bland de tio främs­ta bland de små gym­na­si­er­na.

I sin jäm­fö­rel­se jäm­för STT re­sul­ta­ten i stu­dent­skriv­ning­ar­na med det me­del­tal som ele­ver­na ha­de när de bör­ja­de i gym­na­si­et. Tan­ken är att jäm­fö­ra ele­ver­nas ut­gångsni­vå med hur de kla­rar stu­dentex­a­men och på det sät­tet få re­da på vil­ka sko­lor som har gjort ett gott jobb.

Me­to­den vi­sar sig gyn­na många av de fin­lands­svens­ka sko­lor­na.

I stu­dentex­a­men är mo­ders­må­let ob­li­ga­to­riskt. Dess­utom ska ab­i­tu­ri­en­ter­na väl­ja åt­minsto­ne tre and­ra äm­nen.

En stor ma­jo­ri­tet av bå­de de fins­ka och svensk­språ­ki­ga gym­na­sis­ter­na väl­jer eng­els­ka som ett av de fy­ra ob­li­ga­to­ris­ka äm­ne­na.

Stu­dentex­a­mens­nämn­dens sta­tistik över be­ty­gen i pro­vet i eng­els­ka vi­sar att ele­ver­na i de fin­lands­svens­ka sko­lor­na kla­rar sig klart bätt­re än de fins­ka stu­den­ter­na. Skill­na­den är stor.

De fin­lands­svens­ka ab­i­tu­ri­en­ter­na får i me­del­tal M i eng­els­ka (lång kurs) me­dan de finsk­språ­ki­ga får nöja sig med C.

När man om­vand­lar stu­dent­be­ty­gen från vå­ren 2018 till siff­ror där lau­da­tur är 7 och im­pro­ba­tur 1 blir de fin­lands­svens­ka ab­i­tu­ri­en­ter­nas snitt­be­tyg i eng­els­ka 4,7 jäm­fört med de fins­ka ab­i­tu­ri­en­ter­nas 4.

Pro­vet i det and­ra in­hems­ka språ­ket vi­sar sig ock­så va­ra gynn­samt för de fin­lands­svens­ka sko­lor­na. Näs­tan al­la fin­lands­svens­ka ab­i­tu­ri­en­ter skri­ver fins­kan och me­del­ta­let för dem i siff­ror är 4,5. I de po­pu­lä­ras­te äm­ne­na i stu­dentex­a­men lig­ger ge­nom­snit­tet of­tast kring 4. Det gäl­ler bland an­nat den me­del­långa svens­kan som skrivs av kring hälf­ten av de fins­ka ab­i­tu­ri­en­ter­na.

I vis­sa fin­lands­svens­ka gym­na­si­er, spe­ci­ellt i två­språ­ki­ga om­rå­den, är me­del­ta­let för fins­kan tro­li­gen hög­re, över fem.

Me­to­di­ken gyn­nar

Att fins­kan och eng­els­kan slår ut så starkt i jäm­fö­rel­sen be­ror på STT:s me­to­dik.

Ut­gångsni­vån i STT:s jäm­fö­rel­se, an­tag­nings­grän­sen till gym­na­si­et,

ut­går från ele­ver­nas me­del­be­tyg för tolv äm­nen i grund­sko­lan. Ing­et äm­ne får här nå­gon stor en­skild vikt.

Stu­dentre­sul­ta­tet räk­nas där­e­mot från de fy­ra ob­li­ga­to­ris­ka pro­ven. Be­ty­gen i de en­skil­da äm­ne­na blir då vik­ti­ga.

I och med att en ma­jo­ri­tet av de fin­lands­svens­ka gym­na­sis­ter­na skri­ver fins­ka och eng­els­ka blir de myc­ket vik­ti­ga för me­del­ta­let i jäm­fö­rel­sen (se fak­taru­ta för ut­räk­ning).

För­de­len som kom­mer med fins­kan och eng­els­kan be­ty­der en hel del i jäm­fö­rel­sen. Sta­tens eko­no­mis­ka forsk­nings­cen­tral Vatt har vi­sat att skill­na­der­na mel­lan de all­ra säms­ta och all­ra bäs­ta gym­na­si­er­na kan va­ra rätt sto­ra, men för de fles­ta öv­ri­ga gäl­ler myc­ket små mar­gi­na­ler.

Kun­ska­per vik­ti­ga­re än jäm­fö­rel­ser

Gym­na­si­e­jäm­fö­rel­sen har kri­ti­se­rats av många för att in­te mä­ta skill­na­der­na på ett rätt­vist sätt. Att många fin­lands­svens­ka gym­na­si­er har en tyd­lig för­del ge­nom fins­kan och eng­els­kan spä­der på den­na kri­tik.

Det är kanske li­te trå­kigt att de fin­lands­svens­ka sko­lor­nas fram­gång åt­minsto­ne in­te fullt ut be­ror

på un­der­vis­ning­en ut­an på an­nat, som att eng­els­ka som be­släk­tat språk är enkla­re för svensk­språ­ki­ga och att fins­kan trots allt är ett be­kant språk för många som le­ver i en två­språ­kig mil­jö.

Det per­spek­ti­vet kon­cen­tre­rar sig än­då för myc­ket på jäm­fö­rel­sen och för li­te på gym­na­sis­ter­nas kun­ska­per. Kvar blir ju trots allt en sak som le­ver vi­da­re obe­ro­en­de av vad man tyc­ker om jäm­fö­rel­sen:

De fin­lands­svens­ka gym­na­sis­ter­na är bra på eng­els­ka, och det är ett kun­nan­de man har nyt­ta av in­te ba­ra i sko­lan el­ler un­der ett stu­dent­prov, ut­an un­der he­la li­vet. Att kun­na ri­kets and­ra of­fi­ci­el­la språk fly­tan­de är för­stås ock­så en stor för­del.

Lä­rar­na i fins­ka och eng­els­ka ska ock­så ha en eloge: de har kun­nat för­val­ta den na­tur­li­ga för­del som många av de fin­lands­svens­ka ele­ver­na har när de bör­jar gym­na­si­et.

För­de­len med de go­da kun­ska­per­na i fins­ka och eng­els­ka gäl­ler på en all­män ni­vå för de fin­lands­svens­ka gym­na­si­er­na. Si­tu­a­tio­nen för en­skil­da gym­na­si­er kan va­ri­e­ra. HBL har in­te ana­ly­se­rat re­sul­tat för de en­skil­da äm­ne­na för de en­skil­da sko­lor­na.

”De fin­lands­svens­ka gym­na­sis­ter­na är bra på eng­els­ka, och det är ett kun­nan­de man har nyt­ta av in­te ba­ra i sko­lan el­ler un­der ett stu­dent­prov, ut­an un­der he­la li­vet. Att kun­na ri­kets and­ra of­fi­ci­el­la språk fly­tan­de är för­stås ock­så en stor för­del.”

TIM JO­HANS­SON

jour­na­list

FO­TO: LEHTIKUVA/MARJA AIRIO

Fin­land­svens­ka ab­i­tu­ri­en­ter är i snitt bätt­re på språk i stu­dentex­a­men, fram­för allt eng­els­kan. Ele­ver vid Ressun­lu­kio (bil­den) vi­sar än­då att man in­te ska stir­ra sig blind på skill­na­der­na mel­lan språk­grup­per­na. Gym­na­si­et är of­ta i topp­skik­tet i gym­na­si­e­jäm­fö­rel­ser­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.