Ocen­su­re­rat, hud­löst, bråd­djupt om livet med små barn

Hufvudstadsbladet - - Kultur - SONJA Mä­KE­Lä sonja.ma­ke­[email protected]

He­i­ni Junk­kaa­las ro­li­ga och stund­vis råa själv­bi­o­gra­fis­ka mo­no­log­fö­re­ställ­ning om ti­den då hon fått sitt and­ra barn fram­förs av ka­ris­ma­tis­ka Katja Kütt­ner. HOMOäITI Text och re­gi: He­i­ni Junk­kaa­la. Dra­ma­tur­gi: Eli­na Snic­ker. Ljus: Ti­tus Tor­ni­ai­nen. Ljud: Har­ri Ke­jo­nen. Lju­def­fekts­ex­pert: Jor­ma Kau­la­nen. På sce­nen: Katja Kütt­ner. Na­tio­nal­te­a­terns Oma­po­h­ja-scen 4.12.

He­i­ni Junk­kaa­la har igen skri­vit och re­gis­se­rat en gri­pan­de, ro­lig, stund­vis sorg­lig men främst djupt mänsk­lig do­ku­men­tär mo­no­log­fö­re­ställ­ning för Na­tio­nal­te­a­tern. Den för­ra, Ax­el - soo­lo mi­e­sää­nel­le, ha­de pre­miär i mars och var en osed­van­ligt be­rö­ran­de, rak och mo­dig be­rät­tel­se om en köns­kor­ri­ge­ring, fram­förd av per­so­nen det hand­la­de om.

Den nu ak­tu­el­la fö­re­ställ­ning­en he­ter Homoäiti och hand­lar om Junk­kaa­las eget liv. På sce­nen ly­ser Katja Kütt­ner, som har en fan­tas­tisk för­må­ga bå­de till ko­misk och all­var­lig ge­stalt­ning och som friskt bju­der på sig själv. Även Junk­kaa­la är med på ett hörn på sce­nen.

In­led­ning­en är hejd­löst ro­lig då Kütt­ner snubb­lar in på sce­nen och re­do­gör för den osan­no­li­ka ka­o­tis­ka hän­del­se­ked­jan som gjor­de att hon blev sen, men to­nen byts se­dan snabbt. Väx­ling­ar­na mel­lan gra­vall­var och ex­i­sten­ti­el­la frå­gor, och ren kiss- och bajs­hu­mor (san­na histo­ri­er från en barn­fa­miljs var­dag, så klart) är ab­rup­ta, men det är det som gör fö­re­ställ­ning­en in­tres­sant och över­ras­kan­de. Så är ju livet.

Poj­ken och flic­kan

Junk­kaa­la är mor till två små barn, en poj­ke och en flic­ka, och hen­nes part­ner är en kvin­na – där­av be­näm­ning­en ”homoäiti”. För­u­tom en hud­lös scen om hur det förs­ta bar­net blev till – det in­be­gri­per ett vac­kert glögglas med en halv cen­ti­me­ter halv­ge­nom­skin­lig trög­fly­tan­de väts­ka på en hyl­la i to­a­let­ten – hand­lar pjä­sen än­då in­te om livet som sex­u­ell mi­no­ri­tet. Den hand­lar om en tid i livet då man får nöja sig med fyr­tio mi­nu­ter egen tid på en vec­ka, då en vänlig hand på ens ax­el i en buss då bar­nen skri­ker gör all skill­nad, och då åld­ran­de och död plöts­ligt blir mer verk­li­ga, som kon­trast till nytt liv.

Hän­del­ser­na ur små­barn­svar­da­gen är träff­sä­kert, mo­digt (ut­an att döl­ja fru­stra­tion och ibland de­spe­rat ils­ka mot treå­ring­en) och hu­mo­ris­tiskt ned­teck­na­de av Junk­kaa­la, och fram­för­da av Kütt­ner med su­ve­ränt ge­hör för stäm­ning och käns­la. Mo­no­lo­gen görs le­van­de och till en in­tres­sant te­a­ter­fö­re­ställ­ning med hjälp av stor va­ri­a­tion i röst och ut­tryck. Kütt­ner sjung­er ope­ra el­ler mäs­sar som en ka­tolsk präst, tral­lar vi­sor, vis­kar, ro­par och pra­tar. Skrat­tar och grå­ter. And­ra ljud – sand­lå­da, kaf­fe­bjud­ning, steg – ska­pas ock­så på sce­nen av Junk­kaa­la.

Tem­pot är fö­re­ställ­ning­en ige­nom la­gom va­ri­e­ran­de, och man kun­de gott sit­ta en halv­tim­me till. De ra­ka anek­do­tis­ka be­rät­tel­ser­na är fängs­lan­de i sig, och de fi­lo­so­fis­ka fun­de­ring­ar­na allt an­nat än ba­na­la. Junk­kaa­la har sin­ne för be­ty­del­se­ful­la de­tal­jer, och trots att hon de­lar med sig av väl­digt pri­va­ta sa­ker, blir det in­te pin­samt, ba­ra vac­kert. Över­lag kun­de vi al­la må myc­ket bra av att mer öp­pet de­la med oss av ut­ma­ning­ar­na i vå­ra liv; vi skul­le mär­ka att vi in­te är en­sam­ma, el­ler fel­ak­ti­ga, el­ler mer brist­fäl­li­ga än nå­gon an­nan.

Mitt bland trots och trött­het glim­tar lyc­kan fram, det sans­löst vack­ra i att ha små barn i sitt liv.

Jag ser fram emot He­i­ni Junk­kaa­las näs­ta mo­no­log; hon har av­tal om tre do­ku­men­tä­ra pjä­ser för Na­tio­nal­te­a­tern. En myc­ket lyc­kad sats­ning av dem.

FO­TO: MITRO HäRKöNEN

Katja Kütt­ner fram­för He­i­ni Junk­kaa­las do­ku­men­tä­ra mo­no­log om var­da­gen som små­barns­mam­ma i Mån­sas.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.