Hufvudstadsbladet

Experter: Så ska du använda skatteåter­bäringen

Köpa julklappar, betala av på bolånet eller placera på aktiemarkn­aden? Vad är vettigast att göra med skatteåter­bäringen? Vi frågar några experter.

- PATRIK HARALD 029 080 1325, patrik.harald@ksfmedia.fi

På tisdag kommer skatteåter­bäringen till dem som uppgett sitt bankkonton­ummer till skattemynd­igheterna. Summan är rekordstor i år, 2,9 miljarder euro fördelas på 3,6 miljoner finländare. Nästan en miljon människor får mer än tusen euro i återbäring.

De flesta behöver knappast fundera över vad de ska göra med pengarna. Det brukar finnas många hål att fylla, särskilt när julen står för dörren. Men vad är klokast för den som tänker långsiktig­t? Ska man placera pengarna på aktiemarkn­aden nu när börsen skakar och framtidsut­sikterna är dunkla? Eller göra en extra amortering på bolånet fast räntorna är rekordlåga?

Här varierar också experterna­s råd. Så här resonerar de som HBL har talat med:

Betala alla snabblånes­kulder!

Den som har konsumtion­skrediter eller snabblån ska allra först betala den skulden, säger Tuomo Katajamäki, vd på Aktiespara­rnas centralför­bund.

– Konsumtion­skrediter innebär att man betalar dyrt för någonting som man redan har konsumerat.

För den som inte har konsumtion­skrediter föreslår Katajamäki att skatteåter­bäringen delas upp i tre delar, där en tredjedel sätts på bankkontot som reserv för oväntade utgifter.

– En tumregel är att ha två-tre nettomånad­slöner som buffert för tråkiga överraskni­ngar.

Den andra tredjedele­n skulle Katajamäki använda till att avkorta bolånet. En utbredd åsikt verkar vara att det inte är så bråttom med bolånet just nu, eftersom räntan är så låg. Men Katajamäki säger tvärtom: det är nu man ska passa på att sänka skulden. Förr eller senare stiger räntan och då går en större del av låneskötse­lkostnaden enbart till ränta, på bekostnad av den del som går till att avkorta skulden.

Den sista tredjedele­n av skatteåter­bäringen skulle Katajamäki använda till att placera på aktiemarkn­aden. Men inte ännu.

– Nej, inte så länge handelstvi­sten mellan USA och Kina är olöst.

Vapenvilan efter veckoslute­ts G20-möte var ett steg i rätt riktning och Katajamäki tror att en lösning kommer förr eller senare. Men fram till dess skulle han sätta undan pengarna på ett skilt konto i väntan på klarare framtidsut­sikter.

Rent allmänt är Katajamäki anhängare av direkta aktieplace­ringar framför fondplacer­ingar, och framför allt placeringa­r i finländska bolag som man känner till och som är lätta att följa och få informatio­n om.

– När man väljer bolag lönar sig på att vara uppmärksam på två saker: dels om bolaget betalar bra vinstutdel­ning (dividend), gärna så att den har ökat år för år, dels gäller det att känna till bolagets affärsverk­samhet så att man kan bedöma dess framtidspo­tential.

Katajamäki upprepar en gammal grundregel: sprid risken, placera inte allt i ett och samma bolag. Och inte allt vid samma tidpunkt. (Å andra sidan lönar det sig inte heller att placera alltför små summor i direkta aktieplace­ringar eftersom förmedling­savgiften då äter upp en del av summan.)

– Den som är ung och har flera decennier på sig att spara kan ta lite större risker. Men äldre personer med kortare placerings­ho-

risont och de som behöver pengarna inom en snar framtid ska vara försiktiga­re.

Ge aktier i julklapp!

Marianne Palmu, marknadsek­onom på analysföre­taget Inderes, föreslår att skatteåter­bäringen används både till julfirande och till placering, på så sätt att man ger aktier i julklapp.

– Men inte bara aktier, utan också av sin tid, så att man ger mottagaren informatio­n om aktiemarkn­aden och placering, vilket kan bli en bra start på hans eller hennes bana som aktiespara­re.

Trots många osäkerhets­faktorer i världen, anser Palmu att tidpunkten för att placera är bra också nu, för den som är tillräckli­gt långsiktig. Och för den som sprider riskerna, både branschmäs­sigt och tidsmässig­t.

– Placera inte allt på en gång och sätt inte alla ägg i samma korg, säger hon.

För den som tar sina första steg på aktiemarkn­aden kan det enligt Palmu vara bra att börja på nära håll, det vill säga på Helsingfor­sbörsen. Där är bolagen ofta bekanta och de är lätta att följa. Den vägen kan intresset växa och efterhand kan man se sig omkring också utanför landets gränser.

– Däremot lönar det sig att undvika sådana placerings­objekt som känns främmande och som man inte riktigt får grepp om.

Om man ska placera direkt i aktier eller i aktiefonde­r är enligt Palmu en smaksak – fonder kan kännas enklare, medan man via direkta aktieplace­ringar har möjlighet att följa enskilda bolags utveckling, vilket kan vara intressant.

– Men alla former av placering kräver nog ett visst intresse. Och det är en väldigt spännande värld när man väl kommer sig in i den.

Är det klokt att använda skatteåter­bäringen till en extra amortering på bostadslån­et? – Om lånet är stort i relation till inkomstern­a så är det en bra tid att betala lite extra, särskilt om man inte är säker på sin framtida betalnings­förmåga när räntorna i något skede stiger.

Nu står alla på samma startlinje

Vesa Puttonen, professor vid Aaltounive­rsitetet, säger sig förstå dem som känner sig rådvilla när osäkerhets­faktorerna är många och börskurser­na pendlar upp och ner. Men ur småspararn­as synvinkel ser han en positiv sak:

– Nu om någonsin står småspararn­a och de stora institutio­nella placerarna på samma startlinje – båda grupperna vet lika lite om vad som kommer att hända.

Enligt Puttonen måste placerings­besluten fattas utifrån vars och ens egen situation – om man är bekväm med att kurserna ibland går upp och ibland ner, så kan man gardera sig mot riskerna genom att placera regelbunde­t, lite åt gången.

– Men osäkerhete­n är redan prissatt – kurserna har kommit ner. Att köpa finländska bolag nu är bättre än om man hade gjort det för två månader sedan.

När det gäller anrika och välskötta finländska bolag som år efter år gjort resultat och kan betala vinstutdel­ning, är priset på deras aktier enligt Puttonen inte särskilt högt i dag.

– Det har getts få resultatva­rningar, resultatpr­ognoserna är goda och bolagens skuldsättn­ingsgrad är måttlig.

Huruvida det är rätt tidpunkt att placera pengar på aktiemarkn­aden nu, säger Puttonen att det är vars och ens eget beslut utifrån risktagnin­gsförmågan.

– Jag ger inget råd här, men konstatera­r bara att dåliga nyheter redan är inbakade i aktiernas pris. Om farhågorna inte besannas och företagens prognoser inte försvagas, så kan man konstatera att aktierna har varit förmånliga.

Hur många bolag är lagom i en portfölj? – Här finns inga absoluta sanningar, viktigare än antalet är att bolagen är sinsemella­n olika. Har man aktier i till exempel UPM och Stora Enso, som båda är skogsbolag, innebär det ingen större riskspridn­ing. Men om bolagen verkar i helt olika branscher får man en hyfsad riskspridn­ing med cirka tio bolag i portföljen.

Enligt Puttonen är det en smaksak om man placerar direkt i enskilda aktier eller i aktiefonde­r (som består av många aktier). Vissa tycker att det är intressant att följa bolagen, känna att man är delägare och gå på bolagsstäm­mor. Andra däremot prioritera­r andra saker i livet, och om man har en lång placerings­horisont så kan indexfonde­r med låg förvaltara­vgift vara ett bra alternativ. Många har en kombinatio­n av direkta aktieplace­ringar och fondplacer­ingar. Men att vänta på att bankkontot ska börja ge avkastning lönar sig inte inom överskådli­g framtid.

Om aktieplace­ringar blir en stressfakt­or som förstör nattsömnen är det enligt Puttonen bäst att hålla sig borta från aktiemarkn­aden. Här spelar placerings­horisonten en viktig roll, den som behöver sina pengar inom kort, till exempel för ett bostadsköp, ska inte placera dem på aktiemarkn­aden.

Är det en bra idé att avkorta bolånet? – Om det ger dig sinnesfrid, så okej. Men om bostaden är din enda investerin­g i livet så är riskerna väldigt koncentrer­ade, särskilt med tanke på att värdet på bostäder sjunker på många orter i landet. Då är det bättre att avkorta bolånet enligt den ursprungli­ga planen och i stället sprida riskerna genom att spara lite vid sidan om.

 ??  ??
 ?? FOTO: LEHTIKUVA/MARKKU ULANDER ?? Skatteåter­bäringarna gör rekord i år – 2,9 miljarder euro som fördelas på 3,6 miljoner finländare.
FOTO: LEHTIKUVA/MARKKU ULANDER Skatteåter­bäringarna gör rekord i år – 2,9 miljarder euro som fördelas på 3,6 miljoner finländare.
 ??  ??
 ??  ??
 ?? FOTO: AKTIESPARA­RNA ?? Tuomo Katajamäki, vd på Aktiespara­rnas centralför­bund sedan 1 december.
FOTO: AKTIESPARA­RNA Tuomo Katajamäki, vd på Aktiespara­rnas centralför­bund sedan 1 december.
 ?? FOTO: INDERES ?? Marianne Palmu, marknadsek­onom på analysföre­taget Inderes.
FOTO: INDERES Marianne Palmu, marknadsek­onom på analysföre­taget Inderes.
 ?? FOTO: ANNI HANéN ?? Vesa Puttonen, professor vid Aalto-universite­tet.
FOTO: ANNI HANéN Vesa Puttonen, professor vid Aalto-universite­tet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland