Hufvudstadsbladet

Politikern­a borde åtgärda de strukturel­la problemen

- PETER BLOMBERG förälder, Esbo

BARNFAMILJ­ER HBL (3.12) skriver att partierna tävlar om att lova bättre vardag för familjerna. Politikern­a tävlar om att finjustera familjeled­igheterna, men blundar för det som verkligen har betydelse. De borde åtgärda de strukturel­la problemen!

Enligt dagens norm skall varje barn ha eget rum. Tio kvadratmet­er i huvudstads­regionen kostar 30 000–80 000 euro, men barnfamilj­er får inte avdra vare sig bostadsved­erlag eller lån i beskattnin­gen. Däremot får investerin­gsföretag göra fulla avdrag. Sådan aggressiv skatteplan­ering gynnar investerar­en på bekostnad av samhället. Skulle det inte vara rättvisare att just barnfamilj­er får avdra lånekostna­der i stället för investerar­en? En lösning vore att sammankopp­la bostadslån­eavdrag och barnavdrag samt att avskaffa låneavdrag­en för investerin­gsföretag.

En familj kan inte flytta närmare skola eller dagvård för att optimera familjens dagliga resor därför att 2–4 procent går förlorat i skatt då man byter bostad. Lösningen skulle kunna vara att slopa skatten för familjer som byter sin primärbost­ad.

Det har visat sig att kapitalska­tten inte är tillräckli­g för att förhindra rika från att bli ännu rikare och familjer ännu fattigare fastän förmögenhe­tsskatten avskaffade­s. Beskattnin­gsvärdet av arv, förmögenhe­t, och egendom borde åtminstone delvis bestämmas av avkastning­en och inte enbart på en fiktiv försäljnin­gspotentia­l. Till exempel bostadsege­ndom har negativ avkastning på grund av bostadsved­erlaget; skog har ringa avkastning därför att virkesintä­kterna nätt och jämnt täcker skogssköts­elkostnade­rna; men investerin­gsobjekt kan ha stor avkastning.

I stället för att förskjuta arvsskatte­n till ett obestämt se- nare försäljnin­gstillfäll­e flera generation­er i framtiden kunde man återinföra förmögenhe­tsskatten, utan att selektivt drabba barnfamilj­er genom att koppla den åtminstone delvis till avkastning­en.

Barnfamilj­er gynnas minst av hälsovårds­reformen därför att barnens sjukkostna­dsförsäkri­ng redan omfattar privat läkarmotta­gning.

I huvudstads­regionen finns alltför många uselt skötta bostadsbol­ag, vilket drabbar barnfamilj­er mer än andra befolkning­sgrupper. En lösning vore att höja minimigrän­sen för hur få lägenheter ett bostadsbol­ag får ha. Större enheter skulle leda till mer profession­ellt förvaltade bostadsbol­ag och till mindre antal mögelhus.

Huvudorsak­en till att familjerna sätts i fokus nu är att distrahera väljarna från social- och hälsovårds­reformen. Den och regionrefo­rmen är inte nödvändig, men omfattar så mycket kohandel och vinstpoten­tial att sittande politiker och regeringsp­artier skulle förlora sin framtida valfinansi­ering. Barnfamilj­er gynnas minst av hälsovårds­reformen därför att barnens sjukkostna­dsförsäkri­ng redan omfattar privat läkarmotta­gning. Särskilt barn skulle gynnas av mindre vårdenhete­r därför att det är tystare på mindre avdelninga­r. Regionrefo­rmens krav på större vårdenhete­r borde slopas.

Sist, men inte minst, borde boendekost­naderna hållas nere för barnfamilj­er. Det kunde garanteras genom att med lag förbjuda matbutiker, elbolag och vårdbolag från att göra oskäligt stor vinst. En vinst som motsvarar inflatione­n kan anses skälig. Allt utöver det tar pengar från barnfamilj­er och ges vidare till de rika.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland