Historiker önskar hetare debattklimat
Historikern Nicolas von Kraemer har den senaste tiden syns flitigt i bland annat HBL:s debattspalter. Yrkesvalet för den samhällsintresserade von Kraemer var lätt, men han kunde också ha blivit arkitekt.
Historikern Nicolas von Kraemer är en flitig debattör på HBL:s sidor. Han tycker att debattklimatet i Finland är lamt.
– Vi är för konfliktskygga och vågar inte utmana varandra, säger von Kraemer.
– Jag har alltid engagerat mig i olika frågor och fört diskussioner med både min familj och vänner, men i våras bestämde jag mig för att börja skriva insändare. Jag är historiker och tycker om att debattera om samhälleliga frågor. Jag hade en blogg som lästes, men jag ville ha en större publik och få respons. Jag tycker att det är tråkigt att ha en dialog med sig själv, säger Nicolas von Kraemer.
Han har alltid varit intresserad av historia. Som barn lusläste han Bra böckers lexikon och föräldrarna hjälpte att söka mer information.
– I ett skede drömde jag om att bli arkitekt eftersom jag är intresserad av stadsplanering och arkitektur, men jag övergav det och satsade på historia. Jag blev färdig med mina studier för två år sedan. Jag har studerat allmän historia och som biämnen filosofi och en hel del kulturstudier. Det var kanske bra att jag inte blev arkitekt. Jag skulle ha råkat i blåsväder i det yrket.
von Kraemers pappa är filosof och mamma journalist, men föräldrarnas yrke har bara till en viss del format hans val.
– Middagsdiskussionerna har ofta kretsat kring politik och historia och då kunde man ju tänka sig att jag skulle ha blivit allergisk för de här ämnena, men diskussionerna har alltid sporrat mig att vara mer nyfiken och ta reda på saker.
Franska filosofen Michel Foucaults böcker har gjort intryck på von Kraemer.
– Han var intresserad av kunskap och hur perioder dominerades av en logik och hur den används i vissa maktförhållanden. Om man tittar på dagens samhälle så är det klart att hans teorier är aktuella och nyttiga, även om jag inte håller med om allt han skriver, säger von Kraemer.
Hur upplever du debattklimatet i Finland? – Det är lamt i jämförelse med andra länder. Kanske det har att göra med att vi inte har så många problem, men samtidigt tror jag också att debattklimatet är lamt på grund av att människor är konfliktskygga. Om någon säger att du har fel så tar man det personligt eller ger sig genast.
Du har förhållit dig kritisk till metoo-rörelsen?
– Det har jag inte, men jag drar paralleller mellan metoo och Wikileaks. Metoo berättade om något som man redan visste och så blev alla chockerade i offentligheten. Det var befängt att göra det till en diskussion om män som en enhet som beter sig illa. Att stirra sig blind på ideologiska tolkningar oberoende av bransch eller ämne ser jag inte som konstruktivt. Jag tycker att det gjordes en finlandssvensk version av metoo som i vissa fall saknade rim och reson. Förtryck, utpressning och trakasserier finns i alla branscher och mellan olika grupper av människor. Att göra det till män mot kvinnor är en torftig tolkning.
Var det rätt av Åbo Akademi att inte tillåta en jämställdhetsdebatt med Alexander Bard som gäst i sina utrymmen? – Absolut inte. Tyvärr är det en global trend som nu nått Finland och en klar nedskärning av yttrandefriheten. Universiteten borde vara de mest fria och toleranta institutionerna i samhället. Det fanns inget kontroversiellt med debatten. Det var en rädsla att släppa fram en annan tolkning. Att du tolkar jämlikhet ur ett icke-feministiskt perspektiv är redan en synd och något negativt. Att en finansiär hotar med att flytta bort sina resurser från ett universitet på grund av en debatt är inte acceptabelt. Jag tycker att man då kunde ha sagt tack och hej åt finansiären.
– Universiteten är tyvärr lätta att manipulera. Universiteten borde vara utanför statens och privata finansiärers makt och de ska vara isolerade från tidens anda och ekonomiska trender, stå över den och idka forskning på egna premisser. Att påtvinga näringslivets approach på kultur och utbildning leder inte till goda resultat.
Enligt von Kraemer har det alltid funnits en delning mellan de som har de ”rätta” åsikterna och de som har fel. Alla tidsperioder domineras av en viss paradigm och ett visst sätt att se på fakta och kunskap.
– I universitetskretsarna har man länge fokuserat på nationalstaten och borgerliga idealet. Jag tycker att det inte är längre relevant i dagens värld och ändå fortsätter man på samma linje. Man talar om att man monterat ner det borgerliga förtryckandet, strama kunskapsmono- polet och att allt är fritt och flummigt, men så är det inte.
– Vi har glidit in i en ny idé om vad som är acceptabelt och det kamoufleras just av uppfattningen om att allt är fritt och flummigt. Det är naivt att tro att man kan montera ner kollektiva idéer hur samhället ska se ut. Det finns naiva idéer om en snäv elit som monterar ner allt det onda så att vi skulle kunna leva fritt. Det är en illusion.
Var står du politiskt?
– Överlag att man har en identitet är något som jag försöker hålla mig borta från vare sig om man är liberal, konservativ eller man eller kvinna. Jag ogillar frågor som ställs: Hur ser du som man på det här? Det utgår från att min identitet är ihopkopplad med mina åsikter. Jag har mycket mer gemensamt med många kvinnor än med män. Det borde finnas balans i politiken. Alla ideologier har något värdefullt och något korrupt i sig som i bästa fall neutraliserar varandra. Det är ju idén med det demokratiska systemet. Jag talar inte för relativism eller mild centerpolitik. I teorin kunde jag stödja en radikal rörelse som inte är destruktiv. Folk kallar mig både vänster och konservativ och då når man kanske rätt, säger Nicolas von Kraemer.
Alla ideologier har något värdefullt och något korrupt i sig som i bästa fall neutraliserar varandra. Det är ju idén med det demokratiska systemet.